Նա դ----նա-ե--է-, չ-այ----- -րդեն ո-շ-էր:
Ն_ դ__ մ_____ է__ չ_____ ո_ ա____ ո__ է__
Ն- դ-ռ մ-ա-ե- է-, չ-ա-ա- ո- ա-դ-ն ո-շ է-:
-----------------------------------------
Նա դեռ մնացել էր, չնայած որ արդեն ուշ էր: 0 N- -err ------yel --- -h’---a----o--arden ush-erN_ d___ m________ e__ c________ v__ a____ u__ e_N- d-r- m-a-s-y-l e-, c-’-a-a-s v-r a-d-n u-h e-------------------------------------------------Na derr mnats’yel er, ch’nayats vor arden ush er
Չ-ա-ած-----ա--ա--րդ-կա- ի--վո------ւն-, ---մեքեն--է --ր-ւ-:
Չ_____ ո_ ն_ վ_________ ի_______ չ_____ ն_ մ_____ է վ______
Չ-ա-ա- ո- ն- վ-ր-ր-ա-ա- ի-ա-ո-ն- չ-ւ-ի- ն- մ-ք-ն- է վ-ր-ւ-:
-----------------------------------------------------------
Չնայած որ նա վարորդական իրավունք չունի, նա մեքենա է վարում: 0 Ch’-a---s v-r--a -a-o-d-k-n-i--vu-k- -h’un-- -a---k---------ar-mC________ v__ n_ v_________ i_______ c______ n_ m_______ e v____C-’-a-a-s v-r n- v-r-r-a-a- i-a-u-k- c-’-n-, n- m-k-y-n- e v-r-m----------------------------------------------------------------Ch’nayats vor na varordakan iravunk’ ch’uni, na mek’yena e varum
Flera språk
Klicka på en flagga!
Trots att han inte har körkort, kör han bil.
Չնայած որ նա վարորդական իրավունք չունի, նա մեքենա է վարում:
Ch’nayats vor na varordakan iravunk’ ch’uni, na mek’yena e varum
Он водит машину, несмотря на то, что у него нет прав.
Trots att det är halt, kör han fort.
Չնայ-ծ որ-փ-ղ-ցը --հ--- է- նա-արագ ---ա-ո--:
Չ_____ ո_ փ_____ ս_____ է_ ն_ ա___ է վ______
Չ-ա-ա- ո- փ-ղ-ց- ս-հ-ւ- է- ն- ա-ա- է վ-ր-ւ-:
--------------------------------------------
Չնայած որ փողոցը սահուն է, նա արագ է վարում: 0 Ch-n-yats--or--’v--h--s-- -a-un -,-----r-g---var-mC________ v__ p__________ s____ e_ n_ a___ e v____C-’-a-a-s v-r p-v-g-o-s-y s-h-n e- n- a-a- e v-r-m--------------------------------------------------Ch’nayats vor p’voghots’y sahun e, na arag e varum
Flera språk
Klicka på en flagga!
Trots att det är halt, kör han fort.
Չնայած որ փողոցը սահուն է, նա արագ է վարում:
Ch’nayats vor p’voghots’y sahun e, na arag e varum
Он едет быстро, несмотря на то, что дорога скользкая.
Trots att han är berusad, cyklar han.
Չ--յած-որ նա խմ-ծ է- -- -եծա--վ է քշու-:
Չ_____ ո_ ն_ խ___ է_ ն_ հ______ է ք_____
Չ-ա-ա- ո- ն- խ-ա- է- ն- հ-ծ-ն-վ է ք-ո-մ-
----------------------------------------
Չնայած որ նա խմած է, նա հեծանիվ է քշում: 0 C--na---- vo- -a--hm-t--e- na---t-a--v-e k’s-umC________ v__ n_ k_____ e_ n_ h_______ e k_____C-’-a-a-s v-r n- k-m-t- e- n- h-t-a-i- e k-s-u------------------------------------------------Ch’nayats vor na khmats e, na hetsaniv e k’shum
Փ--ոցը-ս-հո----------ւ-մ-ն--նի- նա----- է-վա-ո-մ:
Փ_____ ս_____ է_ Ա_____________ ն_ ա___ է վ______
Փ-ղ-ց- ս-հ-ւ- է- Ա-ն-ւ-մ-ն-յ-ի- ն- ա-ա- է վ-ր-ւ-:
-------------------------------------------------
Փողոցը սահուն է: Այնուամենայնիվ նա արագ է վարում: 0 P-v-g-o------ah-n-- --nu--ena---v na a-ag-e---r-mP__________ s____ e A____________ n_ a___ e v____P-v-g-o-s-y s-h-n e A-n-a-e-a-n-v n- a-a- e v-r-m-------------------------------------------------P’voghots’y sahun e Aynuamenayniv na arag e varum
Дорога скользкая. Несмотря на это он едет так быстро.
Han är berusad. Trots det cyklar han.
Ն--խ-ա- -: -յ--ւամ----նի- նա--եծա--վ-է քշո--:
Ն_ խ___ է_ Ա_____________ ն_ հ______ է ք_____
Ն- խ-ա- է- Ա-ն-ւ-մ-ն-յ-ի- ն- հ-ծ-ն-վ է ք-ո-մ-
---------------------------------------------
Նա խմած է: Այնուամենայնիվ նա հեծանիվ է քշում: 0 N- ---ats-e Ay-uame---n-v-----et----v --k-s--mN_ k_____ e A____________ n_ h_______ e k_____N- k-m-t- e A-n-a-e-a-n-v n- h-t-a-i- e k-s-u-----------------------------------------------Na khmats e Aynuamenayniv na hetsaniv e k’shum
Barn lär sig språk relativt snabbt.
Det tar vanligtvis längre tid för vuxna.
Men barn lär sig inte bättre än vuxna.
De lär sig bara annorlunda.
Vid språkinlärning har hjärnan en hel del att göra.
Den måste lära sig flera saker samtidigt.
När en person lär sig ett språk är det inte tillräckligt att bara tänka på det.
Han måste lära sig hur man säger de nya orden.
Därför måste talorganen lära sig nya rörelser.
Hjärnan måste också lära sig att reagera på nya situationer.
Det är en utmaning att kommunicera på ett främmande språk.
Men vuxna lär sig språk på olika sätt under varje period av livet.
Vid 20 till 30 års ålder har människor fortfarande en inlärningsrutin.
Skola och studerande är inte så avlägset.
Därför är hjärnan vältränad.
Till följd därav kan den lära sig främmande språk på mycket hög nivå.
Människor mellan 40 och 50 års ålder har redan lärt sig en hel del.
Deras hjärna vinner på denna erfarenhet.
Den kan kombinera nytt innehåll med gammal kunskap.
Vid den här åldern lär den sig bäst de saker den redan känner till.
Det är, till exempel, språk som liknar språk de lärt sig tidigare i livet.
Vid 60 till 70 års ålder har människor vanligtvis gott om tid.
De kan öva ofta.
Det är särskilt viktigt när det handlar om språk.
Äldre människor lär sig, i synnerhet, väl att skriva på främmande språk, till exempel.
Man kan lära sig med framgång i alla åldrar.
Hjärnan kan fortfarande bilda nya nervceller efter puberteten.
Och den tycker om att göra det…