Ordlista

sv Ordningstal   »   fi Järjestysnumerot

61 [sextioett]

Ordningstal

Ordningstal

61 [kuusikymmentäyksi]

Järjestysnumerot

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska finska Spela Mer
Den första månaden är januari. E---m--i-en k-u-a-s--on-ta--ik-u. Ensimmäinen kuukausi on tammikuu. E-s-m-ä-n-n k-u-a-s- o- t-m-i-u-. --------------------------------- Ensimmäinen kuukausi on tammikuu. 0
Den andra månaden är februari. Toin-n---uk-----on --lm-ku-. Toinen kuukausi on helmikuu. T-i-e- k-u-a-s- o- h-l-i-u-. ---------------------------- Toinen kuukausi on helmikuu. 0
Den tredje månaden är mars. Ko---s --u--usi -- -aa-i-kuu. Kolmas kuukausi on maaliskuu. K-l-a- k-u-a-s- o- m-a-i-k-u- ----------------------------- Kolmas kuukausi on maaliskuu. 0
Den fjärde månaden är april. Ne-j-- -u--a--- o---uht-kuu. Neljäs kuukausi on huhtikuu. N-l-ä- k-u-a-s- o- h-h-i-u-. ---------------------------- Neljäs kuukausi on huhtikuu. 0
Den femte månaden är maj. Viid-s ---k-usi o- to--oku-. Viides kuukausi on toukokuu. V-i-e- k-u-a-s- o- t-u-o-u-. ---------------------------- Viides kuukausi on toukokuu. 0
Den sjätte månaden är juni. Kuu--- ku----s--on------uu. Kuudes kuukausi on kesäkuu. K-u-e- k-u-a-s- o- k-s-k-u- --------------------------- Kuudes kuukausi on kesäkuu. 0
Sex månader är ett halvår. Ku-si -u-ka---a--n----li -----a. Kuusi kuukautta on puoli vuotta. K-u-i k-u-a-t-a o- p-o-i v-o-t-. -------------------------------- Kuusi kuukautta on puoli vuotta. 0
Januari, februari, mars, Ta-m-k--,-hel-i--u, m--li---u, Tammikuu, helmikuu, maaliskuu, T-m-i-u-, h-l-i-u-, m-a-i-k-u- ------------------------------ Tammikuu, helmikuu, maaliskuu, 0
april, maj och juni. huhti-u-, tou-okuu-j--k-sä---. huhtikuu, toukokuu ja kesäkuu. h-h-i-u-, t-u-o-u- j- k-s-k-u- ------------------------------ huhtikuu, toukokuu ja kesäkuu. 0
Den sjunde månaden är juli. Seitse--s---u-ausi o--he--ä-u-. Seitsemäs kuukausi on heinäkuu. S-i-s-m-s k-u-a-s- o- h-i-ä-u-. ------------------------------- Seitsemäs kuukausi on heinäkuu. 0
Den åttonde månaden är augusti. K-hd-ks-s--u---u-- -n---o-uu. Kahdeksas kuukausi on elokuu. K-h-e-s-s k-u-a-s- o- e-o-u-. ----------------------------- Kahdeksas kuukausi on elokuu. 0
Den nionde månaden är september. Y---k----kuuka----on s-yskuu. Yhdeksäs kuukausi on syyskuu. Y-d-k-ä- k-u-a-s- o- s-y-k-u- ----------------------------- Yhdeksäs kuukausi on syyskuu. 0
Den tionde månaden är oktober. K-m---e---uu-aus-----l-kaku-. Kymmenes kuukausi on lokakuu. K-m-e-e- k-u-a-s- o- l-k-k-u- ----------------------------- Kymmenes kuukausi on lokakuu. 0
Den elfte månaden är november. Yh--stoist--kuu---si -n mar--sk--. Yhdestoista kuukausi on marraskuu. Y-d-s-o-s-a k-u-a-s- o- m-r-a-k-u- ---------------------------------- Yhdestoista kuukausi on marraskuu. 0
Den tolfte månaden är december. Kah--s-o-s---k-u-ausi on-j-uluk--. Kahdestoista kuukausi on joulukuu. K-h-e-t-i-t- k-u-a-s- o- j-u-u-u-. ---------------------------------- Kahdestoista kuukausi on joulukuu. 0
Tolv månader är ett år. K---it-is-a k--ka--t- o---ks----os-. Kaksitoista kuukautta on yksi vuosi. K-k-i-o-s-a k-u-a-t-a o- y-s- v-o-i- ------------------------------------ Kaksitoista kuukautta on yksi vuosi. 0
Juli, augusti, september, He----uu---l----- syy--u-, Heinäkuu, elokuu, syyskuu, H-i-ä-u-, e-o-u-, s-y-k-u- -------------------------- Heinäkuu, elokuu, syyskuu, 0
oktober, november och december. loka--u, --r-a-k-u ja--ou-uk-u. lokakuu, marraskuu ja joulukuu. l-k-k-u- m-r-a-k-u j- j-u-u-u-. ------------------------------- lokakuu, marraskuu ja joulukuu. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Modersmålet är alltid det viktigaste språket

Vårt modersmål är det första språket vi lär oss. Det sker automatiskt, så vi märker det inte. De flesta människor har ett modersmål. Alla andra språk studeras som främmande språk. Naturligtvis finns det även människor, som växer upp med flera språk. Men vanligtvis talar de dessa språk med varierande flyt. Ofta används språken på olika sätt. Ett språk används till exempel på arbetet. Det andra används hemma. Hur bra vi talar ett språk beror på flera faktorer. När vi lär oss det som små barn, lär vi oss det oftast mycket bra. Vårt talcenter fungerar bäst under dessa år. Hur ofta vi talar ett språk är också viktigt. Ju oftare vi använder det, desto bättre talar vi det. Men forskarna tror att en person aldrig kan tala två språk lika bra. Ett språk är alltid det viktigare språket. Experiment tycks bekräfta denna hypotes. Olika personer testades i en studie. Hälften av personerna talade två språk flytande. Kinesiska var modersmålet och engelska var andraspråket. Den andra hälften av försökspersonerna talade bara engelska som modersmål. Personerna fick lösa enkla uppgifter på engelska. Under tiden mättes aktiviteten i deras hjärnor. Och skillnader syntes i personernas hjärnor! Hos flerspråkiga individer, var i synnerhet en region i hjärnan aktiv. De enspråkiga individerna, å andra sidan, visade ingen aktivitet i denna region. Båda grupperna löste uppgifterna lika snabbt och bra. Trots detta, översatte kineserna allting till sitt eget modersmål…