Ordlista

sv På restaurangen 3   »   uk В ресторані 3

31 [trettioett]

På restaurangen 3

På restaurangen 3

31 [тридцять один]

31 [trydtsyatʹ odyn]

В ресторані 3

V restorani 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ukrainska Spela Mer
Jag skulle vilja ha en förrätt. Я хочу заку-к-. Я х___ з_______ Я х-ч- з-к-с-у- --------------- Я хочу закуску. 0
Y- --o--u --ku---. Y_ k_____ z_______ Y- k-o-h- z-k-s-u- ------------------ YA khochu zakusku.
Jag skulle vilja ha en sallad. Я х-чу--а-ат. Я х___ с_____ Я х-ч- с-л-т- ------------- Я хочу салат. 0
YA-khoch- s--at. Y_ k_____ s_____ Y- k-o-h- s-l-t- ---------------- YA khochu salat.
Jag skulle vilja ha en soppa. Я--оч- -уп. Я х___ с___ Я х-ч- с-п- ----------- Я хочу суп. 0
YA-k-o--u sup. Y_ k_____ s___ Y- k-o-h- s-p- -------------- YA khochu sup.
Jag skulle vilja ha en efterrätt. Я---ч- д-сер-. Я х___ д______ Я х-ч- д-с-р-. -------------- Я хочу десерт. 0
YA--h---u-d-se--. Y_ k_____ d______ Y- k-o-h- d-s-r-. ----------------- YA khochu desert.
Jag skulle vilja ha en glass med vispgrädde. Я--о-- --розив- з в-р-кам-. Я х___ м_______ з в________ Я х-ч- м-р-з-в- з в-р-к-м-. --------------------------- Я хочу морозиво з вершками. 0
Y- k--c---m-ro-yv- ------hk---. Y_ k_____ m_______ z v_________ Y- k-o-h- m-r-z-v- z v-r-h-a-y- ------------------------------- YA khochu morozyvo z vershkamy.
Jag skulle vilja ha frukt eller ost. Я х--у -------а-- сир. Я х___ ф_____ а__ с___ Я х-ч- ф-у-т- а-о с-р- ---------------------- Я хочу фрукти або сир. 0
YA--h-chu ---k------ sy-. Y_ k_____ f_____ a__ s___ Y- k-o-h- f-u-t- a-o s-r- ------------------------- YA khochu frukty abo syr.
Vi skulle vilja äta frukost. М---о-ем- --і-ати. М_ х_____ с_______ М- х-ч-м- с-і-а-и- ------------------ Ми хочемо снідати. 0
M- --o-he-- --i--t-. M_ k_______ s_______ M- k-o-h-m- s-i-a-y- -------------------- My khochemo snidaty.
Vi skulle vilja äta lunch. Ми-х-че-- -б-д-ти. М_ х_____ о_______ М- х-ч-м- о-і-а-и- ------------------ Ми хочемо обідати. 0
M- --och-mo-ob--aty. M_ k_______ o_______ M- k-o-h-m- o-i-a-y- -------------------- My khochemo obidaty.
Vi skulle vilja äta middag. Ми---ч-м---ече---и. М_ х_____ в________ М- х-ч-м- в-ч-р-т-. ------------------- Ми хочемо вечеряти. 0
My----che-o-v----r----. M_ k_______ v__________ M- k-o-h-m- v-c-e-y-t-. ----------------------- My khochemo vecheryaty.
Vad vill ni ha till frukost? Щ---и -----е--а----д-но-? Щ_ В_ х_____ н_ с________ Щ- В- х-ч-т- н- с-і-а-о-? ------------------------- Що Ви хочете на сніданок? 0
Shc-- -y-kho-he-e na s---an--? S____ V_ k_______ n_ s________ S-c-o V- k-o-h-t- n- s-i-a-o-? ------------------------------ Shcho Vy khochete na snidanok?
Småfranska med marmelad och honung? Бул-чк--з-ма-м-ла-о--і -ед-м? Б______ з м_________ і м_____ Б-л-ч-у з м-р-е-а-о- і м-д-м- ----------------------------- Булочку з мармеладом і медом? 0
B-l---k- - -a-m-la-o--i--e--m? B_______ z m_________ i m_____ B-l-c-k- z m-r-e-a-o- i m-d-m- ------------------------------ Bulochku z marmeladom i medom?
Rostat bröd med korv och ost? Т----- -о-б-с---і -ир--? Т___ з к_______ і с_____ Т-с- з к-в-а-о- і с-р-м- ------------------------ Тост з ковбасою і сиром? 0
T-s----k---as--- - s-ro-? T___ z k________ i s_____ T-s- z k-v-a-o-u i s-r-m- ------------------------- Tost z kovbasoyu i syrom?
Ett kokt ägg? Ва--не -й--? В_____ я____ В-р-н- я-ц-? ------------ Варене яйце? 0
Vare-e y-y-t--? V_____ y______ V-r-n- y-y-t-e- --------------- Varene yay̆tse?
Ett stekt ägg? Яєчню? Я_____ Я-ч-ю- ------ Яєчню? 0
Y-y-c----? Y_________ Y-y-c-n-u- ---------- Yayechnyu?
En omelett? О-л-т? О_____ О-л-т- ------ Омлет? 0
O-l--? O_____ O-l-t- ------ Omlet?
En yoghurt till, tack. Бу---ла---- -е й-гу--. Б__________ щ_ й______ Б-д---а-к-, щ- й-г-р-. ---------------------- Будь-ласка, ще йогурт. 0
Budʹ--as-a-----he y̆o----. B__________ s____ y̆______ B-d---a-k-, s-c-e y-o-u-t- -------------------------- Budʹ-laska, shche y̆ohurt.
Mer salt och peppar, tack. Б----л--ка- ще сіль-і-пе-ець. Б__________ щ_ с___ і п______ Б-д---а-к-, щ- с-л- і п-р-ц-. ----------------------------- Будь-ласка, ще сіль і перець. 0
B--ʹ-l------sh--e-si---i-p-r-tsʹ. B__________ s____ s___ i p_______ B-d---a-k-, s-c-e s-l- i p-r-t-ʹ- --------------------------------- Budʹ-laska, shche silʹ i peretsʹ.
Ett glas vatten till, tack. Буд--л--к-, -е-ск---ку--о-и. Б__________ щ_ с______ в____ Б-д---а-к-, щ- с-л-н-у в-д-. ---------------------------- Будь-ласка, ще склянку води. 0
Bud---a-ka--sh-he-sk--a-----ody. B__________ s____ s_______ v____ B-d---a-k-, s-c-e s-l-a-k- v-d-. -------------------------------- Budʹ-laska, shche sklyanku vody.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + ukrainska (1-100) MP3 ukrainska (1-100)
Ingen video hittades!

Att tala framgångsrikt kan man lära sig!

Att tala är relativt enkelt. Att tala framgångsrikt, å andra sidan, är mycket svårare. Det vill säga, hur vi säger något är viktigare än vad vi säger. Olika studier har visat detta. Lyssnare uppmärksammar undermedvetet vissa egenskaper hos talare. Vi kan således påverka huruvida vårt tal kommer att bli väl mottaget. Vi måste bara alltid vara mycket uppmärksamma på hur vi talar. Det gäller också vårt kroppsspråk. Det måste vara äkta och passa med vår personlighet. Rösten spelar också en roll, eftersom den alltid också bedöms. För män, till exempel, är en djupare röst fördelaktig. Det gör att den som talar verkar självsäker och kompetent. Å andra sidan har en variation av rösten ingen effekt. Särskilt viktig är dock hastigheten när vi talar. Framgången för samtal undersöktes i experiment. Att tala framgångsrikt innebär att kunna övertyga andra. Den som vill övertyga andra får inte tala för snabbt. Annars ger man intryck av att inte vara uppriktig. Men att tala för sakta är också ogynnsamt. Människor som talar mycket sakta upplevs som ointelligenta. Därför är det bäst att tala med medelhastighet. 3,5 ord per sekund är idealiskt. Pauser är också viktiga när man talar. De gör vårt tal mera naturligt och trovärdigt. Som en följd därav litar lyssnarna på oss. 4 eller 5 pauser per minut är idealiskt. Så lär dig bara att kontrollera ditt tal bättre! Låt sedan nästa intervju komma…
Visste du?
Norska är ett nordgermanskt språk. Det är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det exceptionella med norska är att det består av två standardformer: Bokmål och nynorsk. Det vill säga att det finns två erkända norska språk. De används båda likvärdigt i administration, skola och media. Länge kunde ett standardspråk inte etableras på grund av landets storlek. Så dialekterna stannade kvar och utvecklades oberoende av varandra. Men varje norrman förstår alla lokala dialekter såväl som de båda officiella språken. Det finns inga fasta regler för norskt uttal. Det beror på att båda standardformerna först och främst skrivs. Typiskt är det en lokal dialekt som talas. Norska är mycket likt danska och svenska. De som talar dessa språk kan relativt lätt kommunicera med varandra. Norska är ett mycket intressant språk. Och du kan välja vilken norska du vill lära dig!