Ordlista

sv I staden   »   kk Қалада

25 [tjugofem]

I staden

I staden

25 [жиырма бес]

25 [jïırma bes]

Қалада

Qalada

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kazakiska Spela Mer
Jag vill till stationen. М--ан вокз---а бару--е-ек. М____ в_______ б___ к_____ М-ғ-н в-к-а-ғ- б-р- к-р-к- -------------------------- Маған вокзалға бару керек. 0
Mağ-n vok-a-ğa b--------k. M____ v_______ b___ k_____ M-ğ-n v-k-a-ğ- b-r- k-r-k- -------------------------- Mağan vokzalğa barw kerek.
Jag vill till flygplatsen. Ма-ан-ә-----ға б-р-----ек. М____ ә_______ б___ к_____ М-ғ-н ә-е-а-ғ- б-р- к-р-к- -------------------------- Маған әуежайға бару керек. 0
Ma--n---e-ayğa--------rek. M____ ä_______ b___ k_____ M-ğ-n ä-e-a-ğ- b-r- k-r-k- -------------------------- Mağan äwejayğa barw kerek.
Jag vill till centrum. Ма--- -а-- -р-а-ы-ына ---- кер-к. М____ қ___ о_________ б___ к_____ М-ғ-н қ-л- о-т-л-ғ-н- б-р- к-р-к- --------------------------------- Маған қала орталығына бару керек. 0
Mağ-n q-la ort-----na-b-rw-k---k. M____ q___ o_________ b___ k_____ M-ğ-n q-l- o-t-l-ğ-n- b-r- k-r-k- --------------------------------- Mağan qala ortalığına barw kerek.
Hur kommer jag till stationen? Вокза--- --л-- ---са--б--а--? В_______ қ____ б_____ б______ В-к-а-ғ- қ-л-й б-р-а- б-л-д-? ----------------------------- Вокзалға қалай барсам болады? 0
Vo---lğa --lay--a---m b---d-? V_______ q____ b_____ b______ V-k-a-ğ- q-l-y b-r-a- b-l-d-? ----------------------------- Vokzalğa qalay barsam boladı?
Hur kommer jag till flygplatsen? Әу-жай-- қа-ай --рс---б-ла--? Ә_______ қ____ б_____ б______ Ә-е-а-ғ- қ-л-й б-р-а- б-л-д-? ----------------------------- Әуежайға қалай барсам болады? 0
Ä----y-a ---ay----sa--b--ad-? Ä_______ q____ b_____ b______ Ä-e-a-ğ- q-l-y b-r-a- b-l-d-? ----------------------------- Äwejayğa qalay barsam boladı?
Hur kommer jag till centrum? Қ--- -рта----н--қ--а- ---сам б-ла--? Қ___ о_________ қ____ б_____ б______ Қ-л- о-т-л-ғ-н- қ-л-й б-р-а- б-л-д-? ------------------------------------ Қала орталығына қалай барсам болады? 0
Qala--r--l-ğ-n- qa--y -ars-- -ol--ı? Q___ o_________ q____ b_____ b______ Q-l- o-t-l-ğ-n- q-l-y b-r-a- b-l-d-? ------------------------------------ Qala ortalığına qalay barsam boladı?
Jag behöver en taxi. Ма--- т---- ке-е-. М____ т____ к_____ М-ғ-н т-к-и к-р-к- ------------------ Маған такси керек. 0
M-ğ-n---k---ker--. M____ t____ k_____ M-ğ-n t-k-ï k-r-k- ------------------ Mağan taksï kerek.
Jag behöver en stadskarta. М-ғ-н -а--ның к---а-- к-р-к. М____ қ______ к______ к_____ М-ғ-н қ-л-н-ң к-р-а-ы к-р-к- ---------------------------- Маған қаланың картасы керек. 0
M-ğ-n -al---ñ-k-r-a---ke-ek. M____ q______ k______ k_____ M-ğ-n q-l-n-ñ k-r-a-ı k-r-k- ---------------------------- Mağan qalanıñ kartası kerek.
Jag behöver ett hotell. М---н-----қ -й -----. М____ қ____ ү_ к_____ М-ғ-н қ-н-қ ү- к-р-к- --------------------- Маған қонақ үй керек. 0
M-ğan-q---q-ü-----ek. M____ q____ ü_ k_____ M-ğ-n q-n-q ü- k-r-k- --------------------- Mağan qonaq üy kerek.
Jag skulle vilja hyra en bil. Мен ж-л-а к--і--а-----деп -дім. М__ ж____ к____ а____ д__ е____ М-н ж-л-а к-л-к а-с-м д-п е-і-. ------------------------------- Мен жалға көлік алсам деп едім. 0
M---j---- kö-ik al--m -e- -d-m. M__ j____ k____ a____ d__ e____ M-n j-l-a k-l-k a-s-m d-p e-i-. ------------------------------- Men jalğa kölik alsam dep edim.
Här är mitt kontokort. М-н---е-ің --с---к-рт-м. М___ м____ н____ к______ М-н- м-н-ң н-с-е к-р-а-. ------------------------ Міне менің несие картам. 0
Mine---ni- nesïe -a-t-m. M___ m____ n____ k______ M-n- m-n-ñ n-s-e k-r-a-. ------------------------ Mine meniñ nesïe kartam.
Här är mitt körkort. Мін- м-ні--ж-р--зу-- ---л--ім. М___ м____ ж________ к________ М-н- м-н-ң ж-р-і-у-і к-ә-і-і-. ------------------------------ Міне менің жүргізуші куәлігім. 0
M-n- ----- j--g---şi k---igi-. M___ m____ j________ k________ M-n- m-n-ñ j-r-i-w-i k-ä-i-i-. ------------------------------ Mine meniñ jürgizwşi kwäligim.
Vad finns det att se i staden? Қа--да к----ін-н--бар? Қ_____ к______ н_ б___ Қ-л-д- к-р-т-н н- б-р- ---------------------- Қалада көретін не бар? 0
Q-l-d---ö--t-n-------? Q_____ k______ n_ b___ Q-l-d- k-r-t-n n- b-r- ---------------------- Qalada köretin ne bar?
Gå i gamla stan. Ес-і----а-а---р---з. Е___ қ_____ б_______ Е-к- қ-л-ғ- б-р-ң-з- -------------------- Ескі қалаға барыңыз. 0
Es-- ---ağ- b--ı--z. E___ q_____ b_______ E-k- q-l-ğ- b-r-ñ-z- -------------------- Eski qalağa barıñız.
Ta en rundtur genom staden. Қ--ан- ------экс---с-я-----ңыз. Қ_____ ш____ э________ ж_______ Қ-л-н- ш-л-п э-с-у-с-я ж-с-ң-з- ------------------------------- Қаланы шолып экскурсия жасаңыз. 0
Qa-anı-şol-- -ks-w-sï-- jasañız. Q_____ ş____ é_________ j_______ Q-l-n- ş-l-p é-s-w-s-y- j-s-ñ-z- -------------------------------- Qalanı şolıp ékskwrsïya jasañız.
Gå till hamnen. П-ртқ- б--ы---. П_____ б_______ П-р-қ- б-р-ң-з- --------------- Портқа барыңыз. 0
Po-tq- --rıñız. P_____ b_______ P-r-q- b-r-ñ-z- --------------- Portqa barıñız.
Ta en tur i hamnen. П--тқ---к-кур--- -асаң-з. П_____ э________ ж_______ П-р-қ- э-с-у-с-я ж-с-ң-з- ------------------------- Портқа экскурсия жасаңыз. 0
Po-t----k--wr---- -a---ı-. P_____ é_________ j_______ P-r-q- é-s-w-s-y- j-s-ñ-z- -------------------------- Portqa ékskwrsïya jasañız.
Vilka sevärdheter finns det annars? Од-н б--қа-тағы қ----й к-р---і -ер----б-р? О___ б____ т___ қ_____ к______ ж_____ б___ О-а- б-с-а т-ғ- қ-н-а- к-р-к-і ж-р-е- б-р- ------------------------------------------ Одан басқа тағы қандай көрікті жерлер бар? 0
O-a- ---q- ta---q-nda--kör-k-i--er-er ---? O___ b____ t___ q_____ k______ j_____ b___ O-a- b-s-a t-ğ- q-n-a- k-r-k-i j-r-e- b-r- ------------------------------------------ Odan basqa tağı qanday körikti jerler bar?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + kazakiska (1-100) MP3 kazakiska (1-100)
Ingen video hittades!

Slaviska språk

Slaviska språk är modersmål för 300 miljoner människor. De slaviska språken tillhör de indoeuropeiska. Det finns cirka 20 slaviska språk. Det mest framträdande bland dem är ryska. Mer än 150 miljoner människor talar ryska som sitt modersmål. Efter det kommer polska och ukrainska med 50 miljoner vardera. I språkvetenskapen är de slaviska språken uppdelade i olika grupper. De är västslaviska, östslaviska och sydslaviska språk. Polska, tjeckiska och slovakiska är västslaviska språk. Ryska, ukrainska och vitryska är östslaviska språk. Serbiska, kroatiska och bulgariska är sydslaviska språk. Det finns många slaviska språk förutom dessa. Men de talas av relativt få människor. De slaviska språken tillhör ett gemensamt protospråk. De enskilda språken utvecklades relativt sent från detta. De är därför yngre än de germanska och romanska språken. Majoriteten av de slaviska språkens vokabulär är likartad. Detta beror på att de inte separerades från varandra förrän relativt sent. Ur ett vetenskapligt perspektiv är de slaviska språken konservativa. Vilket betyder att de fortfarande innehåller många gamla strukturer. Andra indoeuropeiska språk har förlorat dessa gamla former. På grund av detta är slaviska språk mycket intressanta att utforska. Genom att forska i dem kan slutsatser dras om tidigare språk. På så sätt hoppas forskarna kunna spåra tillbaka till indoeuropeiska språk. Slaviska språk kännetecknas av få vokaler. Bortsett från det, finns det många ljud som inte förekommer i andra språk. Särskilt västeuropéer har ofta problem med uttalet. Men inga bekymmer – allting kommer att bli bra! På polska: Wszystko będzie dobrze!
Visste du?
Kroatiska är ett sydslaviskt språk. Det är mycket nära besläktat med serbiska, bosniska och montenegrinska. De som talar dessa språk kan lätt kommunicera med varandra. Därför anser många lingvister att kroatiska inte ens är ett eget språk. De ser det som en av många former av serbo-kroatiska. Ungefär 7 miljoner människor i världen talar kroatiska. Språket skrivs med latinska bokstäver. Det kroatiska alfabetet har 30 bokstäver inklusive ett fåtal specialsymboler. Stavningen överensstämmer strikt med uttalet av orden. Det gäller också för ord som lånats från andra språk. Den lexikala accenten i kroatiska är melodisk. Det innebär att tonhöjden i stavelserna är viktig i intonationen. Grammatiken har sju kasus och är inte alltid enkel. Men det är värt att lära sig det kroatiska språket. Kroatien är verkligen ett vackert semesterland!