Ordlista

sv Semesteraktiviteter   »   kn ರಜಾದಿನಗಳ ಕಾರ್ಯಕ್ರಮಗಳು

48 [fyrtiåtta]

Semesteraktiviteter

Semesteraktiviteter

೪೮ [ನಲವತ್ತೆಂಟು]

48 [Nalavatteṇṭu]

ರಜಾದಿನಗಳ ಕಾರ್ಯಕ್ರಮಗಳು

[rajādinagaḷa kāryakramagaḷu.]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kanaresiska Spela Mer
Är stranden ren? ಸಮು-್-ತೀರ ಶು-್ರ-ಾ-ಿದ-ಯೆ? ಸಮ-ದ-ರತ-ರ ಶ-ಭ-ರವ-ಗ-ದ-ಯ-? ಸ-ು-್-ತ-ರ ಶ-ಭ-ರ-ಾ-ಿ-ೆ-ೆ- ------------------------ ಸಮುದ್ರತೀರ ಶುಭ್ರವಾಗಿದೆಯೆ? 0
S--udr--īr--ś-bh--vāg-----? Samudratīra śubhravāgideye? S-m-d-a-ī-a ś-b-r-v-g-d-y-? --------------------------- Samudratīra śubhravāgideye?
Kan man bada där? ಅ--ಲ- -ಜ--ುದ-? ಅಲ-ಲ- ಈಜಬಹ-ದ-? ಅ-್-ಿ ಈ-ಬ-ು-ೆ- -------------- ಅಲ್ಲಿ ಈಜಬಹುದೆ? 0
A-li ījabahud-? Alli ījabahude? A-l- ī-a-a-u-e- --------------- Alli ījabahude?
Är det inte farligt att bada där? ಅಲ-ಲಿ--ಜುವ--ು ಅ-ಾಯ-----ಅಲ್ಲವೆ? ಅಲ-ಲ- ಈಜ-ವ-ದ- ಅಪ-ಯಕ-ರ- ಅಲ-ಲವ-? ಅ-್-ಿ ಈ-ು-ು-ು ಅ-ಾ-ಕ-ರ- ಅ-್-ವ-? ------------------------------ ಅಲ್ಲಿ ಈಜುವುದು ಅಪಾಯಕಾರಿ ಅಲ್ಲವೆ? 0
Al-i -j--ud--a-āyakār- al-a-e? Alli ījuvudu apāyakāri allave? A-l- ī-u-u-u a-ā-a-ā-i a-l-v-? ------------------------------ Alli ījuvudu apāyakāri allave?
Kan man låna ett parasoll här? ಇ-್ಲಿ ---ಾ--ಸ--- ಬ-ಡ---ಗೆ ತ-ಗ-ದು-----ಬಹು-ೆ? ಇಲ-ಲ- ಪ-ಯ-ರ-ಸ-ಲ- ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ತ-ಗ-ದ-ಕ-ಳ-ಳಬಹ-ದ-? ಇ-್-ಿ ಪ-ಯ-ರ-ಸ-ಲ- ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ತ-ಗ-ದ-ಕ-ಳ-ಳ-ಹ-ದ-? ------------------------------------------- ಇಲ್ಲಿ ಪ್ಯಾರಾಸೋಲ್ ಬಾಡಿಗೆಗೆ ತೆಗೆದುಕೊಳ್ಳಬಹುದೆ? 0
Illi -y-----l bā-ig-g--teg--uko---b----e? Illi pyārāsōl bāḍigege tegedukoḷḷabahude? I-l- p-ā-ā-ō- b-ḍ-g-g- t-g-d-k-ḷ-a-a-u-e- ----------------------------------------- Illi pyārāsōl bāḍigege tegedukoḷḷabahude?
Kan man låna en solstol här? ಇ---- ಆರ---ುರ----ನ--ು--ಾಡಿ---- ತ-ಗೆದ---ಳ್ಳಬಹು-ೆ? ಇಲ-ಲ- ಆರ-ಮಕ-ರ-ಚ-ಯನ-ನ- ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ತ-ಗ-ದ-ಕ-ಳ-ಳಬಹ-ದ-? ಇ-್-ಿ ಆ-ಾ-ಕ-ರ-ಚ-ಯ-್-ು ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ತ-ಗ-ದ-ಕ-ಳ-ಳ-ಹ-ದ-? ------------------------------------------------ ಇಲ್ಲಿ ಆರಾಮಕುರ್ಚಿಯನ್ನು ಬಾಡಿಗೆಗೆ ತೆಗೆದುಕೊಳ್ಳಬಹುದೆ? 0
Il---ār-mak-rciy-nn- bāḍ--e-- -----u---ḷ--a--de? Illi ārāmakurciyannu bāḍigege tegedukoḷḷabahude? I-l- ā-ā-a-u-c-y-n-u b-ḍ-g-g- t-g-d-k-ḷ-a-a-u-e- ------------------------------------------------ Illi ārāmakurciyannu bāḍigege tegedukoḷḷabahude?
Kan man låna en båt här? ಇಲ್ಲಿ ---ಿ-ನ್-ು------ೆ-ೆ-ತ----ು--ಳ-ಳಬಹ--ೆ? ಇಲ-ಲ- ದ-ಣ-ಯನ-ನ- ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ತ-ಗ-ದ-ಕ-ಳ-ಳಬಹ-ದ-? ಇ-್-ಿ ದ-ಣ-ಯ-್-ು ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ತ-ಗ-ದ-ಕ-ಳ-ಳ-ಹ-ದ-? ------------------------------------------ ಇಲ್ಲಿ ದೋಣಿಯನ್ನು ಬಾಡಿಗೆಗೆ ತೆಗೆದುಕೊಳ್ಳಬಹುದೆ? 0
I----dō-i-a-n---ā--ge-- -eg---ko-ḷ-b----e? Illi dōṇiyannu bāḍigege tegedukoḷḷabahude? I-l- d-ṇ-y-n-u b-ḍ-g-g- t-g-d-k-ḷ-a-a-u-e- ------------------------------------------ Illi dōṇiyannu bāḍigege tegedukoḷḷabahude?
Jag skulle gärna vilja surfa. ನನ----ರ್ಫ- --ಡ-ವ -ಸೆ---ೆ. ನನಗ- ಸರ-ಫ- ಮ-ಡ-ವ ಆಸ- ಇದ-. ನ-ಗ- ಸ-್-್ ಮ-ಡ-ವ ಆ-ೆ ಇ-ೆ- ------------------------- ನನಗೆ ಸರ್ಫ್ ಮಾಡುವ ಆಸೆ ಇದೆ. 0
N--ag- ----- --ḍ--a-āse-ide. Nanage sarph māḍuva āse ide. N-n-g- s-r-h m-ḍ-v- ā-e i-e- ---------------------------- Nanage sarph māḍuva āse ide.
Jag skulle gärna vilja dyka. ನ-ಗೆ ನೀರಿ---ಲಿ---ಮ---ವ--ಸೆ-ಇದೆ. ನನಗ- ನ-ರ-ನಲ-ಲ- ಧ-ಮ-ಕ-ವ ಆಸ- ಇದ-. ನ-ಗ- ನ-ರ-ನ-್-ಿ ಧ-ಮ-ಕ-ವ ಆ-ೆ ಇ-ೆ- ------------------------------- ನನಗೆ ನೀರಿನಲ್ಲಿ ಧುಮುಕುವ ಆಸೆ ಇದೆ. 0
Na-a-e n--in--li d---u--va--s----e. Nanage nīrinalli dhumukuva āse ide. N-n-g- n-r-n-l-i d-u-u-u-a ā-e i-e- ----------------------------------- Nanage nīrinalli dhumukuva āse ide.
Jag skulle gärna vilja åka vattenskidor. ನನ----ೀ---ಲ--ಿ --ಕ- ---ುವ ಆಸೆ. ನನಗ- ನ-ರ-ನಲ-ಲ- ಸ-ಕ- ಮ-ಡ-ವ ಆಸ-. ನ-ಗ- ನ-ರ-ನ-್-ಿ ಸ-ಕ- ಮ-ಡ-ವ ಆ-ೆ- ------------------------------ ನನಗೆ ನೀರಿನಲ್ಲಿ ಸ್ಕೀ ಮಾಡುವ ಆಸೆ. 0
Na--ge -ī---all--sk- --ḍ--a-ā--. Nanage nīrinalli skī māḍuva āse. N-n-g- n-r-n-l-i s-ī m-ḍ-v- ā-e- -------------------------------- Nanage nīrinalli skī māḍuva āse.
Kan man hyra en surfbräda? ಇಲ್---ಸ--ಫ್ ಬೋರ್ಡ- ಬ--ಿಗ-ಗೆ--ೊರೆಯ-ತ-ತದ-ಯೆ? ಇಲ-ಲ- ಸರ-ಫ- ಬ-ರ-ಡ- ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ದ-ರ-ಯ-ತ-ತದ-ಯ-? ಇ-್-ಿ ಸ-್-್ ಬ-ರ-ಡ- ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ದ-ರ-ಯ-ತ-ತ-ೆ-ೆ- ------------------------------------------ ಇಲ್ಲಿ ಸರ್ಫ್ ಬೋರ್ಡ್ ಬಾಡಿಗೆಗೆ ದೊರೆಯುತ್ತದೆಯೆ? 0
I-----ar---b-r--bā-ig--e do--y-----e-e? Illi sarph bōrḍ bāḍigege doreyuttadeye? I-l- s-r-h b-r- b-ḍ-g-g- d-r-y-t-a-e-e- --------------------------------------- Illi sarph bōrḍ bāḍigege doreyuttadeye?
Kan man hyra en dykarutrustning? ಇಲ್-ಿ----ಿ-ಲ್----ು-ು--ು-ಬ-ಕಾಗುವ-----್----- ಬಾ-ಿಗ-ಗೆ-ದೊ-----್ತ---ೆ? ಇಲ-ಲ- ನ-ರ-ನಲ-ಲ- ಧ-ಮ-ಕಲ- ಬ-ಕ-ಗ-ವ ಸ-ಮಗ-ರ-ಗಳ- ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ದ-ರ-ಯ-ತ-ತವ-ಯ-? ಇ-್-ಿ ನ-ರ-ನ-್-ಿ ಧ-ಮ-ಕ-ು ಬ-ಕ-ಗ-ವ ಸ-ಮ-್-ಿ-ಳ- ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ದ-ರ-ಯ-ತ-ತ-ೆ-ೆ- ------------------------------------------------------------------ ಇಲ್ಲಿ ನೀರಿನಲ್ಲಿ ಧುಮುಕಲು ಬೇಕಾಗುವ ಸಾಮಗ್ರಿಗಳು ಬಾಡಿಗೆಗೆ ದೊರೆಯುತ್ತವೆಯೆ? 0
I--i--ī--n--li d-um-k--- bē-ā--v--sā-a-rig--- b--i-ege d---yut----ye? Illi nīrinalli dhumukalu bēkāguva sāmagrigaḷu bāḍigege doreyuttaveye? I-l- n-r-n-l-i d-u-u-a-u b-k-g-v- s-m-g-i-a-u b-ḍ-g-g- d-r-y-t-a-e-e- --------------------------------------------------------------------- Illi nīrinalli dhumukalu bēkāguva sāmagrigaḷu bāḍigege doreyuttaveye?
Kan man hyra vattenskidor? ಇಲ್-- ನ-ರಿ--ಸ----್--ಾಡಿ-ೆಗ- ದೊರ-ಯು-್--ೆ-ೆ? ಇಲ-ಲ- ನ-ರ-ನ ಸ-ಕ-ಸ- ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ದ-ರ-ಯ-ತ-ತವ-ಯ-? ಇ-್-ಿ ನ-ರ-ನ ಸ-ಕ-ಸ- ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ದ-ರ-ಯ-ತ-ತ-ೆ-ೆ- ------------------------------------------ ಇಲ್ಲಿ ನೀರಿನ ಸ್ಕೀಸ್ ಬಾಡಿಗೆಗೆ ದೊರೆಯುತ್ತವೆಯೆ? 0
Il-i-n--i-a sk-- ----ge-e-do-ey----ve-e? Illi nīrina skīs bāḍigege doreyuttaveye? I-l- n-r-n- s-ī- b-ḍ-g-g- d-r-y-t-a-e-e- ---------------------------------------- Illi nīrina skīs bāḍigege doreyuttaveye?
Jag är bara nybörjare. ನ-ನ--ಹ--ಬ. ನ-ನ- ಹ-ಸಬ. ನ-ನ- ಹ-ಸ-. ---------- ನಾನು ಹೊಸಬ. 0
Nā---ho-ab-. Nānu hosaba. N-n- h-s-b-. ------------ Nānu hosaba.
Jag är medelbra. ನನ-- -ುಮ-ರಾಗಿ ಬ--ತ--ದೆ. ನನಗ- ಸ-ಮ-ರ-ಗ- ಬರ-ತ-ತದ-. ನ-ಗ- ಸ-ಮ-ರ-ಗ- ಬ-ು-್-ದ-. ----------------------- ನನಗೆ ಸುಮಾರಾಗಿ ಬರುತ್ತದೆ. 0
N---g--s-m----i ba-u-t-d-. Nanage sumārāgi baruttade. N-n-g- s-m-r-g- b-r-t-a-e- -------------------------- Nanage sumārāgi baruttade.
Jag vet hur det går till. ನಾ-- --ರ-್ಲಿ ಚೆ-್-ಾಗಿ ನ--ಿ-ವ-ು. ನ-ನ- ಇದರಲ-ಲ- ಚ-ನ-ನ-ಗ- ನ-ರ-ತವನ-. ನ-ನ- ಇ-ರ-್-ಿ ಚ-ನ-ನ-ಗ- ನ-ರ-ತ-ನ-. ------------------------------- ನಾನು ಇದರಲ್ಲಿ ಚೆನ್ನಾಗಿ ನುರಿತವನು. 0
Nān-----ra--i cen-ā-i -u---a----. Nānu idaralli cennāgi nuritavanu. N-n- i-a-a-l- c-n-ā-i n-r-t-v-n-. --------------------------------- Nānu idaralli cennāgi nuritavanu.
Var är skidliften? ಇಲ್-ಿ--್ಕ- ಲಿಫ-ಟ್ ಎಲ್ಲ-ದ-? ಇಲ-ಲ- ಸ-ಕ- ಲ-ಫ-ಟ- ಎಲ-ಲ-ದ-? ಇ-್-ಿ ಸ-ಕ- ಲ-ಫ-ಟ- ಎ-್-ಿ-ೆ- -------------------------- ಇಲ್ಲಿ ಸ್ಕೀ ಲಿಫ್ಟ್ ಎಲ್ಲಿದೆ? 0
I--i --- l-p-----l-de? Illi skī liphṭ ellide? I-l- s-ī l-p-ṭ e-l-d-? ---------------------- Illi skī liphṭ ellide?
Har du skidor med dig? ನ--್- --ಿ ಸ-ಕ--್-ಇ-ೆ--? ನ-ನ-ನ ಬಳ- ಸ-ಕ-ಸ- ಇದ-ಯ-? ನ-ನ-ನ ಬ-ಿ ಸ-ಕ-ಸ- ಇ-ೆ-ೆ- ----------------------- ನಿನ್ನ ಬಳಿ ಸ್ಕೀಸ್ ಇದೆಯೆ? 0
Nin-a---ḷ-----s---e-e? Ninna baḷi skīs ideye? N-n-a b-ḷ- s-ī- i-e-e- ---------------------- Ninna baḷi skīs ideye?
Har du pjäxor med dig? ನಿ--- -ಳ- ಸ್ಕ--ಪ-ದ---ಷ---ಿವೆ-ೆ? ನ-ನ-ನ ಬಳ- ಸ-ಕ- ಪ-ದರಕ-ಷ-ಗಳ-ವ-ಯ-? ನ-ನ-ನ ಬ-ಿ ಸ-ಕ- ಪ-ದ-ಕ-ಷ-ಗ-ಿ-ೆ-ೆ- ------------------------------- ನಿನ್ನ ಬಳಿ ಸ್ಕೀ ಪಾದರಕ್ಷೆಗಳಿವೆಯೆ? 0
N--na---ḷ- --ī-pā---ak-e---ive-e? Ninna baḷi skī pādarakṣegaḷiveye? N-n-a b-ḷ- s-ī p-d-r-k-e-a-i-e-e- --------------------------------- Ninna baḷi skī pādarakṣegaḷiveye?

Bildernas språk

Ett tyskt ordspråk lyder: En bild säger mer än tusen ord. Det innebår att bilder ofta förstås snabbare än tal. Bilder kan också förmedla känslor bättre. Därför använder reklamen en massa bilder. Bilder fungerar annorlunda än tal. De visar oss flera saker samtidigt och i sin helhet. Det vill säga, hela bilden har en viss effekt, Med tal behövs avsevärt fler ord. Men bilder och tal hör ihop. Vi behöver talet för att beskriva en bild. På motsvarande sätt, förstås många texter först genom bilder. Förhållandet mellan bild och tal studeras av lingvister. Det väcker också frågan om bilder är ett språk i sig. Om någonting bara är filmat, kan vi titta på bilderna. Men budskapet i filmen är inte konkret. Om en bild är tänkt att fungera som tal, måste den vara konkret. Ju mindre den visar, desto klarare är dess budskap. Piktogram är ett bra exempel på detta. Piktogram är enkla och klara bildsymboler. De ersätter verbalt språk och är som sådana en form av visuell kommunikation. Alla känner till piktogrammet för ‘rökning förbjuden’ till exempel. Det visar en cigarett med en linje genom den. Bilder blir ännu viktigare på grund av globaliseringen. Men man måste också studera bildspråket. Det är inte begripligt i hela världen, även om många tror det. Därför att vår kultur påverkar vår förståelse av bilder. Vad vi ser är beroende av många olika faktorer. Så en del människor ser inte cigaretter, utan bara mörka linjer.
Visste du?
Turkiska är ett av nästan 40 turkiska språk. Det är närmast släkt med azerbajdzjanska. Det är modersmål eller andraspråk för mer än 80 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Turkiet och på Balkanhalvön. Emigranter tog också turkiska med sig till Europa, Amerika och Australien. Turkiskan har också påverkats av andra språk. Vokabulären innehåller ord från arabiska och franska. Ett kännetecken för det turkiska språket är de många olika dialekterna. Istanbuldialekten anses vara basen för dagens standardspråk. Grammatiken skiljer mellan sex kasus. Den agglutinerande språkstrukturen är också ett kännetecken för turkiska. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom suffix. Det finns en fast sekvens till dessa ändelser, men det kan finnas många av dem. Denna princip särskiljer turkiska från de indo-germanska språken.