Ordlista

sv I staden   »   kn ಪಟ್ಟಣದಲ್ಲಿ

25 [tjugofem]

I staden

I staden

೨೫ [ಇಪ್ಪತ್ತೈದು]

25 [Ippattaidu]

ಪಟ್ಟಣದಲ್ಲಿ

[paṭṭaṇadalli]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kanaresiska Spela Mer
Jag vill till stationen. ನ-ನು ರೈಲ್ವೆ --ಲ-------- ಹ---ೇ-ು. ನ-ನ- ರ-ಲ-ವ- ನ-ಲ-ದ-ಣಕ-ಕ- ಹ-ಗಬ-ಕ-. ನ-ನ- ರ-ಲ-ವ- ನ-ಲ-ದ-ಣ-್-ೆ ಹ-ಗ-ೇ-ು- -------------------------------- ನಾನು ರೈಲ್ವೆ ನಿಲ್ದಾಣಕ್ಕೆ ಹೋಗಬೇಕು. 0
nān- -a--v- ---d-----e h--a---u. nānu railve nildāṇakke hōgabēku. n-n- r-i-v- n-l-ā-a-k- h-g-b-k-. -------------------------------- nānu railve nildāṇakke hōgabēku.
Jag vill till flygplatsen. ನ-ನ- ವಿಮಾನ-ನ--್-ಾ--್ಕ- --ಗ----. ನ-ನ- ವ-ಮ-ನ ನ-ಲ-ದ-ಣಕ-ಕ- ಹ-ಗಬ-ಕ-. ನ-ನ- ವ-ಮ-ನ ನ-ಲ-ದ-ಣ-್-ೆ ಹ-ಗ-ೇ-ು- ------------------------------- ನಾನು ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣಕ್ಕೆ ಹೋಗಬೇಕು. 0
N--u -i-ā-- nil---a-ke h---b-k-. Nānu vimāna nildāṇakke hōgabēku. N-n- v-m-n- n-l-ā-a-k- h-g-b-k-. -------------------------------- Nānu vimāna nildāṇakke hōgabēku.
Jag vill till centrum. ನಾ-- --- ಕೇ-ದ್---ಕ--ಹೋಗ-ೇಕು. ನ-ನ- ನಗರ ಕ--ದ-ರಕ-ಕ- ಹ-ಗಬ-ಕ-. ನ-ನ- ನ-ರ ಕ-ಂ-್-ಕ-ಕ- ಹ-ಗ-ೇ-ು- ---------------------------- ನಾನು ನಗರ ಕೇಂದ್ರಕ್ಕೆ ಹೋಗಬೇಕು. 0
N-n---agara-kē-dr---e-hōgabēk-. Nānu nagara kēndrakke hōgabēku. N-n- n-g-r- k-n-r-k-e h-g-b-k-. ------------------------------- Nānu nagara kēndrakke hōgabēku.
Hur kommer jag till stationen? ನಾ-ು ರ---ವೆ --ಲ-ದ-ಣವನ-ನ- ಹ-ಗೆ -ಲು--ಹುದ-? ನ-ನ- ರ-ಲ-ವ- ನ-ಲ-ದ-ಣವನ-ನ- ಹ-ಗ- ತಲ-ಪಬಹ-ದ-? ನ-ನ- ರ-ಲ-ವ- ನ-ಲ-ದ-ಣ-ನ-ನ- ಹ-ಗ- ತ-ು-ಬ-ು-ು- ---------------------------------------- ನಾನು ರೈಲ್ವೆ ನಿಲ್ದಾಣವನ್ನು ಹೇಗೆ ತಲುಪಬಹುದು? 0
Nā-- railv---ild-----n-u-hē-e---l-p-b-hu--? Nānu railve nildāṇavannu hēge talupabahudu? N-n- r-i-v- n-l-ā-a-a-n- h-g- t-l-p-b-h-d-? ------------------------------------------- Nānu railve nildāṇavannu hēge talupabahudu?
Hur kommer jag till flygplatsen? ನಾನ- ವಿ----ನಿ--ದಾ--ನ್-- --ಗ- -ಲು-----ು? ನ-ನ- ವ-ಮ-ನ ನ-ಲ-ದ-ಣವನ-ನ- ಹ-ಗ- ತಲ-ಪಬಹ-ದ-? ನ-ನ- ವ-ಮ-ನ ನ-ಲ-ದ-ಣ-ನ-ನ- ಹ-ಗ- ತ-ು-ಬ-ು-ು- --------------------------------------- ನಾನು ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವನ್ನು ಹೇಗೆ ತಲುಪಬಹುದು? 0
N--u v-mā-- --ldā-a--nnu-h--- ta-up-----d-? Nānu vimāna nildāṇavannu hēge talupabahudu? N-n- v-m-n- n-l-ā-a-a-n- h-g- t-l-p-b-h-d-? ------------------------------------------- Nānu vimāna nildāṇavannu hēge talupabahudu?
Hur kommer jag till centrum? ನಾ-ು ನ-ರ-ಕ-ಂದ--ವನ್ನು -ೇಗೆ ತಲ--ಬ-ುದ-? ನ-ನ- ನಗರ ಕ--ದ-ರವನ-ನ- ಹ-ಗ- ತಲ-ಪಬಹ-ದ-? ನ-ನ- ನ-ರ ಕ-ಂ-್-ವ-್-ು ಹ-ಗ- ತ-ು-ಬ-ು-ು- ------------------------------------ ನಾನು ನಗರ ಕೇಂದ್ರವನ್ನು ಹೇಗೆ ತಲುಪಬಹುದು? 0
N--u-nagar- --n--av-------ge-talu-ab-----? Nānu nagara kēndravannu hēge talupabahudu? N-n- n-g-r- k-n-r-v-n-u h-g- t-l-p-b-h-d-? ------------------------------------------ Nānu nagara kēndravannu hēge talupabahudu?
Jag behöver en taxi. ನ-----ಂ---ಟ-ಯ-ಕ--- --ಕ-. ನನಗ- ಒ-ದ- ಟ-ಯ-ಕ-ಸ- ಬ-ಕ-. ನ-ಗ- ಒ-ದ- ಟ-ಯ-ಕ-ಸ- ಬ-ಕ-. ------------------------ ನನಗೆ ಒಂದು ಟ್ಯಾಕ್ಸಿ ಬೇಕು. 0
N---g- -n-- ṭy--s- bēku. Nanage ondu ṭyāksi bēku. N-n-g- o-d- ṭ-ā-s- b-k-. ------------------------ Nanage ondu ṭyāksi bēku.
Jag behöver en stadskarta. ನನ-- ನ-ರದ-ಒ-ದ--ನ--ಷ- --ಕು. ನನಗ- ನಗರದ ಒ-ದ- ನಕ-ಷ- ಬ-ಕ-. ನ-ಗ- ನ-ರ- ಒ-ದ- ನ-್-ೆ ಬ-ಕ-. -------------------------- ನನಗೆ ನಗರದ ಒಂದು ನಕ್ಷೆ ಬೇಕು. 0
Na--g---agar-da ondu n-kṣ- b-k-. Nanage nagarada ondu nakṣe bēku. N-n-g- n-g-r-d- o-d- n-k-e b-k-. -------------------------------- Nanage nagarada ondu nakṣe bēku.
Jag behöver ett hotell. ನನಗ- --ದ--ವಸ--ಗ-ಹ (-----್--ಬ--ು. ನನಗ- ಒ-ದ- ವಸತ-ಗ-ಹ (ಹ-ಟ-ಲ-) ಬ-ಕ-. ನ-ಗ- ಒ-ದ- ವ-ತ-ಗ-ಹ (-ೋ-ೆ-್- ಬ-ಕ-. -------------------------------- ನನಗೆ ಒಂದು ವಸತಿಗೃಹ (ಹೋಟೆಲ್) ಬೇಕು. 0
Na--g--o-d---a---------------l----k-. Nanage ondu vasatigr-ha (hōṭel) bēku. N-n-g- o-d- v-s-t-g-̥-a (-ō-e-) b-k-. ------------------------------------- Nanage ondu vasatigr̥ha (hōṭel) bēku.
Jag skulle vilja hyra en bil. ನ--ು -ಂ----ಾರ್ ಅ---ು ಬಾಡಿ---ೆ----ೆದುಕ-ಳ-ಳ-ೇ--. ನ-ನ- ಒ-ದ- ಕ-ರ- ಅನ-ನ- ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ತ-ಗ-ದ-ಕ-ಳ-ಳಬ-ಕ-. ನ-ನ- ಒ-ದ- ಕ-ರ- ಅ-್-ು ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ತ-ಗ-ದ-ಕ-ಳ-ಳ-ೇ-ು- ---------------------------------------------- ನಾನು ಒಂದು ಕಾರ್ ಅನ್ನು ಬಾಡಿಗೆಗೆ ತೆಗೆದುಕೊಳ್ಳಬೇಕು. 0
N--- on-u k---an-u ----ge-e-t-ged------bē-u. Nānu ondu kār annu bāḍigege tegedukoḷḷabēku. N-n- o-d- k-r a-n- b-ḍ-g-g- t-g-d-k-ḷ-a-ē-u- -------------------------------------------- Nānu ondu kār annu bāḍigege tegedukoḷḷabēku.
Här är mitt kontokort. ಇ-- ನನ-ನ-ಕ--ೆಡಿಟ್ ---್ಡ-. ಇದ- ನನ-ನ ಕ-ರ-ಡ-ಟ- ಕ-ರ-ಡ-. ಇ-ು ನ-್- ಕ-ರ-ಡ-ಟ- ಕ-ರ-ಡ-. ------------------------- ಇದು ನನ್ನ ಕ್ರೆಡಿಟ್ ಕಾರ್ಡ್. 0
I-- nan---kr--i---ā-ḍ. Idu nanna kreḍiṭ kārḍ. I-u n-n-a k-e-i- k-r-. ---------------------- Idu nanna kreḍiṭ kārḍ.
Här är mitt körkort. ಇದ- --್- -----ಚ-ಲನಾ-ಪರವಾ-ಿ-ೆ-. ಇದ- ನನ-ನ ವ-ಹನ ಚ-ಲನ- ಪರವ-ನ-ಗ- . ಇ-ು ನ-್- ವ-ಹ- ಚ-ಲ-ಾ ಪ-ವ-ನ-ಗ- . ------------------------------ ಇದು ನನ್ನ ವಾಹನ ಚಾಲನಾ ಪರವಾನಿಗೆ . 0
I------n--vā---- ---a-- p---vā--g-. Idu nanna vāhana cālanā paravānige. I-u n-n-a v-h-n- c-l-n- p-r-v-n-g-. ----------------------------------- Idu nanna vāhana cālanā paravānige.
Vad finns det att se i staden? ಈ--ಗರ--್ಲ- -ೋ-ಲೇ----ದ-ವಿ-ೇ-ಗಳ- ಏ---ೆ? ಈ ನಗರದಲ-ಲ- ನ-ಡಲ-ಬ-ಕ-ದ ವ-ಶ-ಷಗಳ- ಏನ-ವ-? ಈ ನ-ರ-ಲ-ಲ- ನ-ಡ-ೇ-ೇ-ಾ- ವ-ಶ-ಷ-ಳ- ಏ-ಿ-ೆ- ------------------------------------- ಈ ನಗರದಲ್ಲಿ ನೋಡಲೇಬೇಕಾದ ವಿಶೇಷಗಳು ಏನಿವೆ? 0
Ī------a-alli --ḍ-lēb--ād- v---ṣ-g-ḷu-ē-iv-? Ī nagaradalli nōḍalēbēkāda viśēṣagaḷu ēnive? Ī n-g-r-d-l-i n-ḍ-l-b-k-d- v-ś-ṣ-g-ḷ- ē-i-e- -------------------------------------------- Ī nagaradalli nōḍalēbēkāda viśēṣagaḷu ēnive?
Gå i gamla stan. ನ--ು ---ಯ ನಗರಕ್ಕ---ಪ-್-ಣಕ್-ೆ) ಹ-ಗ-. ನ-ವ- ಹಳ-ಯ ನಗರಕ-ಕ- (ಪಟ-ಟಣಕ-ಕ-) ಹ-ಗ-. ನ-ವ- ಹ-ೆ- ನ-ರ-್-ೆ (-ಟ-ಟ-ಕ-ಕ-) ಹ-ಗ-. ----------------------------------- ನೀವು ಹಳೆಯ ನಗರಕ್ಕೆ (ಪಟ್ಟಣಕ್ಕೆ) ಹೋಗಿ. 0
N--- -aḷ--a --garak-- (pa--a-a--e) hōg-. Nīvu haḷeya nagarakke (paṭṭaṇakke) hōgi. N-v- h-ḷ-y- n-g-r-k-e (-a-ṭ-ṇ-k-e- h-g-. ---------------------------------------- Nīvu haḷeya nagarakke (paṭṭaṇakke) hōgi.
Ta en rundtur genom staden. ನೀವು -ಗ- ಪ್ರದ-್ಷ--- -ಾ-ಿ. ನ-ವ- ನಗರ ಪ-ರದಕ-ಷ-ಣ- ಮ-ಡ-. ನ-ವ- ನ-ರ ಪ-ರ-ಕ-ಷ-ಣ- ಮ-ಡ-. ------------------------- ನೀವು ನಗರ ಪ್ರದಕ್ಷಿಣೆ ಮಾಡಿ. 0
Nī-u ---ar- -radakṣi----āḍ-. Nīvu nagara pradakṣiṇe māḍi. N-v- n-g-r- p-a-a-ṣ-ṇ- m-ḍ-. ---------------------------- Nīvu nagara pradakṣiṇe māḍi.
Gå till hamnen. ನ-ವು ಬ-ದ-ಿ-ೆ --ಗ-. ನ-ವ- ಬ-ದರ-ಗ- ಹ-ಗ-. ನ-ವ- ಬ-ದ-ಿ-ೆ ಹ-ಗ-. ------------------ ನೀವು ಬಂದರಿಗೆ ಹೋಗಿ. 0
N-vu---n------ hōgi. Nīvu bandarige hōgi. N-v- b-n-a-i-e h-g-. -------------------- Nīvu bandarige hōgi.
Ta en tur i hamnen. ನ--- ಬಂ-----ಪ್ರದ--ಷಿ-ೆ ಮಾಡ-. ನ-ವ- ಬ-ದರ-ನ ಪ-ರದಕ-ಷ-ಣ- ಮ-ಡ-. ನ-ವ- ಬ-ದ-ಿ- ಪ-ರ-ಕ-ಷ-ಣ- ಮ-ಡ-. ---------------------------- ನೀವು ಬಂದರಿನ ಪ್ರದಕ್ಷಿಣೆ ಮಾಡಿ. 0
N--- ---dar-n- p--dakṣi---m-ḍi. Nīvu bandarina pradakṣiṇe māḍi. N-v- b-n-a-i-a p-a-a-ṣ-ṇ- m-ḍ-. ------------------------------- Nīvu bandarina pradakṣiṇe māḍi.
Vilka sevärdheter finns det annars? ಇ-ು-ಳ---ು ಬ-ಟ್-----ರೆ -ಾ- ಪ್ರೇ-್--ೀ- -್---ಳಿವೆ? ಇವ-ಗಳನ-ನ- ಬ-ಟ-ಟ- ಬ-ರ- ಯ-ವ ಪ-ರ-ಕ-ಷಣ-ಯ ಸ-ಥಳಗಳ-ವ-? ಇ-ು-ಳ-್-ು ಬ-ಟ-ಟ- ಬ-ರ- ಯ-ವ ಪ-ರ-ಕ-ಷ-ೀ- ಸ-ಥ-ಗ-ಿ-ೆ- ----------------------------------------------- ಇವುಗಳನ್ನು ಬಿಟ್ಟು ಬೇರೆ ಯಾವ ಪ್ರೇಕ್ಷಣೀಯ ಸ್ಥಳಗಳಿವೆ? 0
Iv--a--nn- b-ṭṭ- bēr- ---------ṣaṇ-ya-st-a--------? Ivugaḷannu biṭṭu bēre yāva prēkṣaṇīya sthaḷagaḷive? I-u-a-a-n- b-ṭ-u b-r- y-v- p-ē-ṣ-ṇ-y- s-h-ḷ-g-ḷ-v-? --------------------------------------------------- Ivugaḷannu biṭṭu bēre yāva prēkṣaṇīya sthaḷagaḷive?

Slaviska språk

Slaviska språk är modersmål för 300 miljoner människor. De slaviska språken tillhör de indoeuropeiska. Det finns cirka 20 slaviska språk. Det mest framträdande bland dem är ryska. Mer än 150 miljoner människor talar ryska som sitt modersmål. Efter det kommer polska och ukrainska med 50 miljoner vardera. I språkvetenskapen är de slaviska språken uppdelade i olika grupper. De är västslaviska, östslaviska och sydslaviska språk. Polska, tjeckiska och slovakiska är västslaviska språk. Ryska, ukrainska och vitryska är östslaviska språk. Serbiska, kroatiska och bulgariska är sydslaviska språk. Det finns många slaviska språk förutom dessa. Men de talas av relativt få människor. De slaviska språken tillhör ett gemensamt protospråk. De enskilda språken utvecklades relativt sent från detta. De är därför yngre än de germanska och romanska språken. Majoriteten av de slaviska språkens vokabulär är likartad. Detta beror på att de inte separerades från varandra förrän relativt sent. Ur ett vetenskapligt perspektiv är de slaviska språken konservativa. Vilket betyder att de fortfarande innehåller många gamla strukturer. Andra indoeuropeiska språk har förlorat dessa gamla former. På grund av detta är slaviska språk mycket intressanta att utforska. Genom att forska i dem kan slutsatser dras om tidigare språk. På så sätt hoppas forskarna kunna spåra tillbaka till indoeuropeiska språk. Slaviska språk kännetecknas av få vokaler. Bortsett från det, finns det många ljud som inte förekommer i andra språk. Särskilt västeuropéer har ofta problem med uttalet. Men inga bekymmer – allting kommer att bli bra! På polska: Wszystko będzie dobrze!
Visste du?
Kroatiska är ett sydslaviskt språk. Det är mycket nära besläktat med serbiska, bosniska och montenegrinska. De som talar dessa språk kan lätt kommunicera med varandra. Därför anser många lingvister att kroatiska inte ens är ett eget språk. De ser det som en av många former av serbo-kroatiska. Ungefär 7 miljoner människor i världen talar kroatiska. Språket skrivs med latinska bokstäver. Det kroatiska alfabetet har 30 bokstäver inklusive ett fåtal specialsymboler. Stavningen överensstämmer strikt med uttalet av orden. Det gäller också för ord som lånats från andra språk. Den lexikala accenten i kroatiska är melodisk. Det innebär att tonhöjden i stavelserna är viktig i intonationen. Grammatiken har sju kasus och är inte alltid enkel. Men det är värt att lära sig det kroatiska språket. Kroatien är verkligen ett vackert semesterland!