Ordlista

sv Årstider och väder   »   te ఋతువులు మరియు వాతావరణం

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [పదహారు]

16 [Padahāru]

ఋతువులు మరియు వాతావరణం

R̥tuvulu mariyu vātāvaraṇaṁ

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska telugu Spela Mer
Det här är årstiderna: ఇ---ఋత-వులు: ఇ_ ఋ____ ఇ-ి ఋ-ు-ు-ు- ------------ ఇవి ఋతువులు: 0
I---r-tuvu-u: I__ r̥_______ I-i r-t-v-l-: ------------- Ivi r̥tuvulu:
Våren, sommaren, వస-త-ఋ-ువ---గ--ీ--మ-ఋతు--, వ__ ఋ___ గ్___ ఋ___ వ-ం- ఋ-ు-ు- గ-ర-ష-మ ఋ-ు-ు- -------------------------- వసంత ఋతువు, గ్రీష్మ ఋతువు, 0
V----t-----uv-,-g--ṣm--r̥-uvu, V______ r̥_____ g_____ r̥_____ V-s-n-a r-t-v-, g-ī-m- r-t-v-, ------------------------------ Vasanta r̥tuvu, grīṣma r̥tuvu,
hösten och vintern. శ-శిర-ఋ-ువు-మర--ు-హేమ-త--త--ు శి__ ఋ__ మ__ హే__ ఋ__ శ-శ-ర ఋ-ు-ు మ-ి-ు హ-మ-త ఋ-ు-ు ----------------------------- శిశిర ఋతువు మరియు హేమంత ఋతువు 0
Ś---r- -̥-u-- -a-iyu---m-n-- r-tuvu Ś_____ r̥____ m_____ h______ r̥____ Ś-ś-r- r-t-v- m-r-y- h-m-n-a r-t-v- ----------------------------------- Śiśira r̥tuvu mariyu hēmanta r̥tuvu
Sommaren är hett. గ్-ీష్------్--ా ఉ---. గ్___ వె___ ఉం__ గ-ర-ష-మ- వ-చ-చ-ా ఉ-ద-. ---------------------- గ్రీష్మం వెచ్చగా ఉంది. 0
Gr---a--vecc-g--u-di. G______ v______ u____ G-ī-m-ṁ v-c-a-ā u-d-. --------------------- Grīṣmaṁ veccagā undi.
På sommaren skiner solen. గ్-ీష-మం-- ----య-డు-క-ం---ు--ెదజిమ్ము-ాడు గ్____ సూ___ కాం__ వె______ గ-ర-ష-మ-ల- స-ర-య-డ- క-ం-ు-ు వ-ద-ి-్-ు-ా-ు ----------------------------------------- గ్రీష్మంలో సూర్యుడు కాంతులు వెదజిమ్ముతాడు 0
Grī-m-nlō sū--u-u -ā-tulu v-da-i--m-t-ḍu G________ s______ k______ v_____________ G-ī-m-n-ō s-r-u-u k-n-u-u v-d-j-m-m-t-ḍ- ---------------------------------------- Grīṣmanlō sūryuḍu kāntulu vedajim'mutāḍu
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. మ--ు గ్--ష్మ--ో న----న--ి----టపడ-ాము. మే_ గ్____ న_____ ఇ_______ మ-మ- గ-ర-ష-మ-ల- న-వ-ా-ి-ి ఇ-్-ప-త-మ-. ------------------------------------- మేము గ్రీష్మంలో నడవడానికి ఇష్టపడతాము. 0
M-m------m-nl- n-----ḍ-niki------a-a----. M___ g________ n___________ i____________ M-m- g-ī-m-n-ō n-ḍ-v-ḍ-n-k- i-ṭ-p-ḍ-t-m-. ----------------------------------------- Mēmu grīṣmanlō naḍavaḍāniki iṣṭapaḍatāmu.
Vintern är kall. హ---తం -ల్--- --ద-. హే__ చ___ ఉం__ హ-మ-త- చ-్-గ- ఉ-ద-. ------------------- హేమంతం చల్లగా ఉంది. 0
H-manta- c---a-ā-undi. H_______ c______ u____ H-m-n-a- c-l-a-ā u-d-. ---------------------- Hēmantaṁ callagā undi.
På vintern snöar eller regnar det. హ-మ-త- ల---ం-----దా--ర్షం--డ--ు--ి హే__ లో మం_ లే_ వ__ ప___ హ-మ-త- ల- మ-చ- ల-ద- వ-్-ం ప-ు-ు-ద- ---------------------------------- హేమంతం లో మంచు లేదా వర్షం పడుతుంది 0
H-m-nt-ṁ-lō -----u-l--ā -a-ṣ-ṁ paḍ--u-di H_______ l_ m____ l___ v_____ p________ H-m-n-a- l- m-n-c- l-d- v-r-a- p-ḍ-t-n-i ---------------------------------------- Hēmantaṁ lō man̄cu lēdā varṣaṁ paḍutundi
På vintern stannar vi gärna hemma. హే-ం-- -ో-మే-ు ఇంట్ల-నే --------- -ష్టపడ-ా-ు హే__ లో మే_ ఇం___ ఉం____ ఇ______ హ-మ-త- ల- మ-మ- ఇ-ట-ల-న- ఉ-డ-ా-ి-ి ఇ-్-ప-త-మ- -------------------------------------------- హేమంతం లో మేము ఇంట్లోనే ఉండటానికి ఇష్టపడతాము 0
Hē--nt-ṁ l- m-m---ṇṭ-ōnē -ṇ----n-ki-i-ṭ-pa--t-mu H_______ l_ m___ i______ u_________ i___________ H-m-n-a- l- m-m- i-ṭ-ō-ē u-ḍ-ṭ-n-k- i-ṭ-p-ḍ-t-m- ------------------------------------------------ Hēmantaṁ lō mēmu iṇṭlōnē uṇḍaṭāniki iṣṭapaḍatāmu
Det är kallt. చ---ా ---ి చ__ ఉం_ చ-ి-ా ఉ-ద- ---------- చలిగా ఉంది 0
C-ligā-un-i C_____ u___ C-l-g- u-d- ----------- Caligā undi
Det regnar. వ---- ---తు-----. వ__ ప______ వ-్-ం ప-ు-ు-్-ద-. ----------------- వర్షం పడుతున్నది. 0
Va-ṣa--p--ut--na--. V_____ p___________ V-r-a- p-ḍ-t-n-a-i- ------------------- Varṣaṁ paḍutunnadi.
Det är blåsigt. పిచ-చి-గా--గా -ంది పి__ గా__ ఉం_ ప-చ-చ- గ-ల-గ- ఉ-ద- ------------------ పిచ్చి గాలిగా ఉంది 0
Pic-i--ā-igā--n-i P____ g_____ u___ P-c-i g-l-g- u-d- ----------------- Picci gāligā undi
Det är varmt. వె--చ-ా-ఉ--ి వె___ ఉం_ వ-చ-చ-ా ఉ-ద- ------------ వెచ్చగా ఉంది 0
V-cca----n-i V______ u___ V-c-a-ā u-d- ------------ Veccagā undi
Det är soligt. ఎ-డ-ా-ఉ--ి ఎం__ ఉం_ ఎ-డ-ా ఉ-ద- ---------- ఎండగా ఉంది 0
Eṇḍ-g---ndi E_____ u___ E-ḍ-g- u-d- ----------- Eṇḍagā undi
Det är klart väder. మనో--ం---ఉ--ి మ____ ఉం_ మ-ో-ర-గ- ఉ-ద- ------------- మనోహరంగా ఉంది 0
M-n-haraṅ-- -ndi M__________ u___ M-n-h-r-ṅ-ā u-d- ---------------- Manōharaṅgā undi
Vad är det för väder idag? ఈర----వాతా-రణం---ా-----? ఈ__ వా____ ఎ_ ఉం__ ఈ-ో-ు వ-త-వ-ణ- ఎ-ా ఉ-ద-? ------------------------ ఈరోజు వాతావరణం ఎలా ఉంది? 0
Ī-ōj- v-tāva-aṇa---l- -ndi? Ī____ v__________ e__ u____ Ī-ō-u v-t-v-r-ṇ-ṁ e-ā u-d-? --------------------------- Īrōju vātāvaraṇaṁ elā undi?
Det är kallt idag. ఈ--జు --ిగా ఉంది ఈ__ చ__ ఉం_ ఈ-ో-ు చ-ి-ా ఉ-ద- ---------------- ఈరోజు చలిగా ఉంది 0
Ī---u ca-ig- ---i Ī____ c_____ u___ Ī-ō-u c-l-g- u-d- ----------------- Īrōju caligā undi
Det är varmt idag. ఈ-ో-----చ్చగా---ది ఈ__ వె___ ఉం_ ఈ-ో-ు వ-చ-చ-ా ఉ-ద- ------------------ ఈరోజు వెచ్చగా ఉంది 0
Ī-----vec--g----di Ī____ v______ u___ Ī-ō-u v-c-a-ā u-d- ------------------ Īrōju veccagā undi

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + telugu (1-100) MP3 telugu (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.