Ordlista

sv Veckans dagar   »   ad Тхьамафэм имафэхэр

9 [nio]

Veckans dagar

Veckans dagar

9 [бгъу]

9 [bgu]

Тхьамафэм имафэхэр

Th'amafjem imafjehjer

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska adygeiska Spela Mer
måndag Бл-пэ Б____ Б-ы-э ----- Блыпэ 0
B-yp-e B_____ B-y-j- ------ Blypje
tisdag Гъ-бдж Г_____ Г-у-д- ------ Гъубдж 0
G--d-h G_____ G-b-z- ------ Gubdzh
onsdag Бэр---э---й Б__________ Б-р-с-э-ъ-й ----------- Бэрэскэжъый 0
Bje-j--k-e--yj B_____________ B-e-j-s-j-z-y- -------------- Bjerjeskjezhyj
torsdag Мэ-э-у М_____ М-ф-к- ------ Мэфэку 0
Mj--je-u M_______ M-e-j-k- -------- Mjefjeku
fredag Б-рэ----ху Б_________ Б-р-с-э-х- ---------- Бэрэскэшху 0
B----e------hu B_____________ B-e-j-s-j-s-h- -------------- Bjerjeskjeshhu
lördag Шэм-эт Ш_____ Ш-м-э- ------ Шэмбэт 0
Shjem-jet S________ S-j-m-j-t --------- Shjembjet
söndag Тх--у-аф Т_______ Т-ь-у-а- -------- Тхьаумаф 0
T----maf T_______ T-'-u-a- -------- Th'aumaf
veckan Тх-ама-э Т_______ Т-ь-м-ф- -------- Тхьамафэ 0
Th-am-fje T________ T-'-m-f-e --------- Th'amafje
från måndag till söndag Бл-пэм-щ-у--агъэ- т-ь---афэ---э-. Б_____ щ_________ т_________ н___ Б-ы-э- щ-у-л-г-э- т-ь-у-а-э- н-с- --------------------------------- Блыпэм щыублагъэу тхьаумафэм нэс. 0
Blyp----s--yu---gj-u ---aum-f-em --es. B______ s___________ t__________ n____ B-y-j-m s-h-u-l-g-e- t-'-u-a-j-m n-e-. -------------------------------------- Blypjem shhyublagjeu th'aumafjem njes.
Den första dagen är måndag. А-э-э-мафэ----бл---. А____ м____ – б_____ А-э-э м-ф-р – б-ы-э- -------------------- Апэрэ мафэр – блыпэ. 0
A----je m---er-–-bly-j-. A______ m_____ – b______ A-j-r-e m-f-e- – b-y-j-. ------------------------ Apjerje mafjer – blypje.
Den andra dagen är tisdag. Я-----р--маф-- - гъу-д-. Я_______ м____ – г______ Я-I-н-р- м-ф-р – г-у-д-. ------------------------ ЯтIонэрэ мафэр – гъубдж. 0
J---o----je maf--- - ---dzh. J__________ m_____ – g______ J-t-o-j-r-e m-f-e- – g-b-z-. ---------------------------- JatIonjerje mafjer – gubdzh.
Den tredje dagen är onsdag. Я-э--рэ-м-ф-р – б-р--к--ъ--. Я______ м____ – б___________ Я-э-э-э м-ф-р – б-р-с-э-ъ-й- ---------------------------- Ящэнэрэ мафэр – бэрэскэжъый. 0
Jashh-en---j- -a-je- - bj--je-kj-zhy-. J____________ m_____ – b______________ J-s-h-e-j-r-e m-f-e- – b-e-j-s-j-z-y-. -------------------------------------- Jashhjenjerje mafjer – bjerjeskjezhyj.
Den fjärde dagen är torsdag. Я-л--н--э---ф---- ----ку. Я________ м____ – м______ Я-л-э-э-э м-ф-р – м-ф-к-. ------------------------- ЯплIэнэрэ мафэр – мэфэку. 0
Ja--Ij-n-e----m-f--- - --e-je-u. J____________ m_____ – m________ J-p-I-e-j-r-e m-f-e- – m-e-j-k-. -------------------------------- JaplIjenjerje mafjer – mjefjeku.
Den femte dagen är fredag. Я--э-----маф-р –-бэ-эс-эш--. Я_______ м____ – б__________ Я-ф-н-р- м-ф-р – б-р-с-э-х-. ---------------------------- Ятфэнэрэ мафэр – бэрэскэшху. 0
J-t-j--jer-- -af-er----j------jeshh-. J___________ m_____ – b______________ J-t-j-n-e-j- m-f-e- – b-e-j-s-j-s-h-. ------------------------------------- Jatfjenjerje mafjer – bjerjeskjeshhu.
Den sjätte dagen är lördag. Я--н-рэ -аф-- – ш---э-. Я______ м____ – ш______ Я-э-э-э м-ф-р – ш-м-э-. ----------------------- Яхэнэрэ мафэр – шэмбэт. 0
Jahje-jerj--ma--er – ----m--e-. J__________ m_____ – s_________ J-h-e-j-r-e m-f-e- – s-j-m-j-t- ------------------------------- Jahjenjerje mafjer – shjembjet.
Den sjunde dagen är söndag. Яблэн-рэ---фэр-–----а---ф. Я_______ м____ – т________ Я-л-н-р- м-ф-р – т-ь-у-а-. -------------------------- Яблэнэрэ мафэр – тхьаумаф. 0
J---je-j---- ma-j-r - --'auma-. J___________ m_____ – t________ J-b-j-n-e-j- m-f-e- – t-'-u-a-. ------------------------------- Jabljenjerje mafjer – th'aumaf.
Veckan har sju dagar. Т-ьама-эр ---и-лэ- --х-т. Т________ м_______ з_____ Т-ь-м-ф-р м-ф-б-э- з-х-т- ------------------------- Тхьамафэр мэфиблэу зэхэт. 0
T---ma---r -je-ib---u--j-h---. T_________ m_________ z_______ T-'-m-f-e- m-e-i-l-e- z-e-j-t- ------------------------------ Th'amafjer mjefibljeu zjehjet.
Vi arbetar bara fem dagar. Т- ---ит----I-- тыз-л--ьэрэр. Т_ м_____ н____ т____________ Т- м-ф-т- н-I-п т-з-л-ж-э-э-. ----------------------------- Тэ мэфитф ныIэп тызылажьэрэр. 0
Tje---e--tf--y--ep t-z-l-zh----jer. T__ m______ n_____ t_______________ T-e m-e-i-f n-I-e- t-z-l-z-'-e-j-r- ----------------------------------- Tje mjefitf nyIjep tyzylazh'jerjer.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + adygeiska (1-100) MP3 adygeiska (1-100)
Ingen video hittades!

Konstruerad Esperanto

Engelska är det viktigaste universella språket idag. Alla förväntas kunna kommunicera med det. Men andra språk vill också nå detta mål. Konstruerade språk till exempel. Konstruerade språk är avsiktligt skapade och utvecklade. Det vill säga att det finns en plan enligt vilken de är utformade. Med konstruerade språk blandas element från olika språk. Därigenom bör de vara lätta att lära sig för så många människor som möjligt. Målet för varje konstruerat språk är internationell kommunikation. Det mest kända konstruerade språket är esperanto. Det introducerades för första gången i Warszawa 1887. Dess grundare var läkaren Ludwik L. Zamenhof. Han trodde att den främsta orsaken till (social) oro låg i kommunikationsproblem. Därför ville han skapa ett språk för att sammanföra människor. Med hjälp av det skulle människor tala med varandra på lika villkor. Läkarens pseudonym var Dr. Esperanto, den hoppfulle. Det visar hur mycket han trodde på sin dröm. Men idén om universell förståelse är mycket äldre. Hittills har många konstruerade språk utvecklats. De förknippas med mål som tolerans och mänskliga rättigheter. Människor i mer än 120 länder är kunniga i esperanto idag. Men det finns också kritik mot esperanto. Till exempel har 70% av vokabulären sin källa i romanska språk Och esperanto är också tydligt format efter indoeuropeiska språk. De som talar esperanto utbyter tankar och idéer på konventioner och i klubbar. Möten och föreläsningar anordnas regelbundet. Så, känner du för lite esperanto? Ĉu vi parolas Esperanton? – Jes, mi parolas Esperanton tre bone!
Visste du?
Amerikansk engelska räknas till de västgermanska språken. Det är en nordamerikansk dialekt, liksom kanadensisk engelska. Det är modersmål för ungefär 300 miljoner människor. Därför är det den mest talade formen av engelska. Men det är mycket likt brittisk engelska. Som regel kan talare av båda formerna lätt kommunicera med varandra. Konversationen blir endast svår om båda talar mycket starka dialekter. Det finns få distinkta skillnader mellan de två formerna. Dessa gäller först och främst uttal, vokabulär och stavning. I många fall avviker grammatik och skiljetecken från varandra. Betydelsen av amerikansk engelska ökar jämfört med brittisk engelska. Detta beror huvudsakligen på det stora inflytandet från nordamerikansk film och musikindustri. De har exporterat sitt språk i hela värden under århundraden. Även Indien och Pakistan, en gång brittiska kolonier, adopterar idag "amerikanismer". Lär dig amerikansk engelska, det är det mest inflytelserika språket i världen!