Ordlista

sv Veckans dagar   »   ti መዓልታት ሰሙን

9 [nio]

Veckans dagar

Veckans dagar

9 [ትሽዓተ]

9 [tishi‘ate]

መዓልታት ሰሙን

me‘alitati semuni

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
måndag እቲ---ይ እ_ ሰ__ እ- ሰ-ይ ------ እቲ ሰኑይ 0
i---s--uyi i__ s_____ i-ī s-n-y- ---------- itī senuyi
tisdag እቲ --ስ እ_ ሰ__ እ- ሰ-ስ ------ እቲ ሰሉስ 0
itī -e-u-i i__ s_____ i-ī s-l-s- ---------- itī selusi
onsdag እ---ቡዕ እ_ ረ__ እ- ረ-ዕ ------ እቲ ረቡዕ 0
it--r-b-‘i i__ r_____ i-ī r-b-‘- ---------- itī rebu‘i
torsdag እቲ --ስ እ_ ሓ__ እ- ሓ-ስ ------ እቲ ሓሙስ 0
i-----a---i i__ ḥ_____ i-ī h-a-u-i ----------- itī ḥamusi
fredag እ- ዓ-ቢ እ_ ዓ__ እ- ዓ-ቢ ------ እቲ ዓርቢ 0
it- ‘---bī i__ ‘_____ i-ī ‘-r-b- ---------- itī ‘aribī
lördag እ--ቀዳም እ_ ቀ__ እ- ቀ-ም ------ እቲ ቀዳም 0
i-- -’edami i__ k______ i-ī k-e-a-i ----------- itī k’edami
söndag እቲ ሰንበት እ_ ሰ___ እ- ሰ-በ- ------- እቲ ሰንበት 0
itī---n----i i__ s_______ i-ī s-n-b-t- ------------ itī senibeti
veckan እታ -ሙን እ_ ሰ__ እ- ሰ-ን ------ እታ ሰሙን 0
it- -e---i i__ s_____ i-a s-m-n- ---------- ita semuni
från måndag till söndag ካብ-ሰ-ይ ክ---ሰንበት ካ_ ሰ__ ክ__ ሰ___ ካ- ሰ-ይ ክ-ብ ሰ-በ- --------------- ካብ ሰኑይ ክሳብ ሰንበት 0
kabi --n-yi---s-bi-s----e-i k___ s_____ k_____ s_______ k-b- s-n-y- k-s-b- s-n-b-t- --------------------------- kabi senuyi kisabi senibeti
Den första dagen är måndag. እቲ -ዳማይ----ቲ ሰ-ይ--ዩ። እ_ ቀ___ መ___ ሰ__ እ__ እ- ቀ-ማ- መ-ል- ሰ-ይ እ-። -------------------- እቲ ቀዳማይ መዓልቲ ሰኑይ እዩ። 0
i-ī -----m-y----‘a--tī--e--yi-iy-። i__ k________ m_______ s_____ i___ i-ī k-e-a-a-i m-‘-l-t- s-n-y- i-u- ---------------------------------- itī k’edamayi me‘alitī senuyi iyu።
Den andra dagen är tisdag. እቲ -----መዓል- -ሉስ --። እ_ ካ___ መ___ ሰ__ እ__ እ- ካ-ኣ- መ-ል- ሰ-ስ እ-። -------------------- እቲ ካልኣይ መዓልቲ ሰሉስ እዩ። 0
i-ī --li’-y- --‘alitī s--u-i -y-። i__ k_______ m_______ s_____ i___ i-ī k-l-’-y- m-‘-l-t- s-l-s- i-u- --------------------------------- itī kali’ayi me‘alitī selusi iyu።
Den tredje dagen är onsdag. እቲ --------ቲ-ረ-ዕ -ዩ። እ_ ሳ___ መ___ ረ__ እ__ እ- ሳ-ሳ- መ-ል- ረ-ዕ እ-። -------------------- እቲ ሳልሳይ መዓልቲ ረቡዕ እዩ። 0
i-- --lisayi-m--a--t--reb-‘- iy-። i__ s_______ m_______ r_____ i___ i-ī s-l-s-y- m-‘-l-t- r-b-‘- i-u- --------------------------------- itī salisayi me‘alitī rebu‘i iyu።
Den fjärde dagen är torsdag. እቲ--ብ-- -ዓ-- --ስ -ዩ። እ_ ራ___ መ___ ሓ__ እ__ እ- ራ-ዓ- መ-ል- ሓ-ስ እ-። -------------------- እቲ ራብዓይ መዓልቲ ሓሙስ እዩ። 0
i-ī--a-i--yi m--al--ī h---us--i--። i__ r_______ m_______ ḥ_____ i___ i-ī r-b-‘-y- m-‘-l-t- h-a-u-i i-u- ---------------------------------- itī rabi‘ayi me‘alitī ḥamusi iyu።
Den femte dagen är fredag. እቲ --ሻይ --ል--ዓርቢ --። እ_ ሓ___ መ___ ዓ__ እ__ እ- ሓ-ሻ- መ-ል- ዓ-ቢ እ-። -------------------- እቲ ሓምሻይ መዓልቲ ዓርቢ እዩ። 0
itī h-a-ish-y--me‘al--ī ‘-r--ī--yu። i__ ḥ________ m_______ ‘_____ i___ i-ī h-a-i-h-y- m-‘-l-t- ‘-r-b- i-u- ----------------------------------- itī ḥamishayi me‘alitī ‘aribī iyu።
Den sjätte dagen är lördag. እቲ-ሻ-ሻይ-መ-ልቲ-ቀዳም--ዩ። እ_ ሻ___ መ___ ቀ__ እ__ እ- ሻ-ሻ- መ-ል- ቀ-ም እ-። -------------------- እቲ ሻዱሻይ መዓልቲ ቀዳም እዩ። 0
i-ī----d--hay--m--a-i-- -’--ami ---። i__ s_________ m_______ k______ i___ i-ī s-a-u-h-y- m-‘-l-t- k-e-a-i i-u- ------------------------------------ itī shadushayi me‘alitī k’edami iyu።
Den sjunde dagen är söndag. እ-----ይ-መዓል- ሰ--- --። እ_ ሻ___ መ___ ሰ___ እ__ እ- ሻ-ዓ- መ-ል- ሰ-በ- እ-። --------------------- እቲ ሻብዓይ መዓልቲ ሰንበት እዩ። 0
i-ī -----‘-y----‘a-i-ī --n---ti-i--። i__ s________ m_______ s_______ i___ i-ī s-a-i-a-i m-‘-l-t- s-n-b-t- i-u- ------------------------------------ itī shabi‘ayi me‘alitī senibeti iyu።
Veckan har sju dagar. እቲ---ን --ዓ--መዓልትታ--ኣ--። እ_ ሰ__ ሸ___ መ_____ ኣ___ እ- ሰ-ን ሸ-ዓ- መ-ል-ታ- ኣ-ዎ- ----------------------- እቲ ሰሙን ሸውዓተ መዓልትታት ኣለዎ። 0
i---sem-n- ---wi‘a-e --‘a---i-a-i alew-። i__ s_____ s________ m___________ a_____ i-ī s-m-n- s-e-i-a-e m-‘-l-t-t-t- a-e-o- ---------------------------------------- itī semuni shewi‘ate me‘alititati alewo።
Vi arbetar bara fem dagar. ንሕና----ተ---ል-ት -ና -ሰ--። ን__ ሓ___ መ____ ኢ_ ን____ ን-ና ሓ-ሽ- መ-ል-ት ኢ- ን-ር-። ----------------------- ንሕና ሓሙሽተ መዓልታት ኢና ንሰርሕ። 0
n-h--na h--mus---e---‘--i-at- --- ni--riḥi። n_____ ḥ________ m_________ ī__ n________ n-h-i-a h-a-u-h-t- m-‘-l-t-t- ī-a n-s-r-h-i- -------------------------------------------- niḥina ḥamushite me‘alitati īna niseriḥi።

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + tigrinja (1-100) MP3 tigrinja (1-100)
Ingen video hittades!

Konstruerad Esperanto

Engelska är det viktigaste universella språket idag. Alla förväntas kunna kommunicera med det. Men andra språk vill också nå detta mål. Konstruerade språk till exempel. Konstruerade språk är avsiktligt skapade och utvecklade. Det vill säga att det finns en plan enligt vilken de är utformade. Med konstruerade språk blandas element från olika språk. Därigenom bör de vara lätta att lära sig för så många människor som möjligt. Målet för varje konstruerat språk är internationell kommunikation. Det mest kända konstruerade språket är esperanto. Det introducerades för första gången i Warszawa 1887. Dess grundare var läkaren Ludwik L. Zamenhof. Han trodde att den främsta orsaken till (social) oro låg i kommunikationsproblem. Därför ville han skapa ett språk för att sammanföra människor. Med hjälp av det skulle människor tala med varandra på lika villkor. Läkarens pseudonym var Dr. Esperanto, den hoppfulle. Det visar hur mycket han trodde på sin dröm. Men idén om universell förståelse är mycket äldre. Hittills har många konstruerade språk utvecklats. De förknippas med mål som tolerans och mänskliga rättigheter. Människor i mer än 120 länder är kunniga i esperanto idag. Men det finns också kritik mot esperanto. Till exempel har 70% av vokabulären sin källa i romanska språk Och esperanto är också tydligt format efter indoeuropeiska språk. De som talar esperanto utbyter tankar och idéer på konventioner och i klubbar. Möten och föreläsningar anordnas regelbundet. Så, känner du för lite esperanto? Ĉu vi parolas Esperanton? – Jes, mi parolas Esperanton tre bone!
Visste du?
Amerikansk engelska räknas till de västgermanska språken. Det är en nordamerikansk dialekt, liksom kanadensisk engelska. Det är modersmål för ungefär 300 miljoner människor. Därför är det den mest talade formen av engelska. Men det är mycket likt brittisk engelska. Som regel kan talare av båda formerna lätt kommunicera med varandra. Konversationen blir endast svår om båda talar mycket starka dialekter. Det finns få distinkta skillnader mellan de två formerna. Dessa gäller först och främst uttal, vokabulär och stavning. I många fall avviker grammatik och skiljetecken från varandra. Betydelsen av amerikansk engelska ökar jämfört med brittisk engelska. Detta beror huvudsakligen på det stora inflytandet från nordamerikansk film och musikindustri. De har exporterat sitt språk i hela värden under århundraden. Även Indien och Pakistan, en gång brittiska kolonier, adopterar idag "amerikanismer". Lär dig amerikansk engelska, det är det mest inflytelserika språket i världen!