Ordlista

sv Adverb   »   ps فعلونه

100 [hundra]

Adverb

Adverb

100 [ سل ]

100 [ سل ]

فعلونه

[فعلونه]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska pashto Spela Mer
någon gång – aldrig مخ-- ---ی--له-م-کې م___ - ه_____ م___ م-ک- - ه-څ-ل- م-ک- ------------------ مخکې - هیڅکله مخکې 0
مخک----هی-ک-----کې م___ - ه_____ م___ م-ک- - ه-څ-ل- م-ک- ------------------ مخکې - هیڅکله مخکې
Har ni varit i Berlin någon gång? ا----اس--کله-----ن ----ل-- یاست؟ ا__ ت___ ک__ ب____ ت_ ت___ ی____ ا-ا ت-س- ک-ه ب-ل-ن ت- ت-ل- ی-س-؟ -------------------------------- ایا تاسو کله برلین ته تللی یاست؟ 0
ā---t----k-a b-----ta --l--yāst ā__ t___ k__ b____ t_ t___ y___ ā-ā t-s- k-a b-l-n t- t-l- y-s- ------------------------------- āyā tāso kla brlyn ta tlly yāst
Nej, aldrig. ن- --څک---نه. ن_ ه_____ ن__ ن- ه-څ-ل- ن-. ------------- نه هیڅکله نه. 0
ن--ه-څ----نه. ن_ ه_____ ن__ ن- ه-څ-ل- ن-. ------------- نه هیڅکله نه.
någon – ingen څوک -یڅ-ک څ__ ه____ څ-ک ه-څ-ک --------- څوک هیڅوک 0
څ-ک هیڅوک څ__ ه____ څ-ک ه-څ-ک --------- څوک هیڅوک
Känner ni någon / några här? ایا--اس---لت- ----پی---؟ ا__ ت___ د___ څ__ پ_____ ا-ا ت-س- د-ت- څ-ک پ-ژ-ئ- ------------------------ ایا تاسو دلته څوک پیژنئ؟ 0
ای-----و-دل-ه-څو--پ---ئ؟ ا__ ت___ د___ څ__ پ_____ ا-ا ت-س- د-ت- څ-ک پ-ژ-ئ- ------------------------ ایا تاسو دلته څوک پیژنئ؟
Nej, jag känner ingen (a) här. ن-،-زه -لت- هیڅو---ه--ی---. ن__ ز_ د___ ه____ ن_ پ_____ ن-، ز- د-ت- ه-څ-ک ن- پ-ژ-م- --------------------------- نه، زه دلته هیڅوک نه پیژنم. 0
ن----ه دل-ه ه-څ-ک نه پ----. ن__ ز_ د___ ه____ ن_ پ_____ ن-، ز- د-ت- ه-څ-ک ن- پ-ژ-م- --------------------------- نه، زه دلته هیڅوک نه پیژنم.
Ännu längre – inte längre ل--- ----- -ه ل___ - ن__ ن_ ل-ه- - ن-ر ن- ------------- لاهم - نور نه 0
لا---- نور--ه ل___ - ن__ ن_ ل-ه- - ن-ر ن- ------------- لاهم - نور نه
Stannar ni ännu längre här? ای--تاس--ب- د--ه بل ځ-- پا-- شئ؟ ا__ ت___ ب_ د___ ب_ ځ__ پ___ ش__ ا-ا ت-س- ب- د-ت- ب- ځ-ی پ-ت- ش-؟ -------------------------------- ایا تاسو به دلته بل ځای پاتې شئ؟ 0
āy- -ā------d----bl dzā- -ātê-š ā__ t___ b_ d___ b_ d___ p___ š ā-ā t-s- b- d-t- b- d-ā- p-t- š ------------------------------- āyā tāso ba dlta bl dzāy pātê š
Nej, jag stannar inte längre här. ن---ز- -- د-ته -ور--ات--نه-ش-. ن__ ز_ ب_ د___ ن__ پ___ ن_ ش__ ن-، ز- ب- د-ت- ن-ر پ-ت- ن- ش-. ------------------------------ نه، زه به دلته نور پاتې نه شم. 0
n--z- ba --ta --- p------ šm n_ z_ b_ d___ n__ p___ n_ š_ n- z- b- d-t- n-r p-t- n- š- ---------------------------- na za ba dlta nor pātê na šm
något mer – inget mer ب--څ------ر -- -ه ب_ څ_ - ن__ څ_ ن_ ب- څ- - ن-ر څ- ن- ----------------- بل څه - نور څه نه 0
بل-څه-- نو--څ- نه ب_ څ_ - ن__ څ_ ن_ ب- څ- - ن-ر څ- ن- ----------------- بل څه - نور څه نه
Skulle ni vilja ha något mer att dricka? ایا تا---بل-څښل--و-ړ-؟ ا__ ت___ ب_ څ__ غ_____ ا-ا ت-س- ب- څ-ل غ-ا-ئ- ---------------------- ایا تاسو بل څښل غواړئ؟ 0
ā---tāso -l-ts-l ǧoāṟ ā__ t___ b_ t___ ǧ___ ā-ā t-s- b- t-ǩ- ǧ-ā- --------------------- āyā tāso bl tsǩl ǧoāṟ
Nej, jag skulle inte vilja ha något mer. نه- زه-نو---ه-نه -و--م. ن__ ز_ ن__ څ_ ن_ غ_____ ن-، ز- ن-ر څ- ن- غ-ا-م- ----------------------- نه، زه نور څه نه غواړم. 0
ن----ه-ن-ر------ غ----. ن__ ز_ ن__ څ_ ن_ غ_____ ن-، ز- ن-ر څ- ن- غ-ا-م- ----------------------- نه، زه نور څه نه غواړم.
redan något – ännu inget یو -ه------ا-سه --- -ه ی_ څ_ - ت_ ا___ ه__ ن_ ی- څ- - ت- ا-س- ه-څ ن- ---------------------- یو څه - تر اوسه هیڅ نه 0
یو--ه - ت--او-ه---څ-نه ی_ څ_ - ت_ ا___ ه__ ن_ ی- څ- - ت- ا-س- ه-څ ن- ---------------------- یو څه - تر اوسه هیڅ نه
Har ni redan ätit något? تر-ا-سه-مو--ه---ړ-- دي؟ ت_ ا___ م_ څ_ خ____ د__ ت- ا-س- م- څ- خ-ړ-ي د-؟ ----------------------- تر اوسه مو څه خوړلي دي؟ 0
ت--اوسه مو-څه خ-ړ-ي دي؟ ت_ ا___ م_ څ_ خ____ د__ ت- ا-س- م- څ- خ-ړ-ي د-؟ ----------------------- تر اوسه مو څه خوړلي دي؟
Nej, jag har inte ätit något än. ن-- -- -ر-اوسه څه-نه-دي-خوړ-ي. ن__ م_ ت_ ا___ څ_ ن_ د_ خ_____ ن-، م- ت- ا-س- څ- ن- د- خ-ړ-ي- ------------------------------ نه، ما تر اوسه څه نه دي خوړلي. 0
ن-، م--ت--ا----څ--ن--د- خ--ل-. ن__ م_ ت_ ا___ څ_ ن_ د_ خ_____ ن-، م- ت- ا-س- څ- ن- د- خ-ړ-ي- ------------------------------ نه، ما تر اوسه څه نه دي خوړلي.
någon mer – ingen mer ب- څو- --نور --څ-ک ب_ څ__ - ن__ ه____ ب- څ-ک - ن-ر ه-څ-ک ------------------ بل څوک - نور هیڅوک 0
ب----- ----ر---څوک ب_ څ__ - ن__ ه____ ب- څ-ک - ن-ر ه-څ-ک ------------------ بل څوک - نور هیڅوک
Skulle någon mer vilja ha kaffe? څوک ی- ق-و--غ-اړي؟ څ__ ی_ ق___ غ_____ څ-ک ی- ق-و- غ-ا-ي- ------------------ څوک یو قهوه غواړي؟ 0
څوک-----ه-- -و-ړ-؟ څ__ ی_ ق___ غ_____ څ-ک ی- ق-و- غ-ا-ي- ------------------ څوک یو قهوه غواړي؟
Nej, ingen mer. نه--نو- هیڅ-ک---. ن__ ن__ ه____ ن__ ن-، ن-ر ه-څ-ک ن-. ----------------- نه، نور هیڅوک نه. 0
n- n-- --t-ok na n_ n__ a_____ n_ n- n-r a-t-o- n- ---------------- na nor aytsok na

Det arabiska språket

Det arabiska språket är ett av de viktigaste i världen. Mer är 300 miljoner människor talar arabiska. De lever i mer än 20 olika länder. Arabiskan tillhör de Afro-asiatiska språken. Det arabiska språket kom till för tusentals år sedan. Språket talades först på Arabiska halvön. Därifrån har det sedan spridit sig vidare. Talad arabiska skiljer sig mycket från standardspråket. Det finns också många arabiska dialekter. Man skulle kunna säga att det talas annorlunda i varje region. De som talar olika dialekter förstår inte alls varandra. Till följd av detta dubbas vanligtvis filmer från arabiska länder. Endast på detta sätt kan de förstås i hela språkområdet. Klassisk standardarabiska talas knappast inte idag. Den finns bara i sin skriftliga form. Böcker och tidningar använder det klassiska standardspråket. Idag finns det inget enskilt arabiskt fackspråk. Därför kommer vanligen tekniska termer från andra språk. Engelska och franska är mer dominerande på detta område än något annat språk. Intresset för arabiska språk har ökat avsevärt de senaste åren. Fler och fler människor vill lära sig arabiska. Kurser erbjuds vid varje universitet och i många skolor. Många människor finner arabisk skrift särskilt fascinerande. Den skrivs från höger till vänster. Arabiskt uttal och arabisk grammatik är inte så lätt. Det finns många ljud och regler som är okända i andra språk. När man studerar bör man följa en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken och sedan skriften…