Ordlista

sv På restaurangen 3   »   te రెస్టారెంట్ వద్ద 3

31 [trettioett]

På restaurangen 3

På restaurangen 3

31 [ముప్పై ఒకటి]

31 [Muppai okaṭi]

రెస్టారెంట్ వద్ద 3

Resṭāreṇṭ vadda 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska telugu Spela Mer
Jag skulle vilja ha en förrätt. న-----క ---ా---ర- --వా-ి నా_ ఒ_ స్____ కా__ న-క- ఒ- స-ట-ర-ట-్ క-వ-ల- ------------------------ నాకు ఒక స్టార్టర్ కావాలి 0
N--u ok---ṭā--a- -ā-ā-i N___ o__ s______ k_____ N-k- o-a s-ā-ṭ-r k-v-l- ----------------------- Nāku oka sṭārṭar kāvāli
Jag skulle vilja ha en sallad. న--ు -లా-్ --వా-ి నా_ స__ కా__ న-క- స-ా-్ క-వ-ల- ----------------- నాకు సలాడ్ కావాలి 0
N----s-l-ḍ kā-āli N___ s____ k_____ N-k- s-l-ḍ k-v-l- ----------------- Nāku salāḍ kāvāli
Jag skulle vilja ha en soppa. నా-ు -- సూ-్-క-వాలి నా_ ఒ_ సూ_ కా__ న-క- ఒ- స-ప- క-వ-ల- ------------------- నాకు ఒక సూప్ కావాలి 0
N-k--o-- s-- kāv-li N___ o__ s__ k_____ N-k- o-a s-p k-v-l- ------------------- Nāku oka sūp kāvāli
Jag skulle vilja ha en efterrätt. నాకు ఒక ---్స-్ట--క---లి నా_ ఒ_ డె____ కా__ న-క- ఒ- డ-స-స-్-్ క-వ-ల- ------------------------ నాకు ఒక డెస్సర్ట్ కావాలి 0
N--u -ka -e---a-ṭ ---ā-i N___ o__ ḍ_______ k_____ N-k- o-a ḍ-s-s-r- k-v-l- ------------------------ Nāku oka ḍes'sarṭ kāvāli
Jag skulle vilja ha en glass med vispgrädde. న--- వ----చే-ిన-క్-ీమ- -ో --్--ఐస--క---మ--క--ాలి నా_ వి_ చే__ క్__ తో ఉ__ ఐ_ క్__ కా__ న-క- వ-ప- చ-స-న క-ర-మ- త- ఉ-్- ఐ-్ క-ర-మ- క-వ-ల- ------------------------------------------------ నాకు విప్ చేసిన క్రీమ్ తో ఉన్న ఐస్ క్రీమ్ కావాలి 0
N-ku-vip --sin--k-īm--ō -nna ai- -rī--kāvā-i N___ v__ c_____ k___ t_ u___ a__ k___ k_____ N-k- v-p c-s-n- k-ī- t- u-n- a-s k-ī- k-v-l- -------------------------------------------- Nāku vip cēsina krīm tō unna ais krīm kāvāli
Jag skulle vilja ha frukt eller ost. న-----ొన-ని-------ల-ద- చ-జ్----ా-ి నా_ కొ__ ప__ లే_ చీ_ కా__ న-క- క-న-న- ప-్-ు ల-ద- చ-జ- క-వ-ల- ---------------------------------- నాకు కొన్ని పళ్ళు లేదా చీజ్ కావాలి 0
N-k--ko--- p--ḷu --dā --j kāvā-i N___ k____ p____ l___ c__ k_____ N-k- k-n-i p-ḷ-u l-d- c-j k-v-l- -------------------------------- Nāku konni paḷḷu lēdā cīj kāvāli
Vi skulle vilja äta frukost. న-కు--్రే-్-ఫ-స్-్---న--ని-/ చ-యా--ి---ది నా_ బ్__ ఫా__ తి___ / చే___ ఉం_ న-క- బ-ర-క- ఫ-స-ట- త-న-ల-ి / చ-య-ల-ి ఉ-ద- ----------------------------------------- నాకు బ్రేక్ ఫాస్ట్ తినాలని / చేయాలని ఉంది 0
N-ku ---- ph-s- ------ni/ cē-ālan- u-di N___ b___ p____ t________ c_______ u___ N-k- b-ē- p-ā-ṭ t-n-l-n-/ c-y-l-n- u-d- --------------------------------------- Nāku brēk phāsṭ tinālani/ cēyālani undi
Vi skulle vilja äta lunch. నాక- -ం-- త-నాలని-- -ేయ-ల-- ఉ-ది నా_ లం_ తి___ / చే___ ఉం_ న-క- ల-చ- త-న-ల-ి / చ-య-ల-ి ఉ-ద- -------------------------------- నాకు లంచ్ తినాలని / చేయాలని ఉంది 0
Nā-u l-----tināla-i/-----la-- --di N___ l___ t________ c_______ u___ N-k- l-n-c t-n-l-n-/ c-y-l-n- u-d- ---------------------------------- Nāku lan̄c tinālani/ cēyālani undi
Vi skulle vilja äta middag. న--ు -ిన---్--ినాల-ి-/-చేయా--- ---ి నా_ డి___ తి___ / చే___ ఉం_ న-క- డ-న-న-్ త-న-ల-ి / చ-య-ల-ి ఉ-ద- ----------------------------------- నాకు డిన్నర్ తినాలని / చేయాలని ఉంది 0
N--u -i--a---inā-ani- --yāla-i--ndi N___ ḍ_____ t________ c_______ u___ N-k- ḍ-n-a- t-n-l-n-/ c-y-l-n- u-d- ----------------------------------- Nāku ḍinnar tinālani/ cēyālani undi
Vad vill ni ha till frukost? మ-------ే-్ ఫ---ట---ో--మ- -ావా-ి? మీ_ బ్__ ఫా__ లో ఏ_ కా___ మ-క- బ-ర-క- ఫ-స-ట- ల- ఏ-ి క-వ-ల-? --------------------------------- మీకు బ్రేక్ ఫాస్ట్ లో ఏమి కావాలి? 0
Mī-- ---- ph-s---ō ēmi kā----? M___ b___ p____ l_ ē__ k______ M-k- b-ē- p-ā-ṭ l- ē-i k-v-l-? ------------------------------ Mīku brēk phāsṭ lō ēmi kāvāli?
Småfranska med marmelad och honung? జ-మ్ మ-ి---త-----ో ---రుచ-స-- ర-ల-స్-క--ా-ి జా_ మ__ తే_ తో త_____ రో__ కా__ జ-మ- మ-ి-ు త-న- త- త-ా-ు-ే-ి- ర-ల-స- క-వ-ల- ------------------------------------------- జామ్ మరియు తేనె తో తయారుచేసిన రోల్స్ కావాలి 0
Jām---r--u --ne t- ta------s--- ---s k--āli J__ m_____ t___ t_ t___________ r___ k_____ J-m m-r-y- t-n- t- t-y-r-c-s-n- r-l- k-v-l- ------------------------------------------- Jām mariyu tēne tō tayārucēsina rōls kāvāli
Rostat bröd med korv och ost? స-సేజ్-మ-ియ---ీ-్ -ో-తయ--ు--స---ట-స--- -ా--ల-? సా__ మ__ చీ_ తో త_____ టో__ కా___ స-స-జ- మ-ి-ు చ-జ- త- త-ా-ు-ే-ి- ట-స-ట- క-వ-ల-? ---------------------------------------------- సాసేజ్ మరియు చీజ్ తో తయారుచేసిన టోస్ట్ కావాలా? 0
S-s-- -ar-y- -ī---ō------u-ē--n----s- -āv--ā? S____ m_____ c__ t_ t___________ ṭ___ k______ S-s-j m-r-y- c-j t- t-y-r-c-s-n- ṭ-s- k-v-l-? --------------------------------------------- Sāsēj mariyu cīj tō tayārucēsina ṭōsṭ kāvālā?
Ett kokt ägg? బాయ-ల్ ---ి- గ--్డ- కావా-ా? బా__ చే__ గు__ కా___ బ-య-ల- చ-స-న గ-డ-డ- క-వ-ల-? --------------------------- బాయిల్ చేసిన గుడ్డు కావాలా? 0
Bā-il----ina---ḍ---k--ā--? B____ c_____ g____ k______ B-y-l c-s-n- g-ḍ-u k-v-l-? -------------------------- Bāyil cēsina guḍḍu kāvālā?
Ett stekt ägg? ఫ్-ై చ--ిన-గుడ-డు -ా-ాలా? ఫ్_ చే__ గు__ కా___ ఫ-ర- చ-స-న గ-డ-డ- క-వ-ల-? ------------------------- ఫ్రై చేసిన గుడ్డు కావాలా? 0
P--a---ēs----gu------vāl-? P____ c_____ g____ k______ P-r-i c-s-n- g-ḍ-u k-v-l-? -------------------------- Phrai cēsina guḍḍu kāvālā?
En omelett? ఆ---ెట- కా-ా--? ఆ___ కా___ ఆ-్-ె-్ క-వ-ల-? --------------- ఆమ్లెట్ కావాలా? 0
Āml-ṭ--ā-ālā? Ā____ k______ Ā-l-ṭ k-v-l-? ------------- Āmleṭ kāvālā?
En yoghurt till, tack. ఇ-కొ---ప-ప--పెర--ు--ావా-ి ఇం__ క__ పె__ కా__ ఇ-క-క క-్-ు ప-ర-గ- క-వ-ల- ------------------------- ఇంకొక కప్పు పెరుగు కావాలి 0
Iṅkoka-k--pu p--ugu------i I_____ k____ p_____ k_____ I-k-k- k-p-u p-r-g- k-v-l- -------------------------- Iṅkoka kappu perugu kāvāli
Mer salt och peppar, tack. అలా-ే-----ం-ఉ--పు మరియ--మ-రి-ా----డి-క-డ- -వ--ం-ి అ__ కొం_ ఉ__ మ__ మి___ పొ_ కూ_ ఇ___ అ-ా-ే క-ం-ం ఉ-్-ు మ-ి-ు మ-ర-య-ల ప-డ- క-డ- ఇ-్-ం-ి ------------------------------------------------- అలాగే కొంచం ఉప్పు మరియు మిరియాల పొడి కూడా ఇవ్వండి 0
Alāg- k--̄-aṁ-up-- m-r-y--mi-iyāl- -o-----ḍ- --v-ṇḍi A____ k_____ u___ m_____ m_______ p___ k___ i______ A-ā-ē k-n-c-ṁ u-p- m-r-y- m-r-y-l- p-ḍ- k-ḍ- i-v-ṇ-i ---------------------------------------------------- Alāgē kon̄caṁ uppu mariyu miriyāla poḍi kūḍā ivvaṇḍi
Ett glas vatten till, tack. మరొక్క -్--స--మం-ి-న--్-ు--వ్-ం-ి మ___ గ్__ మం_ నీ__ ఇ___ మ-ొ-్- గ-ల-స- మ-చ- న-ళ-ళ- ఇ-్-ం-ి --------------------------------- మరొక్క గ్లాస్ మంచి నీళ్ళు ఇవ్వండి 0
Ma---ka -lā--man-c---ī--- i-v-ṇḍi M______ g___ m____ n____ i______ M-r-k-a g-ā- m-n-c- n-ḷ-u i-v-ṇ-i --------------------------------- Marokka glās man̄ci nīḷḷu ivvaṇḍi

Att tala framgångsrikt kan man lära sig!

Att tala är relativt enkelt. Att tala framgångsrikt, å andra sidan, är mycket svårare. Det vill säga, hur vi säger något är viktigare än vad vi säger. Olika studier har visat detta. Lyssnare uppmärksammar undermedvetet vissa egenskaper hos talare. Vi kan således påverka huruvida vårt tal kommer att bli väl mottaget. Vi måste bara alltid vara mycket uppmärksamma på hur vi talar. Det gäller också vårt kroppsspråk. Det måste vara äkta och passa med vår personlighet. Rösten spelar också en roll, eftersom den alltid också bedöms. För män, till exempel, är en djupare röst fördelaktig. Det gör att den som talar verkar självsäker och kompetent. Å andra sidan har en variation av rösten ingen effekt. Särskilt viktig är dock hastigheten när vi talar. Framgången för samtal undersöktes i experiment. Att tala framgångsrikt innebär att kunna övertyga andra. Den som vill övertyga andra får inte tala för snabbt. Annars ger man intryck av att inte vara uppriktig. Men att tala för sakta är också ogynnsamt. Människor som talar mycket sakta upplevs som ointelligenta. Därför är det bäst att tala med medelhastighet. 3,5 ord per sekund är idealiskt. Pauser är också viktiga när man talar. De gör vårt tal mera naturligt och trovärdigt. Som en följd därav litar lyssnarna på oss. 4 eller 5 pauser per minut är idealiskt. Så lär dig bara att kontrollera ditt tal bättre! Låt sedan nästa intervju komma…
Visste du?
Norska är ett nordgermanskt språk. Det är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det exceptionella med norska är att det består av två standardformer: Bokmål och nynorsk. Det vill säga att det finns två erkända norska språk. De används båda likvärdigt i administration, skola och media. Länge kunde ett standardspråk inte etableras på grund av landets storlek. Så dialekterna stannade kvar och utvecklades oberoende av varandra. Men varje norrman förstår alla lokala dialekter såväl som de båda officiella språken. Det finns inga fasta regler för norskt uttal. Det beror på att båda standardformerna först och främst skrivs. Typiskt är det en lokal dialekt som talas. Norska är mycket likt danska och svenska. De som talar dessa språk kan relativt lätt kommunicera med varandra. Norska är ett mycket intressant språk. Och du kan välja vilken norska du vill lära dig!