Ordlista

sv Veckans dagar   »   te వారం లోని రోజులు

9 [nio]

Veckans dagar

Veckans dagar

9 [తొమ్మిది]

9 [Tom\'midi]

వారం లోని రోజులు

[Vāraṁ lōni rōjulu]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska telugu Spela Mer
måndag స----రం సో___ స-మ-ా-ం ------- సోమవారం 0
S---vāraṁ S________ S-m-v-r-ṁ --------- Sōmavāraṁ
tisdag మ----ారం మం____ మ-గ-వ-ర- -------- మంగళవారం 0
M---------aṁ M___________ M-ṅ-a-a-ā-a- ------------ Maṅgaḷavāraṁ
onsdag బ-ధ-ా-ం బు___ బ-ధ-ా-ం ------- బుధవారం 0
Bu-----r-ṁ B_________ B-d-a-ā-a- ---------- Budhavāraṁ
torsdag గు---ారం గు___ గ-ర-వ-ర- -------- గురువారం 0
G-ru---aṁ G________ G-r-v-r-ṁ --------- Guruvāraṁ
fredag శ---ర-ారం శు____ శ-క-ర-ా-ం --------- శుక్రవారం 0
Ś--r-vā--ṁ Ś_________ Ś-k-a-ā-a- ---------- Śukravāraṁ
lördag శని---ం శ___ శ-ి-ా-ం ------- శనివారం 0
Ś---v--aṁ Ś________ Ś-n-v-r-ṁ --------- Śanivāraṁ
söndag ఆది--రం ఆ___ ఆ-ి-ా-ం ------- ఆదివారం 0
Ā-ivār-ṁ Ā_______ Ā-i-ā-a- -------- Ādivāraṁ
veckan వా-ం వా_ వ-ర- ---- వారం 0
V---ṁ V____ V-r-ṁ ----- Vāraṁ
från måndag till söndag స-మ-------ండ-----వా-----కు సో___ నుం_ ఆ___ వ__ స-మ-ా-ం న-ం-ి ఆ-ి-ా-ం వ-క- -------------------------- సోమవారం నుండి ఆదివారం వరకు 0
Sōm---ra----ṇ-i-ā--v-raṁ va-aku S________ n____ ā_______ v_____ S-m-v-r-ṁ n-ṇ-i ā-i-ā-a- v-r-k- ------------------------------- Sōmavāraṁ nuṇḍi ādivāraṁ varaku
Den första dagen är måndag. మ--ట--ర--ు -ోమవార- -----ం-ి మొ__ రో_ సో___ అ___ మ-ద-ి ర-జ- స-మ-ా-ం అ-ు-ు-ద- --------------------------- మొదటి రోజు సోమవారం అవుతుంది 0
Mo--ṭ- r--u -ōma-ā----a------i M_____ r___ s________ a_______ M-d-ṭ- r-j- s-m-v-r-ṁ a-u-u-d- ------------------------------ Modaṭi rōju sōmavāraṁ avutundi
Den andra dagen är tisdag. రె--వ-రోజ- మం-ళ-ార- అవ--ు--ి రెం__ రో_ మం____ అ___ ర-ం-వ ర-జ- మ-గ-వ-ర- అ-ు-ు-ద- ---------------------------- రెండవ రోజు మంగళవారం అవుతుంది 0
Re------r-ju---ṅ---av-ra--a---un-i R______ r___ m___________ a_______ R-ṇ-a-a r-j- m-ṅ-a-a-ā-a- a-u-u-d- ---------------------------------- Reṇḍava rōju maṅgaḷavāraṁ avutundi
Den tredje dagen är onsdag. మూడ- ---- --ధవా---అ-ు-ు-ది మూ__ రో_ బు___ అ___ మ-డ- ర-జ- బ-ధ-ా-ం అ-ు-ు-ద- -------------------------- మూడవ రోజు బుధవారం అవుతుంది 0
M--av- -ō---budh--ār---a--tundi M_____ r___ b_________ a_______ M-ḍ-v- r-j- b-d-a-ā-a- a-u-u-d- ------------------------------- Mūḍava rōju budhavāraṁ avutundi
Den fjärde dagen är torsdag. న-ల-గ--రోజ- గు-ువారం -వ-----ి నా___ రో_ గు___ అ___ న-ల-గ- ర-జ- గ-ర-వ-ర- అ-ు-ు-ద- ----------------------------- నాలుగవ రోజు గురువారం అవుతుంది 0
Nālu-a-a --j--gur-v-r----------i N_______ r___ g________ a_______ N-l-g-v- r-j- g-r-v-r-ṁ a-u-u-d- -------------------------------- Nālugava rōju guruvāraṁ avutundi
Den femte dagen är fredag. ఐద- రో-ు-శుక-రవ--- -వుత-ం-ి ఐ__ రో_ శు____ అ___ ఐ-వ ర-జ- శ-క-ర-ా-ం అ-ు-ు-ద- --------------------------- ఐదవ రోజు శుక్రవారం అవుతుంది 0
A--ava---j---ukr--ā-aṁ---ut---i A_____ r___ ś_________ a_______ A-d-v- r-j- ś-k-a-ā-a- a-u-u-d- ------------------------------- Aidava rōju śukravāraṁ avutundi
Den sjätte dagen är lördag. ఆరవ -ోజు శ------ అ---ుంది ఆ__ రో_ శ___ అ___ ఆ-వ ర-జ- శ-ి-ా-ం అ-ు-ు-ద- ------------------------- ఆరవ రోజు శనివారం అవుతుంది 0
Āra-a r--u ś--i--------ut-n-i Ā____ r___ ś________ a_______ Ā-a-a r-j- ś-n-v-r-ṁ a-u-u-d- ----------------------------- Ārava rōju śanivāraṁ avutundi
Den sjunde dagen är söndag. ఏడ- రో-- ఆ-ి-ార--అవ--ుంది ఏ__ రో_ ఆ___ అ___ ఏ-వ ర-జ- ఆ-ి-ా-ం అ-ు-ు-ద- ------------------------- ఏడవ రోజు ఆదివారం అవుతుంది 0
Ēḍa-a r--u---i-ā-aṁ av--u--i Ē____ r___ ā_______ a_______ Ē-a-a r-j- ā-i-ā-a- a-u-u-d- ---------------------------- Ēḍava rōju ādivāraṁ avutundi
Veckan har sju dagar. వార-------ు -ో-ు-- ఉంటాయి వా_ లో ఏ_ రో__ ఉం__ వ-ర- ల- ఏ-ు ర-జ-ల- ఉ-ట-య- ------------------------- వారం లో ఏడు రోజులు ఉంటాయి 0
Vāraṁ-----ḍ- --ju-u-uṇ--yi V____ l_ ē__ r_____ u_____ V-r-ṁ l- ē-u r-j-l- u-ṭ-y- -------------------------- Vāraṁ lō ēḍu rōjulu uṇṭāyi
Vi arbetar bara fem dagar. మనం -ేవ-- ఐ----ోజ-లే --ిచేస్--ము మ_ కే__ ఐ_ రో__ ప_____ మ-ం క-వ-ం ఐ-ు ర-జ-ల- ప-ి-ే-్-ా-ు -------------------------------- మనం కేవలం ఐదు రోజులే పనిచేస్తాము 0
Mana- k-v-l-ṁ--idu-r--ul---anic--t-mu M____ k______ a___ r_____ p__________ M-n-ṁ k-v-l-ṁ a-d- r-j-l- p-n-c-s-ā-u ------------------------------------- Manaṁ kēvalaṁ aidu rōjulē panicēstāmu

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + telugu (1-100) MP3 telugu (1-100)
Ingen video hittades!

Konstruerad Esperanto

Engelska är det viktigaste universella språket idag. Alla förväntas kunna kommunicera med det. Men andra språk vill också nå detta mål. Konstruerade språk till exempel. Konstruerade språk är avsiktligt skapade och utvecklade. Det vill säga att det finns en plan enligt vilken de är utformade. Med konstruerade språk blandas element från olika språk. Därigenom bör de vara lätta att lära sig för så många människor som möjligt. Målet för varje konstruerat språk är internationell kommunikation. Det mest kända konstruerade språket är esperanto. Det introducerades för första gången i Warszawa 1887. Dess grundare var läkaren Ludwik L. Zamenhof. Han trodde att den främsta orsaken till (social) oro låg i kommunikationsproblem. Därför ville han skapa ett språk för att sammanföra människor. Med hjälp av det skulle människor tala med varandra på lika villkor. Läkarens pseudonym var Dr. Esperanto, den hoppfulle. Det visar hur mycket han trodde på sin dröm. Men idén om universell förståelse är mycket äldre. Hittills har många konstruerade språk utvecklats. De förknippas med mål som tolerans och mänskliga rättigheter. Människor i mer än 120 länder är kunniga i esperanto idag. Men det finns också kritik mot esperanto. Till exempel har 70% av vokabulären sin källa i romanska språk Och esperanto är också tydligt format efter indoeuropeiska språk. De som talar esperanto utbyter tankar och idéer på konventioner och i klubbar. Möten och föreläsningar anordnas regelbundet. Så, känner du för lite esperanto? Ĉu vi parolas Esperanton? – Jes, mi parolas Esperanton tre bone!
Visste du?
Amerikansk engelska räknas till de västgermanska språken. Det är en nordamerikansk dialekt, liksom kanadensisk engelska. Det är modersmål för ungefär 300 miljoner människor. Därför är det den mest talade formen av engelska. Men det är mycket likt brittisk engelska. Som regel kan talare av båda formerna lätt kommunicera med varandra. Konversationen blir endast svår om båda talar mycket starka dialekter. Det finns få distinkta skillnader mellan de två formerna. Dessa gäller först och främst uttal, vokabulär och stavning. I många fall avviker grammatik och skiljetecken från varandra. Betydelsen av amerikansk engelska ökar jämfört med brittisk engelska. Detta beror huvudsakligen på det stora inflytandet från nordamerikansk film och musikindustri. De har exporterat sitt språk i hela värden under århundraden. Även Indien och Pakistan, en gång brittiska kolonier, adopterar idag "amerikanismer". Lär dig amerikansk engelska, det är det mest inflytelserika språket i världen!