Ordlista

sv vilja ha något   »   fi haluta jotakin 1

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [seitsemänkymmentä]

haluta jotakin 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska finska Spela Mer
Vill ni röka? H-----t-k- polttaa? H_________ p_______ H-l-a-t-k- p-l-t-a- ------------------- Haluatteko polttaa? 0
Vill ni dansa? H-lu-ttek- --ns-i-? H_________ t_______ H-l-a-t-k- t-n-s-a- ------------------- Haluatteko tanssia? 0
Vill ni gå ut och gå? H-l----ek- ---nä--ä--l-lle? H_________ m____ k_________ H-l-a-t-k- m-n-ä k-v-l-l-e- --------------------------- Haluatteko mennä kävelylle? 0
Jag skulle vilja röka. H----------ta-. H_____ p_______ H-l-a- p-l-t-a- --------------- Haluan polttaa. 0
Vill du ha en cigarett? Halu---- t--akan? H_______ t_______ H-l-a-k- t-p-k-n- ----------------- Haluatko tupakan? 0
Han vill ha eld. Hä- (m.----l--a tu-t-. H__ (___ h_____ t_____ H-n (-.- h-l-a- t-l-a- ---------------------- Hän (m.) haluaa tulta. 0
Jag skulle vilja ha något att dricka. H-l-a-si- -uoda ----k--. H________ j____ j_______ H-l-a-s-n j-o-a j-t-k-n- ------------------------ Haluaisin juoda jotakin. 0
Jag skulle vilja äta något. Hal-----n-syödä-j-t-ki-. H________ s____ j_______ H-l-a-s-n s-ö-ä j-t-k-n- ------------------------ Haluaisin syödä jotakin. 0
Jag skulle vilja vila mig lite. H--ua------e--t-----man. H________ l_____ h______ H-l-a-s-n l-v-t- h-e-a-. ------------------------ Haluaisin levätä hieman. 0
Jag skulle vilja fråga er något. H-lu----n---sy--te--tä jot--i-. H________ k____ t_____ j_______ H-l-a-s-n k-s-ä t-i-t- j-t-k-n- ------------------------------- Haluaisin kysyä teiltä jotakin. 0
Jag skulle vilja be er om något. H-----sin-p----- te--tä-jotaki-. H________ p_____ t_____ j_______ H-l-a-s-n p-y-ä- t-i-t- j-t-k-n- -------------------------------- Haluaisin pyytää teiltä jotakin. 0
Jag skulle vilja bjuda in er på något. Hal-a---n kut--a tei-ät-j--on---. H________ k_____ t_____ j________ H-l-a-s-n k-t-u- t-i-ä- j-h-n-i-. --------------------------------- Haluaisin kutsua teidät johonkin. 0
Vad vill ni ha? Mi---h--uat-e? M___ h________ M-t- h-l-a-t-? -------------- Mitä haluatte? 0
Vill ni ha en kaffe? Hal-att-ko---hvia? H_________ k______ H-l-a-t-k- k-h-i-? ------------------ Haluatteko kahvia? 0
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? V-- ha---t-eko -ielu-m-n-t-e--? V__ h_________ m________ t_____ V-i h-l-a-t-k- m-e-u-m-n t-e-ä- ------------------------------- Vai haluatteko mielummin teetä? 0
Vi skulle vilja åka hem. Me --l-ais---- me-n- k----n. M_ h__________ m____ k______ M- h-l-a-s-m-e m-n-ä k-t-i-. ---------------------------- Me haluaisimme mennä kotiin. 0
Vill ni ha en taxi? H--u-tt--o ta----? H_________ t______ H-l-a-t-k- t-k-i-? ------------------ Haluatteko taksin? 0
De vill ringa. He h-lu-v---s--tta-. H_ h_______ s_______ H- h-l-a-a- s-i-t-a- -------------------- He haluavat soittaa. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + finska (1-100) MP3 finska (1-100)
Ingen video hittades!

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.