Ordlista

sv På restaurangen 3   »   ku Li restoranê 3

31 [trettioett]

På restaurangen 3

På restaurangen 3

31 [sî û yek]

Li restoranê 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kurdiska (kurmanji) Spela Mer
Jag skulle vilja ha en förrätt. M-z--e---di-w---m. M_______ d________ M-z-y-k- d-x-a-i-. ------------------ Mezeyekê dixwazim. 0
Jag skulle vilja ha en sallad. Sele-e-e-- -i----im. S_________ d________ S-l-t-y-k- d-x-a-i-. -------------------- Seleteyekê dixwazim. 0
Jag skulle vilja ha en soppa. Şo-be--kê ---wa--m. Ş________ d________ Ş-r-e-e-ê d-x-a-i-. ------------------- Şorbeyekê dixwazim. 0
Jag skulle vilja ha en efterrätt. Şî-î-a---e-ê---xwa---. Ş___________ d________ Ş-r-n-y-y-k- d-x-a-i-. ---------------------- Şîrînayiyekê dixwazim. 0
Jag skulle vilja ha en glass med vispgrädde. B--f-ş-ra-b--k--ma d-x-a-im. B________ b_ k____ d________ B-r-e-î-a b- k-e-a d-x-a-i-. ---------------------------- Berfeşîra bi krema dixwazim. 0
Jag skulle vilja ha frukt eller ost. Fêk- û-pe--r d-x---im. F___ û p____ d________ F-k- û p-n-r d-x-a-i-. ---------------------- Fêkî û penîr dixwazim. 0
Vi skulle vilja äta frukost. E- --xwaz-n t--tê b-xwin. E_ d_______ t____ b______ E- d-x-a-i- t-ş-ê b-x-i-. ------------------------- Em dixwazin taştê bixwin. 0
Vi skulle vilja äta lunch. Em --r-vî-ê-dix-azi-. E_ f_______ d________ E- f-r-v-n- d-x-a-i-. --------------------- Em firavînê dixwazin. 0
Vi skulle vilja äta middag. Em-ş-v- ---w-zin. E_ ş___ d________ E- ş-v- d-x-a-i-. ----------------- Em şîvê dixwazin. 0
Vad vill ni ha till frukost? H-n--- ---tê--e-çi-d-xw--i-? H__ d_ t____ d_ ç_ d________ H-n d- t-ş-ê d- ç- d-x-a-i-? ---------------------------- Hûn di taştê de çi dixwazin? 0
Småfranska med marmelad och honung? Rîça- û sa-dew-ç---- -as-? R____ û s________ b_ m____ R-ç-l û s-n-e-î-a b- m-s-? -------------------------- Rîçal û sandewîça bi masî? 0
Rostat bröd med korv och ost? Tos-- ----osî- - -e---? T____ b_ s____ û p_____ T-s-a b- s-s-s û p-n-r- ----------------------- Tosta bi sosîs û penîr? 0
Ett kokt ägg? Ev-hêk- k-l-n----? E_ h___ k_________ E- h-k- k-l-n-i-e- ------------------ Ev hêka kelandiye? 0
Ett stekt ägg? Hê-e---d- -----e? H_____ d_ r__ d__ H-k-k- d- r-n d-? ----------------- Hêkeka di rûn de? 0
En omelett? Hê--r--ek? H_________ H-k-r-n-k- ---------- Hêkerûnek? 0
En yoghurt till, tack. Ji ke-e----------mastekî --n-jî. J_ k_____ x__ r_ m______ d__ j__ J- k-r-m- x-e r- m-s-e-î d-n j-. -------------------------------- Ji kerema xwe re mastekî din jî. 0
Mer salt och peppar, tack. J-----em----e -e----ek-d-------w--û î---. J_ k_____ x__ r_ p____ d__ j_ x__ û î____ J- k-r-m- x-e r- p-ç-k d-n j- x-ê û î-o-. ----------------------------------------- Ji kerema xwe re piçek din jî xwê û îsot. 0
Ett glas vatten till, tack. Ji ke-e-----e-re î---n--e di- j- --. J_ k_____ x__ r_ î_______ d__ j_ a__ J- k-r-m- x-e r- î-k-n-k- d-n j- a-. ------------------------------------ Ji kerema xwe re îskaneke din jî av. 0

Att tala framgångsrikt kan man lära sig!

Att tala är relativt enkelt. Att tala framgångsrikt, å andra sidan, är mycket svårare. Det vill säga, hur vi säger något är viktigare än vad vi säger. Olika studier har visat detta. Lyssnare uppmärksammar undermedvetet vissa egenskaper hos talare. Vi kan således påverka huruvida vårt tal kommer att bli väl mottaget. Vi måste bara alltid vara mycket uppmärksamma på hur vi talar. Det gäller också vårt kroppsspråk. Det måste vara äkta och passa med vår personlighet. Rösten spelar också en roll, eftersom den alltid också bedöms. För män, till exempel, är en djupare röst fördelaktig. Det gör att den som talar verkar självsäker och kompetent. Å andra sidan har en variation av rösten ingen effekt. Särskilt viktig är dock hastigheten när vi talar. Framgången för samtal undersöktes i experiment. Att tala framgångsrikt innebär att kunna övertyga andra. Den som vill övertyga andra får inte tala för snabbt. Annars ger man intryck av att inte vara uppriktig. Men att tala för sakta är också ogynnsamt. Människor som talar mycket sakta upplevs som ointelligenta. Därför är det bäst att tala med medelhastighet. 3,5 ord per sekund är idealiskt. Pauser är också viktiga när man talar. De gör vårt tal mera naturligt och trovärdigt. Som en följd därav litar lyssnarna på oss. 4 eller 5 pauser per minut är idealiskt. Så lär dig bara att kontrollera ditt tal bättre! Låt sedan nästa intervju komma…
Visste du?
Norska är ett nordgermanskt språk. Det är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det exceptionella med norska är att det består av två standardformer: Bokmål och nynorsk. Det vill säga att det finns två erkända norska språk. De används båda likvärdigt i administration, skola och media. Länge kunde ett standardspråk inte etableras på grund av landets storlek. Så dialekterna stannade kvar och utvecklades oberoende av varandra. Men varje norrman förstår alla lokala dialekter såväl som de båda officiella språken. Det finns inga fasta regler för norskt uttal. Det beror på att båda standardformerna först och främst skrivs. Typiskt är det en lokal dialekt som talas. Norska är mycket likt danska och svenska. De som talar dessa språk kan relativt lätt kommunicera med varandra. Norska är ett mycket intressant språk. Och du kan välja vilken norska du vill lära dig!