Ordlista

sv På restaurangen 3   »   af In die restaurant 3

31 [trettioett]

På restaurangen 3

På restaurangen 3

31 [een en dertig]

In die restaurant 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska afrikaans Spela Mer
Jag skulle vilja ha en förrätt. E- w-------g---------e--- -ê. E_ w__ g____ ’_ v________ h__ E- w-l g-a-g ’- v-o-g-r-g h-. ----------------------------- Ek wil graag ’n voorgereg hê. 0
Jag skulle vilja ha en sallad. Ek---- -r-ag ’n-sl--- hê. E_ w__ g____ ’_ s____ h__ E- w-l g-a-g ’- s-a-i h-. ------------------------- Ek wil graag ’n slaai hê. 0
Jag skulle vilja ha en soppa. Ek---l -raag--o- --. E_ w__ g____ s__ h__ E- w-l g-a-g s-p h-. -------------------- Ek wil graag sop hê. 0
Jag skulle vilja ha en efterrätt. Ek wil g-aa- nag--eg---. E_ w__ g____ n______ h__ E- w-l g-a-g n-g-r-g h-. ------------------------ Ek wil graag nagereg hê. 0
Jag skulle vilja ha en glass med vispgrädde. Ek-wi----a-----om----et-r--m -ê. E_ w__ g____ r_____ m__ r___ h__ E- w-l g-a-g r-o-y- m-t r-o- h-. -------------------------------- Ek wil graag roomys met room hê. 0
Jag skulle vilja ha frukt eller ost. E- wil-gr-ag-vr---e ----aa- --. E_ w__ g____ v_____ o_ k___ h__ E- w-l g-a-g v-u-t- o- k-a- h-. ------------------------------- Ek wil graag vrugte of kaas hê. 0
Vi skulle vilja äta frukost. O-----l-g--a---nt--t hê. O__ w__ g____ o_____ h__ O-s w-l g-a-g o-t-y- h-. ------------------------ Ons wil graag ontbyt hê. 0
Vi skulle vilja äta lunch. Ons --l -r-ag-mi-d-ge---hê. O__ w__ g____ m________ h__ O-s w-l g-a-g m-d-a-e-e h-. --------------------------- Ons wil graag middagete hê. 0
Vi skulle vilja äta middag. O-s--i----aa- aa-d--e-h-. O__ w__ g____ a______ h__ O-s w-l g-a-g a-n-e-e h-. ------------------------- Ons wil graag aandete hê. 0
Vad vill ni ha till frukost? W-- wi- u v-r-o-------ê? W__ w__ u v__ o_____ h__ W-t w-l u v-r o-t-y- h-? ------------------------ Wat wil u vir ontbyt hê? 0
Småfranska med marmelad och honung? B---dro--e-ji-s --- k----- en-heu---g? B______________ m__ k_____ e_ h_______ B-o-d-o-l-t-i-s m-t k-n-y- e- h-u-i-g- -------------------------------------- Broodrolletjies met konfyt en heuning? 0
Rostat bröd med korv och ost? R--s-er-ro---met -ors-e- k--s? R___________ m__ w___ e_ k____ R-o-t-r-r-o- m-t w-r- e- k-a-? ------------------------------ Roosterbrood met wors en kaas? 0
Ett kokt ägg? ’n -ekook-- e-er? ’_ G_______ e____ ’- G-k-o-t- e-e-? ----------------- ’n Gekookte eier? 0
Ett stekt ägg? ’--Ge-akt---i-r? ’_ G______ e____ ’- G-b-k-e e-e-? ---------------- ’n Gebakte eier? 0
En omelett? ’- O----t? ’_ O______ ’- O-e-e-? ---------- ’n Omelet? 0
En yoghurt till, tack. N-g--n -o--r-,--sse-l--f. N__ ’_ j______ a_________ N-g ’- j-g-r-, a-s-b-i-f- ------------------------- Nog ’n jogurt, asseblief. 0
Mer salt och peppar, tack. No- -ou--e--pe-er--a-se--ief. N__ s___ e_ p_____ a_________ N-g s-u- e- p-p-r- a-s-b-i-f- ----------------------------- Nog sout en peper, asseblief. 0
Ett glas vatten till, tack. No---n----s-wa-er-------li--. N__ ’_ g___ w_____ a_________ N-g ’- g-a- w-t-r- a-s-b-i-f- ----------------------------- Nog ’n glas water, asseblief. 0

Att tala framgångsrikt kan man lära sig!

Att tala är relativt enkelt. Att tala framgångsrikt, å andra sidan, är mycket svårare. Det vill säga, hur vi säger något är viktigare än vad vi säger. Olika studier har visat detta. Lyssnare uppmärksammar undermedvetet vissa egenskaper hos talare. Vi kan således påverka huruvida vårt tal kommer att bli väl mottaget. Vi måste bara alltid vara mycket uppmärksamma på hur vi talar. Det gäller också vårt kroppsspråk. Det måste vara äkta och passa med vår personlighet. Rösten spelar också en roll, eftersom den alltid också bedöms. För män, till exempel, är en djupare röst fördelaktig. Det gör att den som talar verkar självsäker och kompetent. Å andra sidan har en variation av rösten ingen effekt. Särskilt viktig är dock hastigheten när vi talar. Framgången för samtal undersöktes i experiment. Att tala framgångsrikt innebär att kunna övertyga andra. Den som vill övertyga andra får inte tala för snabbt. Annars ger man intryck av att inte vara uppriktig. Men att tala för sakta är också ogynnsamt. Människor som talar mycket sakta upplevs som ointelligenta. Därför är det bäst att tala med medelhastighet. 3,5 ord per sekund är idealiskt. Pauser är också viktiga när man talar. De gör vårt tal mera naturligt och trovärdigt. Som en följd därav litar lyssnarna på oss. 4 eller 5 pauser per minut är idealiskt. Så lär dig bara att kontrollera ditt tal bättre! Låt sedan nästa intervju komma…
Visste du?
Norska är ett nordgermanskt språk. Det är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det exceptionella med norska är att det består av två standardformer: Bokmål och nynorsk. Det vill säga att det finns två erkända norska språk. De används båda likvärdigt i administration, skola och media. Länge kunde ett standardspråk inte etableras på grund av landets storlek. Så dialekterna stannade kvar och utvecklades oberoende av varandra. Men varje norrman förstår alla lokala dialekter såväl som de båda officiella språken. Det finns inga fasta regler för norskt uttal. Det beror på att båda standardformerna först och främst skrivs. Typiskt är det en lokal dialekt som talas. Norska är mycket likt danska och svenska. De som talar dessa språk kan relativt lätt kommunicera med varandra. Norska är ett mycket intressant språk. Och du kan välja vilken norska du vill lära dig!