Ordlista

sv I staden   »   sr У граду

25 [tjugofem]

I staden

I staden

25 [двадесет и пет]

25 [dvadeset i pet]

У граду

[U gradu]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska serbiska Spela Mer
Jag vill till stationen. Х-ео-/ ---ла-б-- -о --ле--ичк----а-и--. Хтео / хтела бих до железничке станице. Х-е- / х-е-а б-х д- ж-л-з-и-к- с-а-и-е- --------------------------------------- Хтео / хтела бих до железничке станице. 0
H--o-- ht--a-b-- -o -e-ezn-č-e -ta-i--. Hteo / htela bih do železničke stanice. H-e- / h-e-a b-h d- ž-l-z-i-k- s-a-i-e- --------------------------------------- Hteo / htela bih do železničke stanice.
Jag vill till flygplatsen. Х-ео / х-е---б-х-до ае--дро-а. Хтео / хтела бих до аеродрома. Х-е- / х-е-а б-х д- а-р-д-о-а- ------------------------------ Хтео / хтела бих до аеродрома. 0
Ht-- --h-el- bi- d- -ero-r-ma. Hteo / htela bih do aerodroma. H-e- / h-e-a b-h d- a-r-d-o-a- ------------------------------ Hteo / htela bih do aerodroma.
Jag vill till centrum. Х-е--- х-е---бих-д--центра---а-а. Хтео / хтела бих до центра града. Х-е- / х-е-а б-х д- ц-н-р- г-а-а- --------------------------------- Хтео / хтела бих до центра града. 0
H-e- - ---l--bi---- -e-tra----da. Hteo / htela bih do centra grada. H-e- / h-e-a b-h d- c-n-r- g-a-a- --------------------------------- Hteo / htela bih do centra grada.
Hur kommer jag till stationen? К----д- и-е- -- же----и----с--н-ц-? Како да идем до железничке станице? К-к- д- и-е- д- ж-л-з-и-к- с-а-и-е- ----------------------------------- Како да идем до железничке станице? 0
Ka-o-d--id----o-ž-leznič-- sta-i-e? Kako da idem do železničke stanice? K-k- d- i-e- d- ž-l-z-i-k- s-a-i-e- ----------------------------------- Kako da idem do železničke stanice?
Hur kommer jag till flygplatsen? К-к- ---и----до -е-одр-ма? Како да идем до аеродрома? К-к- д- и-е- д- а-р-д-о-а- -------------------------- Како да идем до аеродрома? 0
K-ko -a-i-em -- -erod-om-? Kako da idem do aerodroma? K-k- d- i-e- d- a-r-d-o-a- -------------------------- Kako da idem do aerodroma?
Hur kommer jag till centrum? К-ко-д- ---м-д- цен-р- гра-а? Како да идем до центра града? К-к- д- и-е- д- ц-н-р- г-а-а- ----------------------------- Како да идем до центра града? 0
Ka----a i-em -o-----r- -r--a? Kako da idem do centra grada? K-k- d- i-e- d- c-n-r- g-a-a- ----------------------------- Kako da idem do centra grada?
Jag behöver en taxi. Т-еб---такс-. Требам такси. Т-е-а- т-к-и- ------------- Требам такси. 0
T---am --k--. Trebam taksi. T-e-a- t-k-i- ------------- Trebam taksi.
Jag behöver en stadskarta. Тре-а--п----г-а-а. Требам план града. Т-е-а- п-а- г-а-а- ------------------ Требам план града. 0
Tr-b-m ---n g---a. Trebam plan grada. T-e-a- p-a- g-a-a- ------------------ Trebam plan grada.
Jag behöver ett hotell. Т----- --те-. Требам хотел. Т-е-а- х-т-л- ------------- Требам хотел. 0
Tr-b------el. Trebam hotel. T-e-a- h-t-l- ------------- Trebam hotel.
Jag skulle vilja hyra en bil. Хте-----т-----их--знај-и------о. Хтео / хтела бих изнајмити ауто. Х-е- / х-е-а б-х и-н-ј-и-и а-т-. -------------------------------- Хтео / хтела бих изнајмити ауто. 0
Hte--/ h--la--ih -z--j-i-------. Hteo / htela bih iznajmiti auto. H-e- / h-e-a b-h i-n-j-i-i a-t-. -------------------------------- Hteo / htela bih iznajmiti auto.
Här är mitt kontokort. О-д---- --ја-кр-----а к---ица. Овде је моја кредитна картица. О-д- ј- м-ј- к-е-и-н- к-р-и-а- ------------------------------ Овде је моја кредитна картица. 0
O-d- je --ja k-e-i----k---ic-. Ovde je moja kreditna kartica. O-d- j- m-j- k-e-i-n- k-r-i-a- ------------------------------ Ovde je moja kreditna kartica.
Här är mitt körkort. Ов-е--е -о-- в--ачка --з--ла. Овде је моја возачка дозвола. О-д- ј- м-ј- в-з-ч-а д-з-о-а- ----------------------------- Овде је моја возачка дозвола. 0
O--e ---m-ja--ozač-------ola. Ovde je moja vozačka dozvola. O-d- j- m-j- v-z-č-a d-z-o-a- ----------------------------- Ovde je moja vozačka dozvola.
Vad finns det att se i staden? Шта-с- има видет--- -р---? Шта се има видети у граду? Ш-а с- и-а в-д-т- у г-а-у- -------------------------- Шта се има видети у граду? 0
Š------i-a--i-e-- --g-a--? Šta se ima videti u gradu? Š-a s- i-a v-d-t- u g-a-u- -------------------------- Šta se ima videti u gradu?
Gå i gamla stan. Иди-- - ---р--г---. Идите у стари град. И-и-е у с-а-и г-а-. ------------------- Идите у стари град. 0
Idi-e-u -tari g-ad. Idite u stari grad. I-i-e u s-a-i g-a-. ------------------- Idite u stari grad.
Ta en rundtur genom staden. Н-пр----е-------ак --ад-. Направите обилазак града. Н-п-а-и-е о-и-а-а- г-а-а- ------------------------- Направите обилазак града. 0
N-----ite---i-azak-g-a--. Napravite obilazak grada. N-p-a-i-e o-i-a-a- g-a-a- ------------------------- Napravite obilazak grada.
Gå till hamnen. Идите -- л-ке. Идите до луке. И-и-е д- л-к-. -------------- Идите до луке. 0
I---e d- luke. Idite do luke. I-i-e d- l-k-. -------------- Idite do luke.
Ta en tur i hamnen. Н--р-в-----била--- л--e. Направите обилазак лукe. Н-п-а-и-е о-и-а-а- л-к-. ------------------------ Направите обилазак лукe. 0
N-pra-it---bi-az-k -u--. Napravite obilazak luke. N-p-a-i-e o-i-a-a- l-k-. ------------------------ Napravite obilazak luke.
Vilka sevärdheter finns det annars? К-ј--јо- --ам-н--о-----ос-о-е? Које још знаменитости постоје? К-ј- ј-ш з-а-е-и-о-т- п-с-о-е- ------------------------------ Које још знаменитости постоје? 0
K-je-jo- z-ameni-osti--os-o--? Koje još znamenitosti postoje? K-j- j-š z-a-e-i-o-t- p-s-o-e- ------------------------------ Koje još znamenitosti postoje?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Slaviska språk

Slaviska språk är modersmål för 300 miljoner människor. De slaviska språken tillhör de indoeuropeiska. Det finns cirka 20 slaviska språk. Det mest framträdande bland dem är ryska. Mer än 150 miljoner människor talar ryska som sitt modersmål. Efter det kommer polska och ukrainska med 50 miljoner vardera. I språkvetenskapen är de slaviska språken uppdelade i olika grupper. De är västslaviska, östslaviska och sydslaviska språk. Polska, tjeckiska och slovakiska är västslaviska språk. Ryska, ukrainska och vitryska är östslaviska språk. Serbiska, kroatiska och bulgariska är sydslaviska språk. Det finns många slaviska språk förutom dessa. Men de talas av relativt få människor. De slaviska språken tillhör ett gemensamt protospråk. De enskilda språken utvecklades relativt sent från detta. De är därför yngre än de germanska och romanska språken. Majoriteten av de slaviska språkens vokabulär är likartad. Detta beror på att de inte separerades från varandra förrän relativt sent. Ur ett vetenskapligt perspektiv är de slaviska språken konservativa. Vilket betyder att de fortfarande innehåller många gamla strukturer. Andra indoeuropeiska språk har förlorat dessa gamla former. På grund av detta är slaviska språk mycket intressanta att utforska. Genom att forska i dem kan slutsatser dras om tidigare språk. På så sätt hoppas forskarna kunna spåra tillbaka till indoeuropeiska språk. Slaviska språk kännetecknas av få vokaler. Bortsett från det, finns det många ljud som inte förekommer i andra språk. Särskilt västeuropéer har ofta problem med uttalet. Men inga bekymmer – allting kommer att bli bra! På polska: Wszystko będzie dobrze!
Visste du?
Kroatiska är ett sydslaviskt språk. Det är mycket nära besläktat med serbiska, bosniska och montenegrinska. De som talar dessa språk kan lätt kommunicera med varandra. Därför anser många lingvister att kroatiska inte ens är ett eget språk. De ser det som en av många former av serbo-kroatiska. Ungefär 7 miljoner människor i världen talar kroatiska. Språket skrivs med latinska bokstäver. Det kroatiska alfabetet har 30 bokstäver inklusive ett fåtal specialsymboler. Stavningen överensstämmer strikt med uttalet av orden. Det gäller också för ord som lånats från andra språk. Den lexikala accenten i kroatiska är melodisk. Det innebär att tonhöjden i stavelserna är viktig i intonationen. Grammatiken har sju kasus och är inte alltid enkel. Men det är värt att lära sig det kroatiska språket. Kroatien är verkligen ett vackert semesterland!