Ordlista

sv Konjunktioner 4   »   ha hadin guiwa 4

97 [nittiosju]

Konjunktioner 4

Konjunktioner 4

97 [tasain da bakwai]

hadin guiwa 4

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hausa Spela Mer
Han somnade, fast TV-apparaten var på. Ya-- -a-c- -u--------na k---e. Y___ b____ d__ d_ T_ n_ k_____ Y-y- b-c-i d-k d- T- n- k-n-e- ------------------------------ Yayi bacci duk da TV na kunne. 0
Han stannade kvar, fast det redan var sent. Ya-za-n--duk -a--- m---ra. Y_ z____ d__ d_ a_ m______ Y- z-u-a d-k d- a- m-k-r-. -------------------------- Ya zauna duk da an makara. 0
Han kom inte, fast vi hade gjort upp en tid. B---zo b--duk------- s--ry- --d---. B__ z_ b_ d__ d_ m__ s_____ h______ B-i z- b- d-k d- m-n s-i-y- h-d-w-. ----------------------------------- Bai zo ba duk da mun shirya haduwa. 0
TV-apparaten var på. Trots det hade han somnat. A---u-n- ------k ---hak----a-y---arci. A_ k____ T__ D__ d_ h____ y_ y_ b_____ A- k-n-a T-. D-k d- h-k-, y- y- b-r-i- -------------------------------------- An kunna TV. Duk da haka, ya yi barci. 0
Det var redan sent. Trots det hade han stannat kvar. Y--ma---a. D-- da hak--y---auna. Y_ m______ D__ d_ h___ y_ z_____ Y- m-k-r-. D-k d- h-k- y- z-u-a- -------------------------------- Ya makara. Duk da haka ya zauna. 0
Vi hade gjort upp en tid. Trots det kom han inte. Mu---h---- had-----Har--anzu--ai-z- b-. M__ s_____ h______ H__ y____ b__ z_ b__ M-n s-i-y- h-d-w-. H-r y-n-u b-i z- b-. --------------------------------------- Mun shirya haduwa. Har yanzu bai zo ba. 0
Trots att han inte har körkort, kör han bil. Ko -- y-k- b----i d- --s-si-----i--yana -u----ot-. K_ d_ y___ b_ s__ d_ l______ t____ y___ t___ m____ K- d- y-k- b- s-i d- l-s-s-n t-ƙ-, y-n- t-k- m-t-. -------------------------------------------------- Ko da yake ba shi da lasisin tuƙi, yana tuka mota. 0
Trots att det är halt, kör han fort. D---da-c--a-t-t-- yan- s-lali, ya-a---k- --------. D__ d_ c___ t____ y___ s______ y___ t___ d_ s_____ D-k d- c-w- t-t-n y-n- s-l-l-, y-n- t-k- d- s-u-i- -------------------------------------------------- Duk da cewa titin yana silali, yana tuki da sauri. 0
Trots att han är berusad, cyklar han. Ko-d---- -u-u, --- ya h-- b---r ---s-. K_ d_ y_ b____ s__ y_ h__ b____ d_____ K- d- y- b-g-, s-i y- h-u b-b-r d-n-a- -------------------------------------- Ko da ya bugu, sai ya hau babur dinsa. 0
Han har inget körkort. Trots det kör han bil. B----- d---asisi- t--i. D-k--- hak-, --na-tuk- m---. B_ s__ d_ l______ t____ D__ d_ h____ y___ t___ m____ B- s-i d- l-s-s-n t-ƙ-. D-k d- h-k-, y-n- t-k- m-t-. ---------------------------------------------------- Ba shi da lasisin tuƙi. Duk da haka, yana tuka mota. 0
Det är halkigt. Trots det kör han så fort. H--y-- k-nkar- ce. -m-- d----a-h-k--y-na-tuƙ- d--saur-. H_____ k______ c__ A___ d__ d_ h___ y___ t___ d_ s_____ H-n-a- k-n-a-a c-. A-m- d-k d- h-k- y-n- t-ƙ- d- s-u-i- ------------------------------------------------------- Hanyar kankara ce. Amma duk da haka yana tuƙi da sauri. 0
Han är berusad. Trots det cyklar han. Ya----u. D------hak-, yana h-wa --b-r ɗ-nsa. Y_ b____ D__ d_ h____ y___ h___ b____ ɗ_____ Y- b-g-. D-k d- h-k-, y-n- h-w- b-b-r ɗ-n-a- -------------------------------------------- Ya bugu. Duk da haka, yana hawa babur ɗinsa. 0
Hon hittar inget arbete, trots att hon har studerat. B- -- --a-sa--n--ik-n -i,-du- da ta--- k-r--u. B_ t_ i__ s____ a____ y__ d__ d_ t_ y_ k______ B- t- i-a s-m-n a-k-n y-, d-k d- t- y- k-r-t-. ---------------------------------------------- Ba ta iya samun aikin yi, duk da ta yi karatu. 0
Hon går inte till läkaren, trots att hon har ont. Ba---z-wa -aje-----ita-du---a--a---jin z---. B___ z___ w____ l_____ d__ d_ t___ j__ z____ B-t- z-w- w-j-n l-k-t- d-k d- t-n- j-n z-f-. -------------------------------------------- Bata zuwa wajen likita duk da tana jin zafi. 0
Hon köper en bil, trots att hon inte har några pengar. Mota--a -------k ---bat---a -udi. M___ t_ s___ d__ d_ b___ d_ k____ M-t- t- s-y- d-k d- b-t- d- k-d-. --------------------------------- Mota ta siyo duk da bata da kudi. 0
Hon har studerat. Trots det hittar hon inget arbete. Ta-y- k--at---D-k da -a--,--a--- t--iy- sa--- a-ki ba. T_ y_ k______ D__ d_ h____ b_ z_ t_ i__ s____ a___ b__ T- y- k-r-t-. D-k d- h-k-, b- z- t- i-a s-m-n a-k- b-. ------------------------------------------------------ Ta yi karatu. Duk da haka, ba za ta iya samun aiki ba. 0
Hon har ont. Trots det går hon inte till doktorn. Tana jin z-fi. Duk -a-h--a,--- -a-z-w---ur-- -ik-t-. T___ j__ z____ D__ d_ h____ b_ t_ z___ w____ l______ T-n- j-n z-f-. D-k d- h-k-, b- t- z-w- w-r-n l-k-t-. ---------------------------------------------------- Tana jin zafi. Duk da haka, ba ta zuwa wurin likita. 0
Hon har inga pengar. Trots det köper hon sig en bil. B---a--a -u-i- --k -- hak-- -a -ayi -ot-. B_ t_ d_ k____ D__ d_ h____ t_ s___ m____ B- t- d- k-d-. D-k d- h-k-, t- s-y- m-t-. ----------------------------------------- Ba ta da kudi. Duk da haka, ta sayi mota. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 hausa (1-100)
Ingen video hittades!

Ungdomar lär sig annorlunda än äldre

Barn lär sig språk relativt snabbt. Det tar vanligtvis längre tid för vuxna. Men barn lär sig inte bättre än vuxna. De lär sig bara annorlunda. Vid språkinlärning har hjärnan en hel del att göra. Den måste lära sig flera saker samtidigt. När en person lär sig ett språk är det inte tillräckligt att bara tänka på det. Han måste lära sig hur man säger de nya orden. Därför måste talorganen lära sig nya rörelser. Hjärnan måste också lära sig att reagera på nya situationer. Det är en utmaning att kommunicera på ett främmande språk. Men vuxna lär sig språk på olika sätt under varje period av livet. Vid 20 till 30 års ålder har människor fortfarande en inlärningsrutin. Skola och studerande är inte så avlägset. Därför är hjärnan vältränad. Till följd därav kan den lära sig främmande språk på mycket hög nivå. Människor mellan 40 och 50 års ålder har redan lärt sig en hel del. Deras hjärna vinner på denna erfarenhet. Den kan kombinera nytt innehåll med gammal kunskap. Vid den här åldern lär den sig bäst de saker den redan känner till. Det är, till exempel, språk som liknar språk de lärt sig tidigare i livet. Vid 60 till 70 års ålder har människor vanligtvis gott om tid. De kan öva ofta. Det är särskilt viktigt när det handlar om språk. Äldre människor lär sig, i synnerhet, väl att skriva på främmande språk, till exempel. Man kan lära sig med framgång i alla åldrar. Hjärnan kan fortfarande bilda nya nervceller efter puberteten. Och den tycker om att göra det…