Ordlista

sv Ordningstal   »   af Ordinale getalle

61 [sextioett]

Ordningstal

Ordningstal

61 [een en sestig]

Ordinale getalle

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska afrikaans Spela Mer
Den första månaden är januari. D-- --------------s-J--uar-e. D__ e_____ m____ i_ J________ D-e e-r-t- m-a-d i- J-n-a-i-. ----------------------------- Die eerste maand is Januarie. 0
Den andra månaden är februari. Di- --e------and-is -eb---ri-. D__ t_____ m____ i_ F_________ D-e t-e-d- m-a-d i- F-b-u-r-e- ------------------------------ Die tweede maand is Februarie. 0
Den tredje månaden är mars. D-- derde--------s-----t. D__ d____ m____ i_ M_____ D-e d-r-e m-a-d i- M-a-t- ------------------------- Die derde maand is Maart. 0
Den fjärde månaden är april. Die-vi---e--aa-- -s------. D__ v_____ m____ i_ A_____ D-e v-e-d- m-a-d i- A-r-l- -------------------------- Die vierde maand is April. 0
Den femte månaden är maj. D-- vyfde--a-n------ei. D__ v____ m____ i_ M___ D-e v-f-e m-a-d i- M-i- ----------------------- Die vyfde maand is Mei. 0
Den sjätte månaden är juni. D-e sesd--m---- i- -----. D__ s____ m____ i_ J_____ D-e s-s-e m-a-d i- J-n-e- ------------------------- Die sesde maand is Junie. 0
Sex månader är ett halvår. S-s---a-de i- -n-hal-e -a--. S__ m_____ i_ ’_ h____ j____ S-s m-a-d- i- ’- h-l-e j-a-. ---------------------------- Ses maande is ’n halwe jaar. 0
Januari, februari, mars, Ja---ri-, Fe-r-a-ie,-M-a-t, J________ F_________ M_____ J-n-a-i-, F-b-u-r-e- M-a-t- --------------------------- Januarie, Februarie, Maart, 0
april, maj och juni. A-r-l- M----Ju-ie. A_____ M___ J_____ A-r-l- M-i- J-n-e- ------------------ April, Mei, Junie. 0
Den sjunde månaden är juli. Die-s--e-d- maan- i----li-. D__ s______ m____ i_ J_____ D-e s-w-n-e m-a-d i- J-l-e- --------------------------- Die sewende maand is Julie. 0
Den åttonde månaden är augusti. Die-ag-st--maan--i- --gu-t--. D__ a_____ m____ i_ A________ D-e a-t-t- m-a-d i- A-g-s-u-. ----------------------------- Die agtste maand is Augustus. 0
Den nionde månaden är september. D-e--e-e-de maa---i--S-pt---er. D__ n______ m____ i_ S_________ D-e n-g-n-e m-a-d i- S-p-e-b-r- ------------------------------- Die negende maand is September. 0
Den tionde månaden är oktober. D---ti-n---maand -- O----e-. D__ t_____ m____ i_ O_______ D-e t-e-d- m-a-d i- O-t-b-r- ---------------------------- Die tiende maand is Oktober. 0
Den elfte månaden är november. Di- el-de-m---- -s -o-e--e-. D__ e____ m____ i_ N________ D-e e-f-e m-a-d i- N-v-m-e-. ---------------------------- Die elfde maand is November. 0
Den tolfte månaden är december. Di- --a---de -a--d--s De-e-ber. D__ t_______ m____ i_ D________ D-e t-a-l-d- m-a-d i- D-s-m-e-. ------------------------------- Die twaalfde maand is Desember. 0
Tolv månader är ett år. T--a-f -a-nd---s-ee---aar. T_____ m_____ i_ e__ j____ T-a-l- m-a-d- i- e-n j-a-. -------------------------- Twaalf maande is een jaar. 0
Juli, augusti, september, Ju-i-,-Au--st--,-S--t---er, J_____ A________ S_________ J-l-e- A-g-s-u-, S-p-e-b-r- --------------------------- Julie, Augustus, September, 0
oktober, november och december. Okto-er--No-e-ber -n D--e-be-. O_______ N_______ e_ D________ O-t-b-r- N-v-m-e- e- D-s-m-e-. ------------------------------ Oktober, November en Desember. 0

Modersmålet är alltid det viktigaste språket

Vårt modersmål är det första språket vi lär oss. Det sker automatiskt, så vi märker det inte. De flesta människor har ett modersmål. Alla andra språk studeras som främmande språk. Naturligtvis finns det även människor, som växer upp med flera språk. Men vanligtvis talar de dessa språk med varierande flyt. Ofta används språken på olika sätt. Ett språk används till exempel på arbetet. Det andra används hemma. Hur bra vi talar ett språk beror på flera faktorer. När vi lär oss det som små barn, lär vi oss det oftast mycket bra. Vårt talcenter fungerar bäst under dessa år. Hur ofta vi talar ett språk är också viktigt. Ju oftare vi använder det, desto bättre talar vi det. Men forskarna tror att en person aldrig kan tala två språk lika bra. Ett språk är alltid det viktigare språket. Experiment tycks bekräfta denna hypotes. Olika personer testades i en studie. Hälften av personerna talade två språk flytande. Kinesiska var modersmålet och engelska var andraspråket. Den andra hälften av försökspersonerna talade bara engelska som modersmål. Personerna fick lösa enkla uppgifter på engelska. Under tiden mättes aktiviteten i deras hjärnor. Och skillnader syntes i personernas hjärnor! Hos flerspråkiga individer, var i synnerhet en region i hjärnan aktiv. De enspråkiga individerna, å andra sidan, visade ingen aktivitet i denna region. Båda grupperna löste uppgifterna lika snabbt och bra. Trots detta, översatte kineserna allting till sitt eget modersmål…