Ordlista

sv Igår – idag – imorgon   »   kn ನಿನ್ನೆ- ಇಂದು - ನಾಳೆ

10 [tio]

Igår – idag – imorgon

Igår – idag – imorgon

೧೦ [ಹತ್ತು]

10 [Hattu]

ನಿನ್ನೆ- ಇಂದು - ನಾಳೆ

ninne- indu - nāḷe.

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kanaresiska Spela Mer
Igår var det lördag. ನಿ-್-ೆ-ಶ-ಿ--ರ -ವ--ಿತ್ತು) ನಿ__ ಶ___ (_____ ನ-ನ-ನ- ಶ-ಿ-ಾ- (-ಾ-ಿ-್-ು- ------------------------ ನಿನ್ನೆ ಶನಿವಾರ (ವಾಗಿತ್ತು) 0
Ni--- --n---ra (-ā-i-tu) N____ ś_______ (________ N-n-e ś-n-v-r- (-ā-i-t-) ------------------------ Ninne śanivāra (vāgittu)
Igår var jag på bio. ನಾನು-ನಿನ್-ೆ-ಚ-ತ-ರಮಂ-ಿರ-ಲ್-ಿ---ೆ. ನಾ_ ನಿ__ ಚಿ___________ ನ-ನ- ನ-ನ-ನ- ಚ-ತ-ರ-ಂ-ಿ-ದ-್-ಿ-್-ೆ- -------------------------------- ನಾನು ನಿನ್ನೆ ಚಿತ್ರಮಂದಿರದಲ್ಲಿದ್ದೆ. 0
nā-u ---n- cit-----d-r--al-id--. n___ n____ c____________________ n-n- n-n-e c-t-a-a-d-r-d-l-i-d-. -------------------------------- nānu ninne citramandiradallidde.
Filmen var intressant. ಚ---ರ--್ವಾರ-್ಯ-ರ-ಾ----ತ-. ಚಿ__ ಸ್___________ ಚ-ತ-ರ ಸ-ವ-ರ-್-ಕ-ವ-ಗ-ತ-ತ-. ------------------------- ಚಿತ್ರ ಸ್ವಾರಸ್ಯಕರವಾಗಿತ್ತು. 0
C-t-a--vā--sy-k-r-vā---tu. C____ s___________________ C-t-a s-ā-a-y-k-r-v-g-t-u- -------------------------- Citra svārasyakaravāgittu.
Idag är det söndag. ಇಂ-ು ಭಾ--ವಾರ. ಇಂ_ ಭಾ____ ಇ-ದ- ಭ-ನ-ವ-ರ- ------------- ಇಂದು ಭಾನುವಾರ. 0
Ind----ā---ā-a. I___ b_________ I-d- b-ā-u-ā-a- --------------- Indu bhānuvāra.
Idag arbetar jag inte. ಇ--ು ---ು-ಕ--- -ಾಡ----ಿಲ-ಲ. ಇಂ_ ನಾ_ ಕೆ__ ಮಾ______ ಇ-ದ- ನ-ನ- ಕ-ಲ- ಮ-ಡ-ವ-ದ-ಲ-ಲ- --------------------------- ಇಂದು ನಾನು ಕೆಲಸ ಮಾಡುವುದಿಲ್ಲ. 0
Ind- -ānu -e---- m--uvudi-l-. I___ n___ k_____ m___________ I-d- n-n- k-l-s- m-ḍ-v-d-l-a- ----------------------------- Indu nānu kelasa māḍuvudilla.
Jag stannar hemma. ನಾ-- -ನೆಯಲ-ಲ---ರು--ತೇ-ೆ. ನಾ_ ಮ____ ಇ_____ ನ-ನ- ಮ-ೆ-ಲ-ಲ- ಇ-ು-್-ೇ-ೆ- ------------------------ ನಾನು ಮನೆಯಲ್ಲಿ ಇರುತ್ತೇನೆ. 0
N-n----n-ya--i irutt-n-. N___ m________ i________ N-n- m-n-y-l-i i-u-t-n-. ------------------------ Nānu maneyalli iruttēne.
Imorgon är det måndag. ನ-ಳೆ --ಮ--ರ. ನಾ_ ಸೋ____ ನ-ಳ- ಸ-ಮ-ಾ-. ------------ ನಾಳೆ ಸೋಮವಾರ. 0
Nāḷ--s-m-vār-. N___ s________ N-ḷ- s-m-v-r-. -------------- Nāḷe sōmavāra.
Imorgon fortsätter jag att arbeta. ನ-ಳೆ -ುನ--ಕ--ಸ -ಾ---್ತ---. ನಾ_ ಪು_ ಕೆ__ ಮಾ_____ ನ-ಳ- ಪ-ನ- ಕ-ಲ- ಮ-ಡ-ತ-ತ-ನ-. -------------------------- ನಾಳೆ ಪುನಃ ಕೆಲಸ ಮಾಡುತ್ತೇನೆ. 0
Nāḷe---naḥ-kelasa m-ḍ-tt-ne. N___ p____ k_____ m_________ N-ḷ- p-n-ḥ k-l-s- m-ḍ-t-ē-e- ---------------------------- Nāḷe punaḥ kelasa māḍuttēne.
Jag arbetar på kontor. ನ--ು --------ಲ- -ೆಲ- -ಾಡುತ್ತ---. ನಾ_ ಕ_____ ಕೆ__ ಮಾ_____ ನ-ನ- ಕ-ೇ-ಿ-ಲ-ಲ- ಕ-ಲ- ಮ-ಡ-ತ-ತ-ನ-. -------------------------------- ನಾನು ಕಛೇರಿಯಲ್ಲಿ ಕೆಲಸ ಮಾಡುತ್ತೇನೆ. 0
N--- --chē-----l- --l-s----ḍ---ē-e. N___ k___________ k_____ m_________ N-n- k-c-ē-i-a-l- k-l-s- m-ḍ-t-ē-e- ----------------------------------- Nānu kachēriyalli kelasa māḍuttēne.
Vem är det? ಅ-ರು -ಾ--? ಅ__ ಯಾ__ ಅ-ರ- ಯ-ರ-? ---------- ಅವರು ಯಾರು? 0
A--ru-----? A____ y____ A-a-u y-r-? ----------- Avaru yāru?
Det är Peter. ಅ--ು ---ರ್. ಅ__ ಪೀ___ ಅ-ರ- ಪ-ಟ-್- ----------- ಅವರು ಪೀಟರ್. 0
Av-r- p-ṭar. A____ p_____ A-a-u p-ṭ-r- ------------ Avaru pīṭar.
Peter är student. ಪ--ರ- ಒ--ಬ----್ಯ--್ಥಿ. ಪೀ__ ಒ__ ವಿ_____ ಪ-ಟ-್ ಒ-್- ವ-ದ-ಯ-ರ-ಥ-. ---------------------- ಪೀಟರ್ ಒಬ್ಬ ವಿದ್ಯಾರ್ಥಿ. 0
P-ṭar---ba v-dy--t-i. P____ o___ v_________ P-ṭ-r o-b- v-d-ā-t-i- --------------------- Pīṭar obba vidyārthi.
Vem är det? ಅವ-ು--ಾ-ು? ಅ__ ಯಾ__ ಅ-ರ- ಯ-ರ-? ---------- ಅವರು ಯಾರು? 0
A-ar--yā-u? A____ y____ A-a-u y-r-? ----------- Avaru yāru?
Det är Martha. ಅವ-- ಮ--್ಥ. ಅ__ ಮಾ___ ಅ-ರ- ಮ-ರ-ಥ- ----------- ಅವರು ಮಾರ್ಥ. 0
A-------r--a. A____ m______ A-a-u m-r-h-. ------------- Avaru mārtha.
Martha är sekreterare. ಅ--- ಕ-ರ-ಯದರ-ಶಿ. ಅ__ ಕಾ______ ಅ-ರ- ಕ-ರ-ಯ-ರ-ಶ-. ---------------- ಅವರು ಕಾರ್ಯದರ್ಶಿ. 0
A--r----r--darś-. A____ k__________ A-a-u k-r-a-a-ś-. ----------------- Avaru kāryadarśi.
Peter och Martha är vänner. ಪ-ಟರ--ಮತ-ತು -ಾರ್ಥ-ಸ---ಹ-ತರ-. ಪೀ__ ಮ__ ಮಾ__ ಸ್_____ ಪ-ಟ-್ ಮ-್-ು ಮ-ರ-ಥ ಸ-ನ-ಹ-ತ-ು- ---------------------------- ಪೀಟರ್ ಮತ್ತು ಮಾರ್ಥ ಸ್ನೇಹಿತರು. 0
P-ṭa- -at-- m-rth- sn-hi--ru. P____ m____ m_____ s_________ P-ṭ-r m-t-u m-r-h- s-ē-i-a-u- ----------------------------- Pīṭar mattu mārtha snēhitaru.
Peter är Marthas vän. ಪ-ಟ-್-ಮ--್ಥ-ಅವ- ----ಹ-ತ. ಪೀ__ ಮಾ__ ಅ__ ಸ್____ ಪ-ಟ-್ ಮ-ರ-ಥ ಅ-ರ ಸ-ನ-ಹ-ತ- ------------------------ ಪೀಟರ್ ಮಾರ್ಥ ಅವರ ಸ್ನೇಹಿತ. 0
P--ar ---------a-a-sn-hita. P____ m_____ a____ s_______ P-ṭ-r m-r-h- a-a-a s-ē-i-a- --------------------------- Pīṭar mārtha avara snēhita.
Martha är Peters väninna. ಮಾ--- ----್ ಅ-ರ----ೇ---ೆ. ಮಾ__ ಪೀ__ ಅ__ ಸ್____ ಮ-ರ-ಥ ಪ-ಟ-್ ಅ-ರ ಸ-ನ-ಹ-ತ-. ------------------------- ಮಾರ್ಥ ಪೀಟರ್ ಅವರ ಸ್ನೇಹಿತೆ. 0
Mā-t---p---- -v--a-------e. M_____ p____ a____ s_______ M-r-h- p-ṭ-r a-a-a s-ē-i-e- --------------------------- Mārtha pīṭar avara snēhite.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + kanaresiska (1-100) MP3 kanaresiska (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande i sömnen

Idag är främmande språk en del av allmän utbildning. Om det bara inte vore så tråkigt att lära sig dem! Det finns goda nyheter för dem som har svårigheter att lära sig dem. För vi lär oss mest effektivt i sömnen! Många vetenskapliga studier har kommit till den slutsatsen. Och vi kan använda detta när det gäller att lära sig språk. Vi bearbetar dagens händelser i sömnen. Vår hjärna analyserar nya upplevelser. Allt vi har upplevt tänks igenom på nytt. Och det nya innehållet förstärks i vår hjärna. Saker vi har lärt oss strax innan vi somnar bevaras särskilt väl. Därför kan det vara bra att se över viktiga punkter på kvällen. Olika drömfaser är ansvariga för att lära sig olika innehåll. REM-sömn stödjer psykomotoriskt lärande. Musik och sport hör hemma i denna kategori. Däremot sker inlärning av ren kunskap i djupsömnen. Det är där vi granskar allting vi lär oss. Även vokabulär och grammatik! När vi lär oss språk måste hjärnan arbeta mycket hårt. Den måste lagra nya ord och regler. Detta spelas upp igen i sömnen. Forskare kallar detta Replay Theory. Men det är viktigt att du sover bra. Kropp och själ måste återhämta sig ordentligt. Endast då kan hjärnan arbeta effektivt. Man kan säga: god sömn, bra kognitiv förmåga. Medan vi vilar är hjärnan fortfarande aktiv… Så: Gute Nacht, good night, buona notte, dobrou noc!
Visste du?
Brittisk engelska är den form av engelska som talas i Storbritannien. Den räknas till de västgermanska språken. Den är modersmål för ungefär 60 miljoner människor. Den skiljer sig från amerikansk engelska inom ett fåtal områden. Engelska anses således vara ett pluricentriskt språk. Det betyder att det är ett språk som har flera standardformer. Skillnader kan till exempel relatera till uttal, vokabulär och stavning. Brittisk engelska är uppdelad i många dialekter som i vissa fall är mycket olika. Under lång tid ansågs de som talar dialekt som outbildade och kunde inte hitta bra jobb. Idag är det annorlunda, även om dialekter fortfarande spelar en roll i Storbritannien. Brittisk engelska har också påverkats starkt av franskan. Detta går tillbaka till den normandiska erövringen 1066. I sin tur tog Storbritannien sitt språk till andra kontinenter under kolonialtiden. På så sätt blev engelskan ett av de viktigaste språken i världen under de senaste århundradena. Lär dig engelska, men snälla, lär dig originalet!