Ordlista

sv Personer   »   kn ಜನಗಳು / ಜನರು

1 [ett]

Personer

Personer

೧ [ಒಂದು]

1 [Ondu]

ಜನಗಳು / ಜನರು

[janagaḷu/janaru]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kanaresiska Spela Mer
jag ನ--ು ನಾ_ ನ-ನ- ---- ನಾನು 0
nānu n___ n-n- ---- nānu
jag och du ನಾ-ು-ಮತ-ತು ನೀ-ು ನಾ_ ಮ__ ನೀ_ ನ-ನ- ಮ-್-ು ನ-ನ- --------------- ನಾನು ಮತ್ತು ನೀನು 0
nānu--at-- nīnu n___ m____ n___ n-n- m-t-u n-n- --------------- nānu mattu nīnu
vi två ನಾವ--್ಬರು ನಾ____ ನ-ವ-ಬ-ಬ-ು --------- ನಾವಿಬ್ಬರು 0
nāvibbaru n________ n-v-b-a-u --------- nāvibbaru
han ಅ-ನು ಅ__ ಅ-ನ- ---- ಅವನು 0
a--nu a____ a-a-u ----- avanu
han och hon ಅವನು--ತ-ತು--ವ-ು ಅ__ ಮ__ ಅ__ ಅ-ನ- ಮ-್-ು ಅ-ಳ- --------------- ಅವನು ಮತ್ತು ಅವಳು 0
a--------tu -va-u a____ m____ a____ a-a-u m-t-u a-a-u ----------------- avanu mattu avaḷu
de båda ಅವ-ಿಬ್ಬ-ು ಅ_____ ಅ-ರ-ಬ-ಬ-ು --------- ಅವರಿಬ್ಬರು 0
a---ib---u a_________ a-a-i-b-r- ---------- avaribbaru
mannen ಗಂಡ ಗಂ_ ಗ-ಡ --- ಗಂಡ 0
ga--a g____ g-ṇ-a ----- gaṇḍa
kvinnan ಹ--ಡತಿ ಹೆಂ__ ಹ-ಂ-ತ- ------ ಹೆಂಡತಿ 0
h---ati h______ h-ṇ-a-i ------- heṇḍati
barnet ಮ-ು ಮ_ ಮ-ು --- ಮಗು 0
ma-u m___ m-g- ---- magu
en familj ಒ--ು ಕ-ಟ--ಬ ಒಂ_ ಕು__ ಒ-ದ- ಕ-ಟ-ಂ- ----------- ಒಂದು ಕುಟುಂಬ 0
o-d----ṭ-m-a o___ k______ o-d- k-ṭ-m-a ------------ ondu kuṭumba
min familj ನನ---ಕ--ುಂಬ ನ__ ಕು__ ನ-್- ಕ-ಟ-ಂ- ----------- ನನ್ನ ಕುಟುಂಬ 0
n---a-----mba n____ k______ n-n-a k-ṭ-m-a ------------- nanna kuṭumba
Min familj är här. ನನ-ನ-ಕು-ುಂಬ ಇ--ಲ--ಇದೆ. ನ__ ಕು__ ಇ__ ಇ__ ನ-್- ಕ-ಟ-ಂ- ಇ-್-ಿ ಇ-ೆ- ---------------------- ನನ್ನ ಕುಟುಂಬ ಇಲ್ಲಿ ಇದೆ. 0
na--a kuṭu-b- --li--de. n____ k______ i___ i___ n-n-a k-ṭ-m-a i-l- i-e- ----------------------- nanna kuṭumba illi ide.
Jag är här. ನಾ-- -ಲ್ಲಿ-ಇದ್----. ನಾ_ ಇ__ ಇ____ ನ-ನ- ಇ-್-ಿ ಇ-್-ೇ-ೆ- ------------------- ನಾನು ಇಲ್ಲಿ ಇದ್ದೇನೆ. 0
N--u illi---d-n-. N___ i___ i______ N-n- i-l- i-d-n-. ----------------- Nānu illi iddēne.
Du är här. ನೀನ--ಇಲ್------ಯ. ನೀ_ ಇ______ ನ-ನ- ಇ-್-ಿ-್-ೀ-. ---------------- ನೀನು ಇಲ್ಲಿದ್ದೀಯ. 0
Nī-- -lli-d-ya. N___ i_________ N-n- i-l-d-ī-a- --------------- Nīnu illiddīya.
Han är här och hon är här. ಅ--- ಇಲ-ಲಿ---ಾನೆ --್---ಅವ-- ಇ---ಿದ-ದ-ಳ-. ಅ__ ಇ_____ ಮ__ ಅ__ ಇ______ ಅ-ನ- ಇ-್-ಿ-್-ಾ-ೆ ಮ-್-ು ಅ-ಳ- ಇ-್-ಿ-್-ಾ-ೆ- ---------------------------------------- ಅವನು ಇಲ್ಲಿದ್ದಾನೆ ಮತ್ತು ಅವಳು ಇಲ್ಲಿದ್ದಾಳೆ. 0
A-a-u---li-d-n- ---t----a-u-i-l--d---. A____ i________ m____ a____ i_________ A-a-u i-l-d-ā-e m-t-u a-a-u i-l-d-ā-e- -------------------------------------- Avanu illiddāne mattu avaḷu illiddāḷe.
Vi är här. ನಾವು-ಇಲ್ಲ--್ದೇ--. ನಾ_ ಇ______ ನ-ವ- ಇ-್-ಿ-್-ೇ-ೆ- ----------------- ನಾವು ಇಲ್ಲಿದ್ದೇವೆ. 0
N-----llidd-v-. N___ i_________ N-v- i-l-d-ē-e- --------------- Nāvu illiddēve.
Ni är här. ನ--ು--ಲ್-ಿ-್ದ---. ನೀ_ ಇ______ ನ-ವ- ಇ-್-ಿ-್-ೀ-ಿ- ----------------- ನೀವು ಇಲ್ಲಿದ್ದೀರಿ. 0
N-v--il--dd-r-. N___ i_________ N-v- i-l-d-ī-i- --------------- Nīvu illiddīri.
De är alla här. ಅವರ----ಲ್--ು--ಲ---ದ್---ೆ ಅ_______ ಇ_____ ಅ-ರ-ಗ-ೆ-್-ರ- ಇ-್-ಿ-್-ಾ-ೆ ------------------------ ಅವರುಗಳೆಲ್ಲರು ಇಲ್ಲಿದ್ದಾರೆ 0
A-ar-----llar----li--ā-e A_____________ i________ A-a-u-a-e-l-r- i-l-d-ā-e ------------------------ Avarugaḷellaru illiddāre

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + kanaresiska (1-100) MP3 kanaresiska (1-100)
Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!