Ordlista

sv Personer   »   bn ব্যক্তি

1 [ett]

Personer

Personer

১ [এক]

1 [Ēka]

ব্যক্তি

byakti

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bengali Spela Mer
jag আ-ি আ_ আ-ি --- আমি 0
āmi ā__ ā-i --- āmi
jag och du আ-- -ব- তুমি আ_ এ_ তু_ আ-ি এ-ং ত-ম- ------------ আমি এবং তুমি 0
āmi ē--ṁ --mi ā__ ē___ t___ ā-i ē-a- t-m- ------------- āmi ēbaṁ tumi
vi två আ-রা---জ---(আমর- -ভয়েই) আ__ দু__ (___ উ____ আ-র- দ-জ-ে (-ম-া উ-য়-ই- ----------------------- আমরা দুজনে (আমরা উভয়েই) 0
ā-ar---u--n- (āma-ā--b-a---i) ā____ d_____ (_____ u________ ā-a-ā d-j-n- (-m-r- u-h-ẏ-'-) ----------------------------- āmarā dujanē (āmarā ubhaẏē'i)
han স--(-েল-) সে (___ স- (-ে-ে- --------- সে (ছেলে) 0
s---c--lē) s_ (______ s- (-h-l-) ---------- sē (chēlē)
han och hon স- (-------ব------মেয়-) সে (___ এ_ সে (___ স- (-ে-ে- এ-ং স- (-ে-ে- ----------------------- সে (ছেলে) এবং সে (মেয়ে) 0
s--(chē-ē)----ṁ-s--(mēẏē) s_ (______ ē___ s_ (_____ s- (-h-l-) ē-a- s- (-ē-ē- ------------------------- sē (chēlē) ēbaṁ sē (mēẏē)
de båda ত--া দুজনে তা_ দু__ ত-র- দ-জ-ে ---------- তারা দুজনে 0
t------janē t___ d_____ t-r- d-j-n- ----------- tārā dujanē
mannen পু--ষ পু__ প-র-ষ ----- পুরুষ 0
p----a p_____ p-r-ṣ- ------ puruṣa
kvinnan স্ত-র--/ ম-িলা স্__ / ম__ স-ত-র- / ম-ি-া -------------- স্ত্রী / মহিলা 0
st-- / --h-lā s___ / m_____ s-r- / m-h-l- ------------- strī / mahilā
barnet শিশু শি_ শ-শ- ---- শিশু 0
ś--u ś___ ś-ś- ---- śiśu
en familj একটি--র-বার এ__ প___ এ-ট- প-ি-া- ----------- একটি পরিবার 0
ēka-i--a---ā-a ē____ p_______ ē-a-i p-r-b-r- -------------- ēkaṭi paribāra
min familj আমা-----বার আ__ প___ আ-া- প-ি-া- ----------- আমার পরিবার 0
ām--- pari---a ā____ p_______ ā-ā-a p-r-b-r- -------------- āmāra paribāra
Min familj är här. আ-া- -র--া- এ-া-ে-৷ আ__ প___ এ__ ৷ আ-া- প-ি-া- এ-া-ে ৷ ------------------- আমার পরিবার এখানে ৷ 0
ā---a -----ā-a-ēkhānē ā____ p_______ ē_____ ā-ā-a p-r-b-r- ē-h-n- --------------------- āmāra paribāra ēkhānē
Jag är här. আমি এ--নে ৷ আ_ এ__ ৷ আ-ি এ-া-ে ৷ ----------- আমি এখানে ৷ 0
ām- ē--ānē ā__ ē_____ ā-i ē-h-n- ---------- āmi ēkhānē
Du är här. ত-ম------- ৷ তু_ এ__ ৷ ত-ম- এ-া-ে ৷ ------------ তুমি এখানে ৷ 0
tum- ēkh-nē t___ ē_____ t-m- ē-h-n- ----------- tumi ēkhānē
Han är här och hon är här. সে----লে) এখ--ে -ব--স- -ম-য়ে) ---ন- ৷ সে (___ এ__ এ_ সে (___ এ__ ৷ স- (-ে-ে- এ-া-ে এ-ং স- (-ে-ে- এ-া-ে ৷ ------------------------------------- সে (ছেলে) এখানে এবং সে (মেয়ে) এখানে ৷ 0
s----h-l-- ē-hānē ēb-ṁ s---m--ē- -k---ē s_ (______ ē_____ ē___ s_ (_____ ē_____ s- (-h-l-) ē-h-n- ē-a- s- (-ē-ē- ē-h-n- --------------------------------------- sē (chēlē) ēkhānē ēbaṁ sē (mēẏē) ēkhānē
Vi är här. আ-রা ---নে-৷ আ__ এ__ ৷ আ-র- এ-া-ে ৷ ------------ আমরা এখানে ৷ 0
ām-r- --h--ē ā____ ē_____ ā-a-ā ē-h-n- ------------ āmarā ēkhānē
Ni är här. ত--র- ----ে ৷ তো__ এ__ ৷ ত-ম-া এ-া-ে ৷ ------------- তোমরা এখানে ৷ 0
tō-arā-ē----ē t_____ ē_____ t-m-r- ē-h-n- ------------- tōmarā ēkhānē
De är alla här. তা-া-সব---এ-া-ে ৷ তা_ স__ এ__ ৷ ত-র- স-া- এ-া-ে ৷ ----------------- তারা সবাই এখানে ৷ 0
t--- sab-'i ēk-ānē t___ s_____ ē_____ t-r- s-b-'- ē-h-n- ------------------ tārā sabā'i ēkhānē

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!