Ordlista

sv På restaurangen 3   »   ko 레스토랑에서 3

31 [trettioett]

På restaurangen 3

På restaurangen 3

31 [서른하나]

31 [seoleunhana]

레스토랑에서 3

[leseutolang-eseo 3]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska koreanska Spela Mer
Jag skulle vilja ha en förrätt. 애피타이-를 주-요. 애피타이저를 주세요. 애-타-저- 주-요- ----------- 애피타이저를 주세요. 0
aep------ol-ul-ju--yo. aepitaijeoleul juseyo. a-p-t-i-e-l-u- j-s-y-. ---------------------- aepitaijeoleul juseyo.
Jag skulle vilja ha en sallad. 샐러-를---요. 샐러드를 주세요. 샐-드- 주-요- --------- 샐러드를 주세요. 0
s--lle---u---- ju---o. saelleodeuleul juseyo. s-e-l-o-e-l-u- j-s-y-. ---------------------- saelleodeuleul juseyo.
Jag skulle vilja ha en soppa. 수프----요. 수프를 주세요. 수-를 주-요- -------- 수프를 주세요. 0
su-eul-ul j-se--. supeuleul juseyo. s-p-u-e-l j-s-y-. ----------------- supeuleul juseyo.
Jag skulle vilja ha en efterrätt. 디-트를 주세-. 디저트를 주세요. 디-트- 주-요- --------- 디저트를 주세요. 0
d-j-ot-uleul----ey-. dijeoteuleul juseyo. d-j-o-e-l-u- j-s-y-. -------------------- dijeoteuleul juseyo.
Jag skulle vilja ha en glass med vispgrädde. 생----- 아-스크---주세요. 생크림 얹은 아이스크림을 주세요. 생-림 얹- 아-스-림- 주-요- ------------------ 생크림 얹은 아이스크림을 주세요. 0
s--ng-e-l-- ---j-e-- -iseuk-ul-------ju-eyo. saengkeulim eonj-eun aiseukeulim-eul juseyo. s-e-g-e-l-m e-n---u- a-s-u-e-l-m-e-l j-s-y-. -------------------------------------------- saengkeulim eonj-eun aiseukeulim-eul juseyo.
Jag skulle vilja ha frukt eller ost. 과-이--치즈를 -세요. 과일이나 치즈를 주세요. 과-이- 치-를 주-요- ------------- 과일이나 치즈를 주세요. 0
g--i----- c----u--u--ju-e--. gwail-ina chijeuleul juseyo. g-a-l-i-a c-i-e-l-u- j-s-y-. ---------------------------- gwail-ina chijeuleul juseyo.
Vi skulle vilja äta frukost. 우리----식----고-싶-요. 우리는 아침식사를 하고 싶어요. 우-는 아-식-를 하- 싶-요- ----------------- 우리는 아침식사를 하고 싶어요. 0
u-i--un ach--sigsale-- --g---ip---yo. ulineun achimsigsaleul hago sip-eoyo. u-i-e-n a-h-m-i-s-l-u- h-g- s-p-e-y-. ------------------------------------- ulineun achimsigsaleul hago sip-eoyo.
Vi skulle vilja äta lunch. 우리--점심--를-하고---요. 우리는 점심식사를 하고 싶어요. 우-는 점-식-를 하- 싶-요- ----------------- 우리는 점심식사를 하고 싶어요. 0
uline-- ---m--msi--aleul -ag- --p--o--. ulineun jeomsimsigsaleul hago sip-eoyo. u-i-e-n j-o-s-m-i-s-l-u- h-g- s-p-e-y-. --------------------------------------- ulineun jeomsimsigsaleul hago sip-eoyo.
Vi skulle vilja äta middag. 우리- --식-를--고-싶어-. 우리는 저녁식사를 하고 싶어요. 우-는 저-식-를 하- 싶-요- ----------------- 우리는 저녁식사를 하고 싶어요. 0
u-ine-- j-----o--i-sa-eu- -ago-sip---yo. ulineun jeonyeogsigsaleul hago sip-eoyo. u-i-e-n j-o-y-o-s-g-a-e-l h-g- s-p-e-y-. ---------------------------------------- ulineun jeonyeogsigsaleul hago sip-eoyo.
Vad vill ni ha till frukost? 아-식-로 --원하--? 아침식사로 뭘 원하세요? 아-식-로 뭘 원-세-? ------------- 아침식사로 뭘 원하세요? 0
a--ims-gsal- mw---wo-h-se--? achimsigsalo mwol wonhaseyo? a-h-m-i-s-l- m-o- w-n-a-e-o- ---------------------------- achimsigsalo mwol wonhaseyo?
Småfranska med marmelad och honung? 빵에 잼과 -- 드릴--? 빵에 잼과 꿀을 드릴까요? 빵- 잼- 꿀- 드-까-? -------------- 빵에 잼과 꿀을 드릴까요? 0
pp--g-e---emgw--kk-l-e-- d---il-kay-? ppang-e jaemgwa kkul-eul deulilkkayo? p-a-g-e j-e-g-a k-u---u- d-u-i-k-a-o- ------------------------------------- ppang-e jaemgwa kkul-eul deulilkkayo?
Rostat bröd med korv och ost? 토-트- -시-- 치즈--드--요? 토스트에 소시지와 치즈를 드릴까요? 토-트- 소-지- 치-를 드-까-? ------------------- 토스트에 소시지와 치즈를 드릴까요? 0
to-eute-- -o--j-wa-c--------l deu-ilk-ay-? toseuteue sosijiwa chijeuleul deulilkkayo? t-s-u-e-e s-s-j-w- c-i-e-l-u- d-u-i-k-a-o- ------------------------------------------ toseuteue sosijiwa chijeuleul deulilkkayo?
Ett kokt ägg? 삶은 계란요? 삶은 계란요? 삶- 계-요- ------- 삶은 계란요? 0
sa---eun-gy------o? salm-eun gyelan-yo? s-l---u- g-e-a---o- ------------------- salm-eun gyelan-yo?
Ett stekt ägg? 계란 후---? 계란 후라이요? 계- 후-이-? -------- 계란 후라이요? 0
gye--- h-lai--? gyelan hulaiyo? g-e-a- h-l-i-o- --------------- gyelan hulaiyo?
En omelett? 오믈-요? 오믈렛요? 오-렛-? ----- 오믈렛요? 0
om-ull---y-? omeulles-yo? o-e-l-e---o- ------------ omeulles-yo?
En yoghurt till, tack. 요플레--- --주세-. 요플레 하나 더 주세요. 요-레 하- 더 주-요- ------------- 요플레 하나 더 주세요. 0
yo-eu----han- --- --seyo. yopeulle hana deo juseyo. y-p-u-l- h-n- d-o j-s-y-. ------------------------- yopeulle hana deo juseyo.
Mer salt och peppar, tack. 소-과-후추도 --요. 소금과 후추도 주세요. 소-과 후-도 주-요- ------------ 소금과 후추도 주세요. 0
so---m-w- -uc--d- --s---. sogeumgwa huchudo juseyo. s-g-u-g-a h-c-u-o j-s-y-. ------------------------- sogeumgwa huchudo juseyo.
Ett glas vatten till, tack. 물-- --더 --요. 물 한 잔 더 주세요. 물 한 잔 더 주-요- ------------ 물 한 잔 더 주세요. 0
mul--a- -a- deo-j-s-y-. mul han jan deo juseyo. m-l h-n j-n d-o j-s-y-. ----------------------- mul han jan deo juseyo.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Att tala framgångsrikt kan man lära sig!

Att tala är relativt enkelt. Att tala framgångsrikt, å andra sidan, är mycket svårare. Det vill säga, hur vi säger något är viktigare än vad vi säger. Olika studier har visat detta. Lyssnare uppmärksammar undermedvetet vissa egenskaper hos talare. Vi kan således påverka huruvida vårt tal kommer att bli väl mottaget. Vi måste bara alltid vara mycket uppmärksamma på hur vi talar. Det gäller också vårt kroppsspråk. Det måste vara äkta och passa med vår personlighet. Rösten spelar också en roll, eftersom den alltid också bedöms. För män, till exempel, är en djupare röst fördelaktig. Det gör att den som talar verkar självsäker och kompetent. Å andra sidan har en variation av rösten ingen effekt. Särskilt viktig är dock hastigheten när vi talar. Framgången för samtal undersöktes i experiment. Att tala framgångsrikt innebär att kunna övertyga andra. Den som vill övertyga andra får inte tala för snabbt. Annars ger man intryck av att inte vara uppriktig. Men att tala för sakta är också ogynnsamt. Människor som talar mycket sakta upplevs som ointelligenta. Därför är det bäst att tala med medelhastighet. 3,5 ord per sekund är idealiskt. Pauser är också viktiga när man talar. De gör vårt tal mera naturligt och trovärdigt. Som en följd därav litar lyssnarna på oss. 4 eller 5 pauser per minut är idealiskt. Så lär dig bara att kontrollera ditt tal bättre! Låt sedan nästa intervju komma…
Visste du?
Norska är ett nordgermanskt språk. Det är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det exceptionella med norska är att det består av två standardformer: Bokmål och nynorsk. Det vill säga att det finns två erkända norska språk. De används båda likvärdigt i administration, skola och media. Länge kunde ett standardspråk inte etableras på grund av landets storlek. Så dialekterna stannade kvar och utvecklades oberoende av varandra. Men varje norrman förstår alla lokala dialekter såväl som de båda officiella språken. Det finns inga fasta regler för norskt uttal. Det beror på att båda standardformerna först och främst skrivs. Typiskt är det en lokal dialekt som talas. Norska är mycket likt danska och svenska. De som talar dessa språk kan relativt lätt kommunicera med varandra. Norska är ett mycket intressant språk. Och du kan välja vilken norska du vill lära dig!