Ordlista

sv Veckans dagar   »   bn সপ্তাহের বিভিন্ন দিন

9 [nio]

Veckans dagar

Veckans dagar

৯ [নয়]

9 [naẏa]

সপ্তাহের বিভিন্ন দিন

[saptāhēra bibhinna dina]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bengali Spela Mer
måndag সো---র স-মব-র স-ম-া- ------ সোমবার 0
sōm-b--a sōmabāra s-m-b-r- -------- sōmabāra
tisdag ম---ল-ার মঙ-গলব-র ম-্-ল-া- -------- মঙ্গলবার 0
maṅ----bā-a maṅgalabāra m-ṅ-a-a-ā-a ----------- maṅgalabāra
onsdag ব-ধ-ার ব-ধব-র ব-ধ-া- ------ বুধবার 0
b--ha---a budhabāra b-d-a-ā-a --------- budhabāra
torsdag ব--স্প-ি--র ব-হস-পত-ব-র ব-হ-্-ত-ব-র ----------- বৃহস্পতিবার 0
br̥h--pa----ra br-haspatibāra b-̥-a-p-t-b-r- -------------- br̥haspatibāra
fredag শ--্-ব-র শ-ক-রব-র শ-ক-র-া- -------- শুক্রবার 0
ś-kr-bā-a śukrabāra ś-k-a-ā-a --------- śukrabāra
lördag শন--ার শন-ব-র শ-ি-া- ------ শনিবার 0
śanibāra śanibāra ś-n-b-r- -------- śanibāra
söndag রব-ব-র রব-ব-র র-ি-া- ------ রবিবার 0
rabib-ra rabibāra r-b-b-r- -------- rabibāra
veckan সপ্ত-হ সপ-ত-হ স-্-া- ------ সপ্তাহ 0
s---ā-a saptāha s-p-ā-a ------- saptāha
från måndag till söndag স--বা- -ে-ে--বি--র পর্--্ত স-মব-র থ-ক- রব-ব-র পর-যন-ত স-ম-া- থ-ক- র-ি-া- প-্-ন-ত -------------------------- সোমবার থেকে রবিবার পর্যন্ত 0
sōm-bāra t---- r--i-āra--ar---ta sōmabāra thēkē rabibāra paryanta s-m-b-r- t-ē-ē r-b-b-r- p-r-a-t- -------------------------------- sōmabāra thēkē rabibāra paryanta
Den första dagen är måndag. প-র-- --- -- সো--া--৷ প-রথম দ-ন হল স-মব-র ৷ প-র-ম দ-ন হ- স-ম-া- ৷ --------------------- প্রথম দিন হল সোমবার ৷ 0
p-a-h--a d-na ha-- ----bāra prathama dina hala sōmabāra p-a-h-m- d-n- h-l- s-m-b-r- --------------------------- prathama dina hala sōmabāra
Den andra dagen är tisdag. দ--ি--য় দি- হ----্-ল-া--৷ দ-ব-ত-য় দ-ন হল মঙ-গলব-র ৷ দ-ব-ত-য় দ-ন হ- ম-্-ল-া- ৷ ------------------------- দ্বিতীয় দিন হল মঙ্গলবার ৷ 0
d-i-ī-- dina-ha-a-m-ṅg-lab-ra dbitīẏa dina hala maṅgalabāra d-i-ī-a d-n- h-l- m-ṅ-a-a-ā-a ----------------------------- dbitīẏa dina hala maṅgalabāra
Den tredje dagen är onsdag. তৃ--য়--ি- হল -ু-ব-- ৷ ত-ত-য় দ-ন হল ব-ধব-র ৷ ত-ত-য় দ-ন হ- ব-ধ-া- ৷ --------------------- তৃতীয় দিন হল বুধবার ৷ 0
tr̥t--a-d--- ha-a bud-ab--a tr-tīẏa dina hala budhabāra t-̥-ī-a d-n- h-l- b-d-a-ā-a --------------------------- tr̥tīẏa dina hala budhabāra
Den fjärde dagen är torsdag. চ---্থ-দিন ---ব---্প-ি--- ৷ চত-র-থ দ-ন হল ব-হস-পত-ব-র ৷ চ-ু-্- দ-ন হ- ব-হ-্-ত-ব-র ৷ --------------------------- চতুর্থ দিন হল বৃহস্পতিবার ৷ 0
ca--r----di---ha---b--h---at---ra caturtha dina hala br-haspatibāra c-t-r-h- d-n- h-l- b-̥-a-p-t-b-r- --------------------------------- caturtha dina hala br̥haspatibāra
Den femte dagen är fredag. পঞ্চ----ন--ল---ক্র-ার ৷ পঞ-চম দ-ন হল শ-ক-রব-র ৷ প-্-ম দ-ন হ- শ-ক-র-া- ৷ ----------------------- পঞ্চম দিন হল শুক্রবার ৷ 0
pañc--a-d-----a-- ś-krab-ra pañcama dina hala śukrabāra p-ñ-a-a d-n- h-l- ś-k-a-ā-a --------------------------- pañcama dina hala śukrabāra
Den sjätte dagen är lördag. ষষ্ঠ দি- হ- ---ব-র-৷ ষষ-ঠ দ-ন হল শন-ব-র ৷ ষ-্- দ-ন হ- শ-ি-া- ৷ -------------------- ষষ্ঠ দিন হল শনিবার ৷ 0
ṣ-ṣṭha di-a h-la ś---b--a ṣaṣṭha dina hala śanibāra ṣ-ṣ-h- d-n- h-l- ś-n-b-r- ------------------------- ṣaṣṭha dina hala śanibāra
Den sjunde dagen är söndag. স--ত---িন-হ- র--ব-র-৷ সপ-তম দ-ন হল রব-ব-র ৷ স-্-ম দ-ন হ- র-ি-া- ৷ --------------------- সপ্তম দিন হল রবিবার ৷ 0
s-p---- -i-- h-l-----ibā-a saptama dina hala rabibāra s-p-a-a d-n- h-l- r-b-b-r- -------------------------- saptama dina hala rabibāra
Veckan har sju dagar. স-----নে-এ------াহ ৷ স-ত দ-ন- এক সপ-ত-হ ৷ স-ত দ-ন- এ- স-্-া- ৷ -------------------- সাত দিনে এক সপ্তাহ ৷ 0
sāta-d--------saptā-a sāta dinē ēka saptāha s-t- d-n- ē-a s-p-ā-a --------------------- sāta dinē ēka saptāha
Vi arbetar bara fem dagar. আ--া-ক--লম-ত্র পা-- -িন ক-জ -রি ৷ আমর- ক-বলম-ত-র প--চ দ-ন ক-জ কর- ৷ আ-র- ক-ব-ম-ত-র প-ঁ- দ-ন ক-জ ক-ি ৷ --------------------------------- আমরা কেবলমাত্র পাঁচ দিন কাজ করি ৷ 0
āma-- ----l--ātra pā--ca di-a k------ri āmarā kēbalamātra pām-ca dina kāja kari ā-a-ā k-b-l-m-t-a p-m-c- d-n- k-j- k-r- --------------------------------------- āmarā kēbalamātra pām̐ca dina kāja kari

Konstruerad Esperanto

Engelska är det viktigaste universella språket idag. Alla förväntas kunna kommunicera med det. Men andra språk vill också nå detta mål. Konstruerade språk till exempel. Konstruerade språk är avsiktligt skapade och utvecklade. Det vill säga att det finns en plan enligt vilken de är utformade. Med konstruerade språk blandas element från olika språk. Därigenom bör de vara lätta att lära sig för så många människor som möjligt. Målet för varje konstruerat språk är internationell kommunikation. Det mest kända konstruerade språket är esperanto. Det introducerades för första gången i Warszawa 1887. Dess grundare var läkaren Ludwik L. Zamenhof. Han trodde att den främsta orsaken till (social) oro låg i kommunikationsproblem. Därför ville han skapa ett språk för att sammanföra människor. Med hjälp av det skulle människor tala med varandra på lika villkor. Läkarens pseudonym var Dr. Esperanto, den hoppfulle. Det visar hur mycket han trodde på sin dröm. Men idén om universell förståelse är mycket äldre. Hittills har många konstruerade språk utvecklats. De förknippas med mål som tolerans och mänskliga rättigheter. Människor i mer än 120 länder är kunniga i esperanto idag. Men det finns också kritik mot esperanto. Till exempel har 70% av vokabulären sin källa i romanska språk Och esperanto är också tydligt format efter indoeuropeiska språk. De som talar esperanto utbyter tankar och idéer på konventioner och i klubbar. Möten och föreläsningar anordnas regelbundet. Så, känner du för lite esperanto? Ĉu vi parolas Esperanton? – Jes, mi parolas Esperanton tre bone!
Visste du?
Amerikansk engelska räknas till de västgermanska språken. Det är en nordamerikansk dialekt, liksom kanadensisk engelska. Det är modersmål för ungefär 300 miljoner människor. Därför är det den mest talade formen av engelska. Men det är mycket likt brittisk engelska. Som regel kan talare av båda formerna lätt kommunicera med varandra. Konversationen blir endast svår om båda talar mycket starka dialekter. Det finns få distinkta skillnader mellan de två formerna. Dessa gäller först och främst uttal, vokabulär och stavning. I många fall avviker grammatik och skiljetecken från varandra. Betydelsen av amerikansk engelska ökar jämfört med brittisk engelska. Detta beror huvudsakligen på det stora inflytandet från nordamerikansk film och musikindustri. De har exporterat sitt språk i hela värden under århundraden. Även Indien och Pakistan, en gång brittiska kolonier, adopterar idag "amerikanismer". Lär dig amerikansk engelska, det är det mest inflytelserika språket i världen!