Ordlista

sv Småprat 2   »   kn ಲೋಕಾರೂಢಿ ೨

21 [tjugoett]

Småprat 2

Småprat 2

೨೧ [ಇಪ್ಪತ್ತೊಂದು]

21 [Ippattondu]

ಲೋಕಾರೂಢಿ ೨

[lōkārūḍhi 2.]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kanaresiska Spela Mer
Var kommer ni ifrån? ನ-ವ- ಎ--ಲ-ಂ---ಂ-ಿದ್ದೀರ-? ನ-ವ- ಎಲ-ಲ--ದ ಬ-ದ-ದ-ದ-ರ-? ನ-ವ- ಎ-್-ಿ-ದ ಬ-ದ-ದ-ದ-ರ-? ------------------------ ನೀವು ಎಲ್ಲಿಂದ ಬಂದಿದ್ದೀರಿ? 0
N-v----l--da----d-d---i? Nīvu ellinda bandiddīri? N-v- e-l-n-a b-n-i-d-r-? ------------------------ Nīvu ellinda bandiddīri?
Från Basel. ಬಾ---್-ನಿ--. ಬ-ಸ-ಲ- ನ--ದ. ಬ-ಸ-ಲ- ನ-ಂ-. ------------ ಬಾಸೆಲ್ ನಿಂದ. 0
B-sel n-n-a. Bāsel ninda. B-s-l n-n-a- ------------ Bāsel ninda.
Basel ligger i Schweiz. ಬಾಸ--್-----ಟ-ಜರ್--ಂಡ್--ಲ----ೆ. ಬ-ಸ-ಲ- ಸ-ವ-ಟ-ಜರ-ಲ--ಡ- ನಲ-ಲ-ದ-. ಬ-ಸ-ಲ- ಸ-ವ-ಟ-ಜ-್-ೆ-ಡ- ನ-್-ಿ-ೆ- ------------------------------ ಬಾಸೆಲ್ ಸ್ವಿಟ್ಜರ್ಲೆಂಡ್ ನಲ್ಲಿದೆ. 0
B---l -v-ṭ-a-le-ḍ---llid-. Bāsel sviṭjarleṇḍ nallide. B-s-l s-i-j-r-e-ḍ n-l-i-e- -------------------------- Bāsel sviṭjarleṇḍ nallide.
Får jag lov att presentera herr Müller? ನಾ-----ಮಗೆ-ಶ-ರೀಮ-ನ್ -ಿ-್ಲರ್--ವರ-್-ು ---------? ನ-ನ- ನ-ಮಗ- ಶ-ರ-ಮ-ನ- ಮ-ಲ-ಲರ- ಅವರನ-ನ- ಪರ-ಚಯ-ಸಲ-? ನ-ನ- ನ-ಮ-ೆ ಶ-ರ-ಮ-ನ- ಮ-ಲ-ಲ-್ ಅ-ರ-್-ು ಪ-ಿ-ಯ-ಸ-ೆ- ---------------------------------------------- ನಾನು ನಿಮಗೆ ಶ್ರೀಮಾನ್ ಮಿಲ್ಲರ್ ಅವರನ್ನು ಪರಿಚಯಿಸಲೆ? 0
Nān- n-ma-e---īm---mill-r -varan-u --r--a--s-l-? Nānu nimage śrīmān millar avarannu paricayisale? N-n- n-m-g- ś-ī-ā- m-l-a- a-a-a-n- p-r-c-y-s-l-? ------------------------------------------------ Nānu nimage śrīmān millar avarannu paricayisale?
Han är utlänning. ಅವರು-ಹೊ-ದ-ಶದವರ-. ಅವರ- ಹ-ರದ-ಶದವರ-. ಅ-ರ- ಹ-ರ-ೇ-ದ-ರ-. ---------------- ಅವರು ಹೊರದೇಶದವರು. 0
Avar- -oradēś------u. Avaru horadēśadavaru. A-a-u h-r-d-ś-d-v-r-. --------------------- Avaru horadēśadavaru.
Han talar flera språk. ಅ-ರ--ಬ--------ಳನ್ನ- ಮಾತನ--ುತ-ತಾರೆ ಅವರ- ಬಹಳ ಭ-ಷ-ಗಳನ-ನ- ಮ-ತನ-ಡ-ತ-ತ-ರ- ಅ-ರ- ಬ-ಳ ಭ-ಷ-ಗ-ನ-ನ- ಮ-ತ-ಾ-ು-್-ಾ-ೆ --------------------------------- ಅವರು ಬಹಳ ಭಾಷೆಗಳನ್ನು ಮಾತನಾಡುತ್ತಾರೆ 0
A-ar- b-h--a---āṣeg-ḷa-n----t-n--u----e Avaru bahaḷa bhāṣegaḷannu mātanāḍuttāre A-a-u b-h-ḷ- b-ā-e-a-a-n- m-t-n-ḍ-t-ā-e --------------------------------------- Avaru bahaḷa bhāṣegaḷannu mātanāḍuttāre
Är det första gången ni är här? ನ--ು ಮ-ದ----ರಿಗೆ---್ಲ-ಗ--ಬ-ದಿ-್----? ನ-ವ- ಮ-ದಲ ಬ-ರ-ಗ- ಇಲ-ಲ-ಗ- ಬ-ದ-ದ-ದ-ರ-? ನ-ವ- ಮ-ದ- ಬ-ರ-ಗ- ಇ-್-ಿ-ೆ ಬ-ದ-ದ-ದ-ರ-? ------------------------------------ ನೀವು ಮೊದಲ ಬಾರಿಗೆ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಬಂದಿದ್ದೀರಾ? 0
nī-u m-da-a--āri-- -l---- -an-idd-rā? nīvu modala bārige illige bandiddīrā? n-v- m-d-l- b-r-g- i-l-g- b-n-i-d-r-? ------------------------------------- nīvu modala bārige illige bandiddīrā?
Nej, jag var här redan förra året. ಇ---, ನ-ನು--ೋದ-ವ--ಷ ಒಮ-ಮ--ಇ--ಲಿಗೆ--ಂದ-ದ-ದೆ. ಇಲ-ಲ, ನ-ನ- ಹ-ದ ವರ-ಷ ಒಮ-ಮ- ಇಲ-ಲ-ಗ- ಬ-ದ-ದ-ದ-. ಇ-್-, ನ-ನ- ಹ-ದ ವ-್- ಒ-್-ೆ ಇ-್-ಿ-ೆ ಬ-ದ-ದ-ದ-. ------------------------------------------- ಇಲ್ಲ, ನಾನು ಹೋದ ವರ್ಷ ಒಮ್ಮೆ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಬಂದಿದ್ದೆ. 0
Il------nu -ō-a--ar-a -m--- --l-g--b-nd--de. Illa, nānu hōda varṣa om'me illige bandidde. I-l-, n-n- h-d- v-r-a o-'-e i-l-g- b-n-i-d-. -------------------------------------------- Illa, nānu hōda varṣa om'me illige bandidde.
Men bara en vecka. ಆದರೆ -ೇ----ಂದು ವಾರ- ಮಟ್-ಿ-ೆ ಮಾ---. ಆದರ- ಕ-ವಲ ಒ-ದ- ವ-ರದ ಮಟ-ಟ-ಗ- ಮ-ತ-ರ. ಆ-ರ- ಕ-ವ- ಒ-ದ- ವ-ರ- ಮ-್-ಿ-ೆ ಮ-ತ-ರ- ---------------------------------- ಆದರೆ ಕೇವಲ ಒಂದು ವಾರದ ಮಟ್ಟಿಗೆ ಮಾತ್ರ. 0
Āda-- --vala on-u--ār--- m-ṭṭ-g--m--r-. Ādare kēvala ondu vārada maṭṭige mātra. Ā-a-e k-v-l- o-d- v-r-d- m-ṭ-i-e m-t-a- --------------------------------------- Ādare kēvala ondu vārada maṭṭige mātra.
Hur trivs ni här hos oss? ನ--ಗ- ---- --ಿ -ೇಗೆ ----ು--ತ--? ನ-ಮಗ- ನಮ-ಮ ಬಳ- ಹ-ಗ- ಎನ-ಸ-ತ-ತದ-? ನ-ಮ-ೆ ನ-್- ಬ-ಿ ಹ-ಗ- ಎ-ಿ-ು-್-ದ-? ------------------------------- ನಿಮಗೆ ನಮ್ಮ ಬಳಿ ಹೇಗೆ ಎನಿಸುತ್ತದೆ? 0
Ni-ag- ---'ma --ḷi hē-e -ni--tta-e? Nimage nam'ma baḷi hēge enisuttade? N-m-g- n-m-m- b-ḷ- h-g- e-i-u-t-d-? ----------------------------------- Nimage nam'ma baḷi hēge enisuttade?
Mycket bra. Folk är trevliga. ನನಗೆ--ುಂ- -ಿ-ಿಸಿದ-- --್-ಿ-----ು ತ--- -ಳ್ಳ----ು. ನನಗ- ತ--ಬ ಹ-ಡ-ಸ-ದ-. ಇಲ-ಲ-ಯ ಜನರ- ತ--ಬ ಒಳ-ಳ-ಯವರ-. ನ-ಗ- ತ-ಂ- ಹ-ಡ-ಸ-ದ-. ಇ-್-ಿ- ಜ-ರ- ತ-ಂ- ಒ-್-ೆ-ವ-ು- ----------------------------------------------- ನನಗೆ ತುಂಬ ಹಿಡಿಸಿದೆ. ಇಲ್ಲಿಯ ಜನರು ತುಂಬ ಒಳ್ಳೆಯವರು. 0
N-na---t-m-- h-ḍ-s---.-I--iya ---a-u--umba oḷ---ava-u. Nanage tumba hiḍiside. Illiya janaru tumba oḷḷeyavaru. N-n-g- t-m-a h-ḍ-s-d-. I-l-y- j-n-r- t-m-a o-ḷ-y-v-r-. ------------------------------------------------------ Nanage tumba hiḍiside. Illiya janaru tumba oḷḷeyavaru.
Och jag tycker om landskapet också. ಈ ಜ-ಗ-ನ-ಗ--ತು-- -------ಿ--. ಈ ಜ-ಗ ನನಗ- ತ--ಬ ಇಷ-ಟವ-ಗ-ದ-. ಈ ಜ-ಗ ನ-ಗ- ತ-ಂ- ಇ-್-ವ-ಗ-ದ-. --------------------------- ಈ ಜಾಗ ನನಗೆ ತುಂಬ ಇಷ್ಟವಾಗಿದೆ. 0
Ī---g--n--a-- -umba-i-ṭ-v-gide. Ī jāga nanage tumba iṣṭavāgide. Ī j-g- n-n-g- t-m-a i-ṭ-v-g-d-. ------------------------------- Ī jāga nanage tumba iṣṭavāgide.
Vad har ni för yrke? ನೀ-- ಏನ- --ತ್-ಿ---ಡ---ತೀರ-? ನ-ವ- ಏನ- ವ-ತ-ತ- ಮ-ಡ-ತ-ತ-ರ-? ನ-ವ- ಏ-ು ವ-ತ-ತ- ಮ-ಡ-ತ-ತ-ರ-? --------------------------- ನೀವು ಏನು ವೃತ್ತಿ ಮಾಡುತ್ತೀರಿ? 0
Nīvu-ēnu--r-tt--m---ttī-i? Nīvu ēnu vr-tti māḍuttīri? N-v- ē-u v-̥-t- m-ḍ-t-ī-i- -------------------------- Nīvu ēnu vr̥tti māḍuttīri?
Jag är översättare. ನ-ನು ಭ----ತರ-ಾ-. ನ-ನ- ಭ-ಷ--ತರಕ-ರ. ನ-ನ- ಭ-ಷ-ಂ-ರ-ಾ-. ---------------- ನಾನು ಭಾಷಾಂತರಕಾರ. 0
N-n-------ntara--ra. Nānu bhāṣāntarakāra. N-n- b-ā-ā-t-r-k-r-. -------------------- Nānu bhāṣāntarakāra.
Jag översätter böcker. ನಾನು ಪುಸ್--ಗ--್--------ತರ--ು----ನೆ. ನ-ನ- ಪ-ಸ-ತಕಗಳನ-ನ- ಭ-ಷ--ತರ-ಸ-ತ-ತ-ನ-. ನ-ನ- ಪ-ಸ-ತ-ಗ-ನ-ನ- ಭ-ಷ-ಂ-ರ-ಸ-ತ-ತ-ನ-. ----------------------------------- ನಾನು ಪುಸ್ತಕಗಳನ್ನು ಭಾಷಾಂತರಿಸುತ್ತೇನೆ. 0
Nā------ta-agaḷannu --āṣ-n-ar-su-t-ne. Nānu pustakagaḷannu bhāṣāntarisuttēne. N-n- p-s-a-a-a-a-n- b-ā-ā-t-r-s-t-ē-e- -------------------------------------- Nānu pustakagaḷannu bhāṣāntarisuttēne.
Är ni här ensam? ನ-ವು --್---ಒ-್------್----? ನ-ವ- ಇಲ-ಲ- ಒಬ-ಬರ- ಇದ-ದ-ರ-? ನ-ವ- ಇ-್-ಿ ಒ-್-ರ- ಇ-್-ೀ-ಾ- -------------------------- ನೀವು ಇಲ್ಲಿ ಒಬ್ಬರೇ ಇದ್ದೀರಾ? 0
N--u il-i obbarē -dd--ā? Nīvu illi obbarē iddīrā? N-v- i-l- o-b-r- i-d-r-? ------------------------ Nīvu illi obbarē iddīrā?
Nej, min fru / min man är här också. ಇ--ಲ,----ನ --ಂಡತ-- ನ--ನ-ಗಂಡ-ಸ- -ಲ-ಲಿದ್--ರ-. ಇಲ-ಲ, ನನ-ನ ಹ--ಡತ-/ ನನ-ನ ಗ-ಡ ಸಹ ಇಲ-ಲ-ದ-ದ-ರ-. ಇ-್-, ನ-್- ಹ-ಂ-ತ-/ ನ-್- ಗ-ಡ ಸ- ಇ-್-ಿ-್-ಾ-ೆ- ------------------------------------------- ಇಲ್ಲ, ನನ್ನ ಹೆಂಡತಿ/ ನನ್ನ ಗಂಡ ಸಹ ಇಲ್ಲಿದ್ದಾರೆ. 0
I-l-, -----------t-/--a----g-ṇḍa sa-- il---dā-e. Illa, nanna heṇḍati/ nanna gaṇḍa saha illiddāre. I-l-, n-n-a h-ṇ-a-i- n-n-a g-ṇ-a s-h- i-l-d-ā-e- ------------------------------------------------ Illa, nanna heṇḍati/ nanna gaṇḍa saha illiddāre.
Och där är mina båda barn. ಅ-ರ----್ನ ಇ-್--ು ----ಳು. ಅವರ- ನನ-ನ ಇಬ-ಬರ- ಮಕ-ಕಳ-. ಅ-ರ- ನ-್- ಇ-್-ರ- ಮ-್-ಳ-. ------------------------ ಅವರು ನನ್ನ ಇಬ್ಬರು ಮಕ್ಕಳು. 0
Avaru--a-na-i-b-ru m-kk---. Avaru nanna ibbaru makkaḷu. A-a-u n-n-a i-b-r- m-k-a-u- --------------------------- Avaru nanna ibbaru makkaḷu.

Romanska språk

700 miljoner människor talar ett romanskt språk som sitt modersmål. Därmed rankas den romanska språkgruppen blan de mest betydelsefulla i världen. Romanska språk tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Alla romanska språk har sitt ursprung i latin. Detta innebär att de är ättlingar till språket i Rom. Grunden till alla romanska språk är vulgärlatinet. Varmed menas det latin som talades under den sena antiken. Vulgärlatinet spreds över hela Europa genom romerska erövringar. Därifrån utvecklades romanska språk och dialekter. Latin i sig självt är ett italienskt språk. Det finns totalt cirka 15 romanska språk. Det exakta antalet är svårt att avgöra. Det är ofta oklart huruvida det är självständiga språk eller bara dialekter. Ett fåtal romanska språk har dött ut under åren. Men nya språk baserade på romanska språk har också utvecklats. De är kreolspråk. Idag är spanskan det största romanska språket i världen. Det tillhör världsspråken med mer än 380 miljoner människor. Romanska språk är mycket intressanta för forskare. Därför att denna språkgrupps historia är väl dokumenterad. Latinska eller romerska texter har funnits i 2.500 år. Lingvister använder dem för att undersöka utvecklingen av de enskilda språken. Därmed kan de regler, från vilket ett språk utvecklas, undersökas. Många av dessa resultat kan överföras till andra språk. Grammatiken i romanska språk är konstruerad på liknande sätt. Men framför allt liknar språkens vokabulär varandra. Om en person talar ett romanskt språk, kan han lätt lära sig ett annat. Tack så mycket, det latinska språket!
Visste du?
Det japanska språket är säkerligen ett av de mest fascinerande. Många människor finner skrivsystemet speciellt intressant. Det består av kinesiska symboler och två stavelser. Ett annat kännetecken för japanska är att det har många dialekter. Dessa skiljer sig i vissa fall betydligt från varandra. Det är alltså möjligt att två japansktalande från olika regioner inte förstår varandra. Japanskan har en melodisk accent. Om ett ord behöver strykas under talas det inte högre. Ljudens tonhöjd är varierande. Ungefär 130 miljoner människor talar japanska. Naturligtvis bor majoriteten av dessa i Japan. Det finns också stora grupper av japansktalande i Brasilien och Nordamerika. De är ättlingar till japanska emigranter. Det finns relativt få som har japanska som andraspråk. Det är exakt vad som borde motivera oss att lära oss detta spännande språk!