Ordlista

sv Semesteraktiviteter   »   kn ರಜಾದಿನಗಳ ಕಾರ್ಯಕ್ರಮಗಳು

48 [fyrtiåtta]

Semesteraktiviteter

Semesteraktiviteter

೪೮ [ನಲವತ್ತೆಂಟು]

48 [Nalavatteṇṭu]

ರಜಾದಿನಗಳ ಕಾರ್ಯಕ್ರಮಗಳು

rajādinagaḷa kāryakramagaḷu.

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kanaresiska Spela Mer
Är stranden ren? ಸಮ-ದ-ರ--ರ-ಶ--್ರವ---ದ---? ಸ_____ ಶು_______ ಸ-ು-್-ತ-ರ ಶ-ಭ-ರ-ಾ-ಿ-ೆ-ೆ- ------------------------ ಸಮುದ್ರತೀರ ಶುಭ್ರವಾಗಿದೆಯೆ? 0
Sa-ud-a-īr---u-h-avā-id-y-? S__________ ś______________ S-m-d-a-ī-a ś-b-r-v-g-d-y-? --------------------------- Samudratīra śubhravāgideye?
Kan man bada där? ಅ-----ಈ-ಬಹ---? ಅ__ ಈ_____ ಅ-್-ಿ ಈ-ಬ-ು-ೆ- -------------- ಅಲ್ಲಿ ಈಜಬಹುದೆ? 0
Al-i--ja-a--d-? A___ ī_________ A-l- ī-a-a-u-e- --------------- Alli ījabahude?
Är det inte farligt att bada där? ಅ--ಲಿ-ಈ-ುವ-ದ- -ಪಾ--ಾರ- -ಲ್ಲ-ೆ? ಅ__ ಈ___ ಅ____ ಅ____ ಅ-್-ಿ ಈ-ು-ು-ು ಅ-ಾ-ಕ-ರ- ಅ-್-ವ-? ------------------------------ ಅಲ್ಲಿ ಈಜುವುದು ಅಪಾಯಕಾರಿ ಅಲ್ಲವೆ? 0
Al-i ī-uvud--ap-ya-ār- a---ve? A___ ī______ a________ a______ A-l- ī-u-u-u a-ā-a-ā-i a-l-v-? ------------------------------ Alli ījuvudu apāyakāri allave?
Kan man låna ett parasoll här? ಇಲ್ಲಿ-ಪ-ಯ---ಸ--- -ಾ--ಗ-ಗೆ-ತೆ-ೆ-ುಕೊ-್ಳ--ು-ೆ? ಇ__ ಪ್____ ಬಾ___ ತೆ_________ ಇ-್-ಿ ಪ-ಯ-ರ-ಸ-ಲ- ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ತ-ಗ-ದ-ಕ-ಳ-ಳ-ಹ-ದ-? ------------------------------------------- ಇಲ್ಲಿ ಪ್ಯಾರಾಸೋಲ್ ಬಾಡಿಗೆಗೆ ತೆಗೆದುಕೊಳ್ಳಬಹುದೆ? 0
Il-- pyā----- bāḍigege -e----koḷ--b--u--? I___ p_______ b_______ t_________________ I-l- p-ā-ā-ō- b-ḍ-g-g- t-g-d-k-ḷ-a-a-u-e- ----------------------------------------- Illi pyārāsōl bāḍigege tegedukoḷḷabahude?
Kan man låna en solstol här? ಇ--ಲಿ ಆ--ಮ-ು---ಿಯನ--ು-ಬ-ಡ-ಗೆ---ತೆಗೆದುಕೊ-್ಳ-ಹ--ೆ? ಇ__ ಆ________ ಬಾ___ ತೆ_________ ಇ-್-ಿ ಆ-ಾ-ಕ-ರ-ಚ-ಯ-್-ು ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ತ-ಗ-ದ-ಕ-ಳ-ಳ-ಹ-ದ-? ------------------------------------------------ ಇಲ್ಲಿ ಆರಾಮಕುರ್ಚಿಯನ್ನು ಬಾಡಿಗೆಗೆ ತೆಗೆದುಕೊಳ್ಳಬಹುದೆ? 0
Il-i-ār---k---iy-n-u -āḍi-e----eged--o-ḷ-b---de? I___ ā______________ b_______ t_________________ I-l- ā-ā-a-u-c-y-n-u b-ḍ-g-g- t-g-d-k-ḷ-a-a-u-e- ------------------------------------------------ Illi ārāmakurciyannu bāḍigege tegedukoḷḷabahude?
Kan man låna en båt här? ಇಲ-ಲ---ೋಣ-ಯ-್ನು---ಡಿ-ೆಗೆ ತ-ಗೆ-----್ಳಬ-ುದೆ? ಇ__ ದೋ____ ಬಾ___ ತೆ_________ ಇ-್-ಿ ದ-ಣ-ಯ-್-ು ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ತ-ಗ-ದ-ಕ-ಳ-ಳ-ಹ-ದ-? ------------------------------------------ ಇಲ್ಲಿ ದೋಣಿಯನ್ನು ಬಾಡಿಗೆಗೆ ತೆಗೆದುಕೊಳ್ಳಬಹುದೆ? 0
Il-- -ōṇ-y--nu -----e-- tege---o--a---u-e? I___ d________ b_______ t_________________ I-l- d-ṇ-y-n-u b-ḍ-g-g- t-g-d-k-ḷ-a-a-u-e- ------------------------------------------ Illi dōṇiyannu bāḍigege tegedukoḷḷabahude?
Jag skulle gärna vilja surfa. ನ-ಗೆ --್ಫ್ -ಾಡ-- ಆ-ೆ --ೆ. ನ__ ಸ__ ಮಾ__ ಆ_ ಇ__ ನ-ಗ- ಸ-್-್ ಮ-ಡ-ವ ಆ-ೆ ಇ-ೆ- ------------------------- ನನಗೆ ಸರ್ಫ್ ಮಾಡುವ ಆಸೆ ಇದೆ. 0
Nan-ge-s--p---āḍ--a ās- i-e. N_____ s____ m_____ ā__ i___ N-n-g- s-r-h m-ḍ-v- ā-e i-e- ---------------------------- Nanage sarph māḍuva āse ide.
Jag skulle gärna vilja dyka. ನನಗ---ೀ--ನಲ--ಿ---ಮುಕುವ ಆ---ಇದೆ. ನ__ ನೀ____ ಧು___ ಆ_ ಇ__ ನ-ಗ- ನ-ರ-ನ-್-ಿ ಧ-ಮ-ಕ-ವ ಆ-ೆ ಇ-ೆ- ------------------------------- ನನಗೆ ನೀರಿನಲ್ಲಿ ಧುಮುಕುವ ಆಸೆ ಇದೆ. 0
Nana-- -īri-a----dhum--uv- ās--i-e. N_____ n________ d________ ā__ i___ N-n-g- n-r-n-l-i d-u-u-u-a ā-e i-e- ----------------------------------- Nanage nīrinalli dhumukuva āse ide.
Jag skulle gärna vilja åka vattenskidor. ನನಗೆ ನೀರಿನ-್-- -----ಮಾ-ುವ ಆ--. ನ__ ನೀ____ ಸ್_ ಮಾ__ ಆ__ ನ-ಗ- ನ-ರ-ನ-್-ಿ ಸ-ಕ- ಮ-ಡ-ವ ಆ-ೆ- ------------------------------ ನನಗೆ ನೀರಿನಲ್ಲಿ ಸ್ಕೀ ಮಾಡುವ ಆಸೆ. 0
Na--ge-nī-inal-i sk- -ā--v- ā--. N_____ n________ s__ m_____ ā___ N-n-g- n-r-n-l-i s-ī m-ḍ-v- ā-e- -------------------------------- Nanage nīrinalli skī māḍuva āse.
Kan man hyra en surfbräda? ಇ--ಲಿ --್-್ ಬ-ರ್-- ಬಾಡಿಗ-ಗ- --ರೆಯ---ತದ-ಯ-? ಇ__ ಸ__ ಬೋ__ ಬಾ___ ದೊ_______ ಇ-್-ಿ ಸ-್-್ ಬ-ರ-ಡ- ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ದ-ರ-ಯ-ತ-ತ-ೆ-ೆ- ------------------------------------------ ಇಲ್ಲಿ ಸರ್ಫ್ ಬೋರ್ಡ್ ಬಾಡಿಗೆಗೆ ದೊರೆಯುತ್ತದೆಯೆ? 0
Illi--arph bō---b-ḍi---e---r--u--ade--? I___ s____ b___ b_______ d_____________ I-l- s-r-h b-r- b-ḍ-g-g- d-r-y-t-a-e-e- --------------------------------------- Illi sarph bōrḍ bāḍigege doreyuttadeye?
Kan man hyra en dykarutrustning? ಇ-----ನ---ನಲ-ಲ--ಧುಮ---ು-ಬ----ುವ ಸಾ---ರ-ಗಳ------ಗೆ-- -ೊರ--ುತ್-ವೆ--? ಇ__ ನೀ____ ಧು___ ಬೇ___ ಸಾ_____ ಬಾ___ ದೊ_______ ಇ-್-ಿ ನ-ರ-ನ-್-ಿ ಧ-ಮ-ಕ-ು ಬ-ಕ-ಗ-ವ ಸ-ಮ-್-ಿ-ಳ- ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ದ-ರ-ಯ-ತ-ತ-ೆ-ೆ- ------------------------------------------------------------------ ಇಲ್ಲಿ ನೀರಿನಲ್ಲಿ ಧುಮುಕಲು ಬೇಕಾಗುವ ಸಾಮಗ್ರಿಗಳು ಬಾಡಿಗೆಗೆ ದೊರೆಯುತ್ತವೆಯೆ? 0
Illi nīr-n-l-i-dhu--k-l--b-k----a s-ma---gaḷu bāḍi---- do--y-----e--? I___ n________ d________ b_______ s__________ b_______ d_____________ I-l- n-r-n-l-i d-u-u-a-u b-k-g-v- s-m-g-i-a-u b-ḍ-g-g- d-r-y-t-a-e-e- --------------------------------------------------------------------- Illi nīrinalli dhumukalu bēkāguva sāmagrigaḷu bāḍigege doreyuttaveye?
Kan man hyra vattenskidor? ಇ--ಲ- ---ಿ--ಸ್---್--ಾ--ಗ--ೆ-ದ---ಯ-ತ್ತವೆಯ-? ಇ__ ನೀ__ ಸ್__ ಬಾ___ ದೊ_______ ಇ-್-ಿ ನ-ರ-ನ ಸ-ಕ-ಸ- ಬ-ಡ-ಗ-ಗ- ದ-ರ-ಯ-ತ-ತ-ೆ-ೆ- ------------------------------------------ ಇಲ್ಲಿ ನೀರಿನ ಸ್ಕೀಸ್ ಬಾಡಿಗೆಗೆ ದೊರೆಯುತ್ತವೆಯೆ? 0
Ill- --r-n- --ī- bā--g-ge --r-yut--ve--? I___ n_____ s___ b_______ d_____________ I-l- n-r-n- s-ī- b-ḍ-g-g- d-r-y-t-a-e-e- ---------------------------------------- Illi nīrina skīs bāḍigege doreyuttaveye?
Jag är bara nybörjare. ನ--ು--ೊಸ-. ನಾ_ ಹೊ___ ನ-ನ- ಹ-ಸ-. ---------- ನಾನು ಹೊಸಬ. 0
N-n- -os-ba. N___ h______ N-n- h-s-b-. ------------ Nānu hosaba.
Jag är medelbra. ನನ---ಸು--ರಾಗ- --ುತ್ತದೆ. ನ__ ಸು___ ಬ_____ ನ-ಗ- ಸ-ಮ-ರ-ಗ- ಬ-ು-್-ದ-. ----------------------- ನನಗೆ ಸುಮಾರಾಗಿ ಬರುತ್ತದೆ. 0
N----- s-mā-ā-i -a-ut--d-. N_____ s_______ b_________ N-n-g- s-m-r-g- b-r-t-a-e- -------------------------- Nanage sumārāgi baruttade.
Jag vet hur det går till. ನ--ು-ಇದ-ಲ-ಲಿ -ೆ---------ರಿತ-ನ-. ನಾ_ ಇ____ ಚೆ___ ನು_____ ನ-ನ- ಇ-ರ-್-ಿ ಚ-ನ-ನ-ಗ- ನ-ರ-ತ-ನ-. ------------------------------- ನಾನು ಇದರಲ್ಲಿ ಚೆನ್ನಾಗಿ ನುರಿತವನು. 0
Nān--i-ara-l--c------ nur----anu. N___ i_______ c______ n__________ N-n- i-a-a-l- c-n-ā-i n-r-t-v-n-. --------------------------------- Nānu idaralli cennāgi nuritavanu.
Var är skidliften? ಇಲ-ಲ- -್-- --ಫ್-್--ಲ್---ೆ? ಇ__ ಸ್_ ಲಿ__ ಎ____ ಇ-್-ಿ ಸ-ಕ- ಲ-ಫ-ಟ- ಎ-್-ಿ-ೆ- -------------------------- ಇಲ್ಲಿ ಸ್ಕೀ ಲಿಫ್ಟ್ ಎಲ್ಲಿದೆ? 0
Il-i skī -i--------de? I___ s__ l____ e______ I-l- s-ī l-p-ṭ e-l-d-? ---------------------- Illi skī liphṭ ellide?
Har du skidor med dig? ನಿನ-- ಬ---ಸ್-ೀಸ--ಇ-ೆಯೆ? ನಿ__ ಬ_ ಸ್__ ಇ___ ನ-ನ-ನ ಬ-ಿ ಸ-ಕ-ಸ- ಇ-ೆ-ೆ- ----------------------- ನಿನ್ನ ಬಳಿ ಸ್ಕೀಸ್ ಇದೆಯೆ? 0
Nin-- -a-- -k-s-i--y-? N____ b___ s___ i_____ N-n-a b-ḷ- s-ī- i-e-e- ---------------------- Ninna baḷi skīs ideye?
Har du pjäxor med dig? ನಿ-್- -ಳಿ ಸ------ದ----ೆಗಳಿವ-ಯ-? ನಿ__ ಬ_ ಸ್_ ಪಾ_________ ನ-ನ-ನ ಬ-ಿ ಸ-ಕ- ಪ-ದ-ಕ-ಷ-ಗ-ಿ-ೆ-ೆ- ------------------------------- ನಿನ್ನ ಬಳಿ ಸ್ಕೀ ಪಾದರಕ್ಷೆಗಳಿವೆಯೆ? 0
Ni--a baḷ- -k- -ā-a-akṣe-a--veye? N____ b___ s__ p_________________ N-n-a b-ḷ- s-ī p-d-r-k-e-a-i-e-e- --------------------------------- Ninna baḷi skī pādarakṣegaḷiveye?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + kanaresiska (1-100) MP3 kanaresiska (1-100)
Ingen video hittades!

Bildernas språk

Ett tyskt ordspråk lyder: En bild säger mer än tusen ord. Det innebår att bilder ofta förstås snabbare än tal. Bilder kan också förmedla känslor bättre. Därför använder reklamen en massa bilder. Bilder fungerar annorlunda än tal. De visar oss flera saker samtidigt och i sin helhet. Det vill säga, hela bilden har en viss effekt, Med tal behövs avsevärt fler ord. Men bilder och tal hör ihop. Vi behöver talet för att beskriva en bild. På motsvarande sätt, förstås många texter först genom bilder. Förhållandet mellan bild och tal studeras av lingvister. Det väcker också frågan om bilder är ett språk i sig. Om någonting bara är filmat, kan vi titta på bilderna. Men budskapet i filmen är inte konkret. Om en bild är tänkt att fungera som tal, måste den vara konkret. Ju mindre den visar, desto klarare är dess budskap. Piktogram är ett bra exempel på detta. Piktogram är enkla och klara bildsymboler. De ersätter verbalt språk och är som sådana en form av visuell kommunikation. Alla känner till piktogrammet för ‘rökning förbjuden’ till exempel. Det visar en cigarett med en linje genom den. Bilder blir ännu viktigare på grund av globaliseringen. Men man måste också studera bildspråket. Det är inte begripligt i hela världen, även om många tror det. Därför att vår kultur påverkar vår förståelse av bilder. Vad vi ser är beroende av många olika faktorer. Så en del människor ser inte cigaretter, utan bara mörka linjer.
Visste du?
Turkiska är ett av nästan 40 turkiska språk. Det är närmast släkt med azerbajdzjanska. Det är modersmål eller andraspråk för mer än 80 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Turkiet och på Balkanhalvön. Emigranter tog också turkiska med sig till Europa, Amerika och Australien. Turkiskan har också påverkats av andra språk. Vokabulären innehåller ord från arabiska och franska. Ett kännetecken för det turkiska språket är de många olika dialekterna. Istanbuldialekten anses vara basen för dagens standardspråk. Grammatiken skiljer mellan sex kasus. Den agglutinerande språkstrukturen är också ett kännetecken för turkiska. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom suffix. Det finns en fast sekvens till dessa ändelser, men det kan finnas många av dem. Denna princip särskiljer turkiska från de indo-germanska språken.