Ordlista

sv Personer   »   te వ్యక్తులు

1 [ett]

Personer

Personer

1 [ఒకటి]

1 [Okaṭi]

వ్యక్తులు

Vyaktulu

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska telugu Spela Mer
jag నే-ు నే_ న-న- ---- నేను 0
Nēnu N___ N-n- ---- Nēnu
jag och du నేన- మ--యు ---్వు నే_ మ__ ను__ న-న- మ-ి-ు న-వ-వ- ----------------- నేను మరియు నువ్వు 0
N--u m---yu nu--u N___ m_____ n____ N-n- m-r-y- n-v-u ----------------- Nēnu mariyu nuvvu
vi två మ- ఇ-్దరం మ_ ఇ___ మ- ఇ-్-ర- --------- మన ఇద్దరం 0
Mana-idd-r-ṁ M___ i______ M-n- i-d-r-ṁ ------------ Mana iddaraṁ
han అ--ు అ__ అ-న- ---- అతను 0
A---u A____ A-a-u ----- Atanu
han och hon అ--- మ--య--ఆమె అ__ మ__ ఆ_ అ-న- మ-ి-ు ఆ-ె -------------- అతను మరియు ఆమె 0
Ata-u-ma--y---me A____ m_____ ā__ A-a-u m-r-y- ā-e ---------------- Atanu mariyu āme
de båda వారి-్దరూ వా____ వ-ర-ద-ద-ూ --------- వారిద్దరూ 0
V-r-d-arū V________ V-r-d-a-ū --------- Vāriddarū
mannen ప---ష--ు పు___ ప-ర-ష-డ- -------- పురుషుడు 0
Pur---ḍu P_______ P-r-ṣ-ḍ- -------- Puruṣuḍu
kvinnan స్త్-ీ స్__ స-త-ర- ------ స్త్రీ 0
St-ī S___ S-r- ---- Strī
barnet పిల్-వ-డు పి____ ప-ల-ల-ా-ు --------- పిల్లవాడు 0
P-lla--ḍu P________ P-l-a-ā-u --------- Pillavāḍu
en familj క--ు--ం కు__ క-ట-ం-ం ------- కుటుంబం 0
K-ṭ-mbaṁ K_______ K-ṭ-m-a- -------- Kuṭumbaṁ
min familj న---ుట-ం-ం నా కు__ న- క-ట-ం-ం ---------- నా కుటుంబం 0
Nā kuṭ----ṁ N_ k_______ N- k-ṭ-m-a- ----------- Nā kuṭumbaṁ
Min familj är här. నా క--ు-బ- --్కడ-ఉ-ది నా కు__ ఇ___ ఉం_ న- క-ట-ం-ం ఇ-్-డ ఉ-ద- --------------------- నా కుటుంబం ఇక్కడ ఉంది 0
N--k-ṭu-b---i--a-a--ndi N_ k_______ i_____ u___ N- k-ṭ-m-a- i-k-ḍ- u-d- ----------------------- Nā kuṭumbaṁ ikkaḍa undi
Jag är här. నే---ఇక--- --్న-ను నే_ ఇ___ ఉ___ న-న- ఇ-్-డ ఉ-్-ా-ు ------------------ నేను ఇక్కడ ఉన్నాను 0
N-nu i-k-ḍa -n--nu N___ i_____ u_____ N-n- i-k-ḍ- u-n-n- ------------------ Nēnu ikkaḍa unnānu
Du är här. నువ-వు ఇక-క----్-ావు ను__ ఇ___ ఉ___ న-వ-వ- ఇ-్-డ ఉ-్-ా-ు -------------------- నువ్వు ఇక్కడ ఉన్నావు 0
Nu-v----ka-- ---ā-u N____ i_____ u_____ N-v-u i-k-ḍ- u-n-v- ------------------- Nuvvu ikkaḍa unnāvu
Han är här och hon är här. అతన-, ఆ---ఇక్క--ఉన--ారు అ___ ఆ_ ఇ___ ఉ___ అ-న-, ఆ-ె ఇ-్-డ ఉ-్-ా-ు ----------------------- అతను, ఆమె ఇక్కడ ఉన్నారు 0
A-anu---m- i-k-ḍ---nnāru A_____ ā__ i_____ u_____ A-a-u- ā-e i-k-ḍ- u-n-r- ------------------------ Atanu, āme ikkaḍa unnāru
Vi är här. మే-----్-- ఉన---ము మే_ ఇ___ ఉ___ మ-మ- ఇ-్-డ ఉ-్-ా-ు ------------------ మేము ఇక్కడ ఉన్నాము 0
M----i-k-ḍa-u-nāmu M___ i_____ u_____ M-m- i-k-ḍ- u-n-m- ------------------ Mēmu ikkaḍa unnāmu
Ni är här. మీరు ఇ-్---ఉన్--రు మీ_ ఇ___ ఉ___ మ-ర- ఇ-్-డ ఉ-్-ా-ు ------------------ మీరు ఇక్కడ ఉన్నారు 0
Mīru--k--ḍa------u M___ i_____ u_____ M-r- i-k-ḍ- u-n-r- ------------------ Mīru ikkaḍa unnāru
De är alla här. వా-్లందరూ ఇ--క--ఉ-్నా-ు వా____ ఇ___ ఉ___ వ-ళ-ల-ద-ూ ఇ-్-డ ఉ-్-ా-ు ----------------------- వాళ్లందరూ ఇక్కడ ఉన్నారు 0
V---a-d-rū--k-a-a --n--u V_________ i_____ u_____ V-ḷ-a-d-r- i-k-ḍ- u-n-r- ------------------------ Vāḷlandarū ikkaḍa unnāru

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!