Ordlista

sv Småprat 2   »   kn ಲೋಕಾರೂಢಿ ೨

21 [tjugoett]

Småprat 2

Småprat 2

೨೧ [ಇಪ್ಪತ್ತೊಂದು]

21 [Ippattondu]

ಲೋಕಾರೂಢಿ ೨

lōkārūḍhi 2.

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kanaresiska Spela Mer
Var kommer ni ifrån? ನೀವು ಎಲ-ಲ-ಂ--ಬ-ದ-ದ-ದ-ರ-? ನೀ_ ಎ___ ಬಂ_____ ನ-ವ- ಎ-್-ಿ-ದ ಬ-ದ-ದ-ದ-ರ-? ------------------------ ನೀವು ಎಲ್ಲಿಂದ ಬಂದಿದ್ದೀರಿ? 0
N-vu -lli-d--b-n-i-dī--? N___ e______ b__________ N-v- e-l-n-a b-n-i-d-r-? ------------------------ Nīvu ellinda bandiddīri?
Från Basel. ಬ-ಸೆ-- ನಿಂ-. ಬಾ__ ನಿಂ__ ಬ-ಸ-ಲ- ನ-ಂ-. ------------ ಬಾಸೆಲ್ ನಿಂದ. 0
B---l nin--. B____ n_____ B-s-l n-n-a- ------------ Bāsel ninda.
Basel ligger i Schweiz. ಬ-ಸೆಲ- -್ವಿ-್ಜ-್ಲ---್ -ಲ್-ಿದ-. ಬಾ__ ಸ್______ ನ____ ಬ-ಸ-ಲ- ಸ-ವ-ಟ-ಜ-್-ೆ-ಡ- ನ-್-ಿ-ೆ- ------------------------------ ಬಾಸೆಲ್ ಸ್ವಿಟ್ಜರ್ಲೆಂಡ್ ನಲ್ಲಿದೆ. 0
Bās-l----ṭ-a-l-ṇḍ-n---ide. B____ s__________ n_______ B-s-l s-i-j-r-e-ḍ n-l-i-e- -------------------------- Bāsel sviṭjarleṇḍ nallide.
Får jag lov att presentera herr Müller? ನಾನ---ಿಮ-ೆ ಶ್-ೀ-ಾ-್-ಮ--್-----ವರನ-ನ- ಪರಿ--ಿ---? ನಾ_ ನಿ__ ಶ್___ ಮಿ___ ಅ____ ಪ______ ನ-ನ- ನ-ಮ-ೆ ಶ-ರ-ಮ-ನ- ಮ-ಲ-ಲ-್ ಅ-ರ-್-ು ಪ-ಿ-ಯ-ಸ-ೆ- ---------------------------------------------- ನಾನು ನಿಮಗೆ ಶ್ರೀಮಾನ್ ಮಿಲ್ಲರ್ ಅವರನ್ನು ಪರಿಚಯಿಸಲೆ? 0
Nān--nimage--rī-ā- -i-la- --a--n------ic-y-s---? N___ n_____ ś_____ m_____ a_______ p____________ N-n- n-m-g- ś-ī-ā- m-l-a- a-a-a-n- p-r-c-y-s-l-? ------------------------------------------------ Nānu nimage śrīmān millar avarannu paricayisale?
Han är utlänning. ಅವ------ದೇ--ವರ-. ಅ__ ಹೊ_______ ಅ-ರ- ಹ-ರ-ೇ-ದ-ರ-. ---------------- ಅವರು ಹೊರದೇಶದವರು. 0
Avar- -o-a-ēśada-a-u. A____ h______________ A-a-u h-r-d-ś-d-v-r-. --------------------- Avaru horadēśadavaru.
Han talar flera språk. ಅವ-- ಬಹಳ ಭ--ೆ---್---ಮಾತ--ಡುತ----ೆ ಅ__ ಬ__ ಭಾ_____ ಮಾ______ ಅ-ರ- ಬ-ಳ ಭ-ಷ-ಗ-ನ-ನ- ಮ-ತ-ಾ-ು-್-ಾ-ೆ --------------------------------- ಅವರು ಬಹಳ ಭಾಷೆಗಳನ್ನು ಮಾತನಾಡುತ್ತಾರೆ 0
A-a-u b-haḷ---hāṣe-a--n----āt---ḍ-tt--e A____ b_____ b___________ m____________ A-a-u b-h-ḷ- b-ā-e-a-a-n- m-t-n-ḍ-t-ā-e --------------------------------------- Avaru bahaḷa bhāṣegaḷannu mātanāḍuttāre
Är det första gången ni är här? ನೀ-ು -ೊ-- --ರಿಗ- ಇಲ---ಗ--ಬಂದ-ದ್ದ-ರಾ? ನೀ_ ಮೊ__ ಬಾ__ ಇ___ ಬಂ_____ ನ-ವ- ಮ-ದ- ಬ-ರ-ಗ- ಇ-್-ಿ-ೆ ಬ-ದ-ದ-ದ-ರ-? ------------------------------------ ನೀವು ಮೊದಲ ಬಾರಿಗೆ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಬಂದಿದ್ದೀರಾ? 0
n--u ----la-b--ig- il-ig--bandi-d--ā? n___ m_____ b_____ i_____ b__________ n-v- m-d-l- b-r-g- i-l-g- b-n-i-d-r-? ------------------------------------- nīvu modala bārige illige bandiddīrā?
Nej, jag var här redan förra året. ಇಲ್ಲ,--ಾನು ಹ-ದ-ವರ್----್-ೆ --್-ಿಗ---ಂ--ದ್ದೆ. ಇ___ ನಾ_ ಹೋ_ ವ__ ಒ__ ಇ___ ಬಂ____ ಇ-್-, ನ-ನ- ಹ-ದ ವ-್- ಒ-್-ೆ ಇ-್-ಿ-ೆ ಬ-ದ-ದ-ದ-. ------------------------------------------- ಇಲ್ಲ, ನಾನು ಹೋದ ವರ್ಷ ಒಮ್ಮೆ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಬಂದಿದ್ದೆ. 0
Ill-- nānu-h-d- --r-a -m'-e --l--e b-n-i-d-. I____ n___ h___ v____ o____ i_____ b________ I-l-, n-n- h-d- v-r-a o-'-e i-l-g- b-n-i-d-. -------------------------------------------- Illa, nānu hōda varṣa om'me illige bandidde.
Men bara en vecka. ಆ--ೆ --ವ- -ಂ-ು-ವ-ರ- ಮಟ್--ಗ- -ಾ-್-. ಆ__ ಕೇ__ ಒಂ_ ವಾ__ ಮ___ ಮಾ___ ಆ-ರ- ಕ-ವ- ಒ-ದ- ವ-ರ- ಮ-್-ಿ-ೆ ಮ-ತ-ರ- ---------------------------------- ಆದರೆ ಕೇವಲ ಒಂದು ವಾರದ ಮಟ್ಟಿಗೆ ಮಾತ್ರ. 0
Ā--re --v-l---n-- --ra---maṭṭi---mā-r-. Ā____ k_____ o___ v_____ m______ m_____ Ā-a-e k-v-l- o-d- v-r-d- m-ṭ-i-e m-t-a- --------------------------------------- Ādare kēvala ondu vārada maṭṭige mātra.
Hur trivs ni här hos oss? ನ-ಮ-ೆ ನಮ-ಮ--ಳಿ--ೇ----ನ--ು---ದೆ? ನಿ__ ನ__ ಬ_ ಹೇ_ ಎ______ ನ-ಮ-ೆ ನ-್- ಬ-ಿ ಹ-ಗ- ಎ-ಿ-ು-್-ದ-? ------------------------------- ನಿಮಗೆ ನಮ್ಮ ಬಳಿ ಹೇಗೆ ಎನಿಸುತ್ತದೆ? 0
N---ge -a--m--ba-i----e eni-u-t-de? N_____ n_____ b___ h___ e__________ N-m-g- n-m-m- b-ḷ- h-g- e-i-u-t-d-? ----------------------------------- Nimage nam'ma baḷi hēge enisuttade?
Mycket bra. Folk är trevliga. ನ-ಗ- ತ-ಂ----ಡಿ-ಿದ-- ಇ--ಲ----ನರ--ತ--- ಒ--------. ನ__ ತುಂ_ ಹಿ____ ಇ___ ಜ__ ತುಂ_ ಒ______ ನ-ಗ- ತ-ಂ- ಹ-ಡ-ಸ-ದ-. ಇ-್-ಿ- ಜ-ರ- ತ-ಂ- ಒ-್-ೆ-ವ-ು- ----------------------------------------------- ನನಗೆ ತುಂಬ ಹಿಡಿಸಿದೆ. ಇಲ್ಲಿಯ ಜನರು ತುಂಬ ಒಳ್ಳೆಯವರು. 0
N-n--e--umba hiḍis--e.-I----a j----u -u----oḷ-e-a-ar-. N_____ t____ h________ I_____ j_____ t____ o__________ N-n-g- t-m-a h-ḍ-s-d-. I-l-y- j-n-r- t-m-a o-ḷ-y-v-r-. ------------------------------------------------------ Nanage tumba hiḍiside. Illiya janaru tumba oḷḷeyavaru.
Och jag tycker om landskapet också. ಈ--ಾಗ -ನ-ೆ-ತುಂಬ ಇಷ-ಟ-ಾಗಿ--. ಈ ಜಾ_ ನ__ ತುಂ_ ಇ______ ಈ ಜ-ಗ ನ-ಗ- ತ-ಂ- ಇ-್-ವ-ಗ-ದ-. --------------------------- ಈ ಜಾಗ ನನಗೆ ತುಂಬ ಇಷ್ಟವಾಗಿದೆ. 0
Ī---g--na--ge-tumb- i-ṭavāg--e. Ī j___ n_____ t____ i__________ Ī j-g- n-n-g- t-m-a i-ṭ-v-g-d-. ------------------------------- Ī jāga nanage tumba iṣṭavāgide.
Vad har ni för yrke? ನ-ವ---ನ- ವೃ-್ತ- ------ತೀರ-? ನೀ_ ಏ_ ವೃ__ ಮಾ_____ ನ-ವ- ಏ-ು ವ-ತ-ತ- ಮ-ಡ-ತ-ತ-ರ-? --------------------------- ನೀವು ಏನು ವೃತ್ತಿ ಮಾಡುತ್ತೀರಿ? 0
Nīvu-ēn- ---t-- m----t-ri? N___ ē__ v____ m_________ N-v- ē-u v-̥-t- m-ḍ-t-ī-i- -------------------------- Nīvu ēnu vr̥tti māḍuttīri?
Jag är översättare. ನಾ-ು--ಾಷಾ-ತರಕ-ರ. ನಾ_ ಭಾ______ ನ-ನ- ಭ-ಷ-ಂ-ರ-ಾ-. ---------------- ನಾನು ಭಾಷಾಂತರಕಾರ. 0
Nā-u-bhā-ān--ra-ā-a. N___ b______________ N-n- b-ā-ā-t-r-k-r-. -------------------- Nānu bhāṣāntarakāra.
Jag översätter böcker. ನಾನ- ಪ-ಸ್------ನ--ಭ-ಷಾಂ-ರ-ಸ-ತ್-ೇ-ೆ. ನಾ_ ಪು_______ ಭಾ________ ನ-ನ- ಪ-ಸ-ತ-ಗ-ನ-ನ- ಭ-ಷ-ಂ-ರ-ಸ-ತ-ತ-ನ-. ----------------------------------- ನಾನು ಪುಸ್ತಕಗಳನ್ನು ಭಾಷಾಂತರಿಸುತ್ತೇನೆ. 0
N--u --sta-ag--ann- ----ānta-isu-tēne. N___ p_____________ b_________________ N-n- p-s-a-a-a-a-n- b-ā-ā-t-r-s-t-ē-e- -------------------------------------- Nānu pustakagaḷannu bhāṣāntarisuttēne.
Är ni här ensam? ನ-ವು ಇಲ-ಲಿ----ಬ----ದ---ರಾ? ನೀ_ ಇ__ ಒ___ ಇ____ ನ-ವ- ಇ-್-ಿ ಒ-್-ರ- ಇ-್-ೀ-ಾ- -------------------------- ನೀವು ಇಲ್ಲಿ ಒಬ್ಬರೇ ಇದ್ದೀರಾ? 0
Nīv- il-i--bbarē id-īr-? N___ i___ o_____ i______ N-v- i-l- o-b-r- i-d-r-? ------------------------ Nīvu illi obbarē iddīrā?
Nej, min fru / min man är här också. ಇಲ್-- ನ--ನ-ಹೆಂ-ತ------ನ --ಡ-ಸಹ--ಲ--ಿ--ದಾ--. ಇ___ ನ__ ಹೆಂ___ ನ__ ಗಂ_ ಸ_ ಇ______ ಇ-್-, ನ-್- ಹ-ಂ-ತ-/ ನ-್- ಗ-ಡ ಸ- ಇ-್-ಿ-್-ಾ-ೆ- ------------------------------------------- ಇಲ್ಲ, ನನ್ನ ಹೆಂಡತಿ/ ನನ್ನ ಗಂಡ ಸಹ ಇಲ್ಲಿದ್ದಾರೆ. 0
I-la---an-a-h-ṇ--ti/--an-a ga-ḍ- saha-i-l--dāre. I____ n____ h_______ n____ g____ s___ i_________ I-l-, n-n-a h-ṇ-a-i- n-n-a g-ṇ-a s-h- i-l-d-ā-e- ------------------------------------------------ Illa, nanna heṇḍati/ nanna gaṇḍa saha illiddāre.
Och där är mina båda barn. ಅ-ರು -ನ್ನ--ಬ್ಬರು ಮಕ--ಳು. ಅ__ ನ__ ಇ___ ಮ____ ಅ-ರ- ನ-್- ಇ-್-ರ- ಮ-್-ಳ-. ------------------------ ಅವರು ನನ್ನ ಇಬ್ಬರು ಮಕ್ಕಳು. 0
Av--u-n--n- i------m-kka-u. A____ n____ i_____ m_______ A-a-u n-n-a i-b-r- m-k-a-u- --------------------------- Avaru nanna ibbaru makkaḷu.

Romanska språk

700 miljoner människor talar ett romanskt språk som sitt modersmål. Därmed rankas den romanska språkgruppen blan de mest betydelsefulla i världen. Romanska språk tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Alla romanska språk har sitt ursprung i latin. Detta innebär att de är ättlingar till språket i Rom. Grunden till alla romanska språk är vulgärlatinet. Varmed menas det latin som talades under den sena antiken. Vulgärlatinet spreds över hela Europa genom romerska erövringar. Därifrån utvecklades romanska språk och dialekter. Latin i sig självt är ett italienskt språk. Det finns totalt cirka 15 romanska språk. Det exakta antalet är svårt att avgöra. Det är ofta oklart huruvida det är självständiga språk eller bara dialekter. Ett fåtal romanska språk har dött ut under åren. Men nya språk baserade på romanska språk har också utvecklats. De är kreolspråk. Idag är spanskan det största romanska språket i världen. Det tillhör världsspråken med mer än 380 miljoner människor. Romanska språk är mycket intressanta för forskare. Därför att denna språkgrupps historia är väl dokumenterad. Latinska eller romerska texter har funnits i 2.500 år. Lingvister använder dem för att undersöka utvecklingen av de enskilda språken. Därmed kan de regler, från vilket ett språk utvecklas, undersökas. Många av dessa resultat kan överföras till andra språk. Grammatiken i romanska språk är konstruerad på liknande sätt. Men framför allt liknar språkens vokabulär varandra. Om en person talar ett romanskt språk, kan han lätt lära sig ett annat. Tack så mycket, det latinska språket!
Visste du?
Det japanska språket är säkerligen ett av de mest fascinerande. Många människor finner skrivsystemet speciellt intressant. Det består av kinesiska symboler och två stavelser. Ett annat kännetecken för japanska är att det har många dialekter. Dessa skiljer sig i vissa fall betydligt från varandra. Det är alltså möjligt att två japansktalande från olika regioner inte förstår varandra. Japanskan har en melodisk accent. Om ett ord behöver strykas under talas det inte högre. Ljudens tonhöjd är varierande. Ungefär 130 miljoner människor talar japanska. Naturligtvis bor majoriteten av dessa i Japan. Det finns också stora grupper av japansktalande i Brasilien och Nordamerika. De är ättlingar till japanska emigranter. Det finns relativt få som har japanska som andraspråk. Det är exakt vad som borde motivera oss att lära oss detta spännande språk!