Ordlista

sv Ordningstal   »   uk Порядкові числа

61 [sextioett]

Ordningstal

Ordningstal

61 [шістдесят один]

61 [shistdesyat odyn]

Порядкові числа

[Poryadkovi chysla]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ukrainska Spela Mer
Den första månaden är januari. П-рш-- ----ць - ---ень. Перший місяць – січень. П-р-и- м-с-ц- – с-ч-н-. ----------------------- Перший місяць – січень. 0
Pe-s--y̆ -isy-----–-s------. Pershyy- misyatsʹ – sichenʹ. P-r-h-y- m-s-a-s- – s-c-e-ʹ- ---------------------------- Pershyy̆ misyatsʹ – sichenʹ.
Den andra månaden är februari. Д-у-и--м---ц- - лю-ий. Другий місяць – лютий. Д-у-и- м-с-ц- – л-т-й- ---------------------- Другий місяць – лютий. 0
Dr-hyy̆---s---s-----y-ty--. Druhyy- misyatsʹ – lyutyy-. D-u-y-̆ m-s-a-s- – l-u-y-̆- --------------------------- Druhyy̆ misyatsʹ – lyutyy̆.
Den tredje månaden är mars. Треті- ---яц- – б--е-ен-. Третій місяць – березень. Т-е-і- м-с-ц- – б-р-з-н-. ------------------------- Третій місяць – березень. 0
T-e-iy̆ mis----ʹ-– -e-e-en-. Tretiy- misyatsʹ – berezenʹ. T-e-i-̆ m-s-a-s- – b-r-z-n-. ---------------------------- Tretiy̆ misyatsʹ – berezenʹ.
Den fjärde månaden är april. Ч-т-е---- м----- - --іте--. Четвертий місяць – квітень. Ч-т-е-т-й м-с-ц- – к-і-е-ь- --------------------------- Четвертий місяць – квітень. 0
Che----t-y̆ m----tsʹ – ----e--. Chetvertyy- misyatsʹ – kvitenʹ. C-e-v-r-y-̆ m-s-a-s- – k-i-e-ʹ- ------------------------------- Chetvertyy̆ misyatsʹ – kvitenʹ.
Den femte månaden är maj. П’--и- -і---- – ---в---. П’ятий місяць – травень. П-я-и- м-с-ц- – т-а-е-ь- ------------------------ П’ятий місяць – травень. 0
Pʺyaty-̆ m--ya--ʹ-–-tr---n-. Pʺyatyy- misyatsʹ – travenʹ. P-y-t-y- m-s-a-s- – t-a-e-ʹ- ---------------------------- Pʺyatyy̆ misyatsʹ – travenʹ.
Den sjätte månaden är juni. Ш-стий-міс-ц--- --рвен-. Шостий місяць – червень. Ш-с-и- м-с-ц- – ч-р-е-ь- ------------------------ Шостий місяць – червень. 0
Sh-s-yy--m-sy--s- –---e--e-ʹ. Shostyy- misyatsʹ – chervenʹ. S-o-t-y- m-s-a-s- – c-e-v-n-. ----------------------------- Shostyy̆ misyatsʹ – chervenʹ.
Sex månader är ett halvår. Ші-ть---ся----- -е-п---ок-. Шість місяців – це півроку. Ш-с-ь м-с-ц-в – ц- п-в-о-у- --------------------------- Шість місяців – це півроку. 0
Sh-s-ʹ-m-s-at--v-– -----iv--ku. Shistʹ misyatsiv – tse pivroku. S-i-t- m-s-a-s-v – t-e p-v-o-u- ------------------------------- Shistʹ misyatsiv – tse pivroku.
Januari, februari, mars, С--е--- -ютий,-бере----, Січень, лютий, березень, С-ч-н-, л-т-й- б-р-з-н-, ------------------------ Січень, лютий, березень, 0
S-----ʹ- --ut-y-, b-re-e-ʹ, Sichenʹ, lyutyy-, berezenʹ, S-c-e-ʹ- l-u-y-̆- b-r-z-n-, --------------------------- Sichenʹ, lyutyy̆, berezenʹ,
april, maj och juni. к-іт-нь--т---е-ь - -ерве-ь. квітень, травень і червень. к-і-е-ь- т-а-е-ь і ч-р-е-ь- --------------------------- квітень, травень і червень. 0
kvit-nʹ, t--v-n--- ch-rven-. kvitenʹ, travenʹ i chervenʹ. k-i-e-ʹ- t-a-e-ʹ i c-e-v-n-. ---------------------------- kvitenʹ, travenʹ i chervenʹ.
Den sjunde månaden är juli. Сь-м-й-міс----–-ли--н-. Сьомий місяць – липень. С-о-и- м-с-ц- – л-п-н-. ----------------------- Сьомий місяць – липень. 0
S--m---------tsʹ – ----nʹ. Sʹomyy- misyatsʹ – lypenʹ. S-o-y-̆ m-s-a-s- – l-p-n-. -------------------------- Sʹomyy̆ misyatsʹ – lypenʹ.
Den åttonde månaden är augusti. В-сь-и--м----ь-– с-р-ен-. Восьмий місяць – серпень. В-с-м-й м-с-ц- – с-р-е-ь- ------------------------- Восьмий місяць – серпень. 0
Vo--m-y- -i-ya--ʹ - se--enʹ. Vosʹmyy- misyatsʹ – serpenʹ. V-s-m-y- m-s-a-s- – s-r-e-ʹ- ---------------------------- Vosʹmyy̆ misyatsʹ – serpenʹ.
Den nionde månaden är september. Д---яти- мі--ц--- -е-е-е-ь. Дев’ятий місяць – вересень. Д-в-я-и- м-с-ц- – в-р-с-н-. --------------------------- Дев’ятий місяць – вересень. 0
D-v---t-y--m-sya--- ----r-s-nʹ. Dev'yatyy- misyatsʹ – veresenʹ. D-v-y-t-y- m-s-a-s- – v-r-s-n-. ------------------------------- Dev'yatyy̆ misyatsʹ – veresenʹ.
Den tionde månaden är oktober. Де--т-й------ь – ж--тень. Десятий місяць – жовтень. Д-с-т-й м-с-ц- – ж-в-е-ь- ------------------------- Десятий місяць – жовтень. 0
De---t--- mi-yat---– zhovte-ʹ. Desyatyy- misyatsʹ – zhovtenʹ. D-s-a-y-̆ m-s-a-s- – z-o-t-n-. ------------------------------ Desyatyy̆ misyatsʹ – zhovtenʹ.
Den elfte månaden är november. Од--а-цятий-мі-яц--– ли-т---д. Одинадцятий місяць – листопад. О-и-а-ц-т-й м-с-ц- – л-с-о-а-. ------------------------------ Одинадцятий місяць – листопад. 0
O---a-t--aty-- m--y--sʹ - lys-op--. Odynadtsyatyy- misyatsʹ – lystopad. O-y-a-t-y-t-y- m-s-a-s- – l-s-o-a-. ----------------------------------- Odynadtsyatyy̆ misyatsʹ – lystopad.
Den tolfte månaden är december. Дв--а-ц-тий м-с-ць --------ь. Дванадцятий місяць – грудень. Д-а-а-ц-т-й м-с-ц- – г-у-е-ь- ----------------------------- Дванадцятий місяць – грудень. 0
D--nadt--a-yy̆ misya--ʹ----rud---. Dvanadtsyatyy- misyatsʹ – hrudenʹ. D-a-a-t-y-t-y- m-s-a-s- – h-u-e-ʹ- ---------------------------------- Dvanadtsyatyy̆ misyatsʹ – hrudenʹ.
Tolv månader är ett år. Д-ана--ять -і-я--в –--- р--. Дванадцять місяців – це рік. Д-а-а-ц-т- м-с-ц-в – ц- р-к- ---------------------------- Дванадцять місяців – це рік. 0
D-----tsya-- --sy---iv------ r-k. Dvanadtsyatʹ misyatsiv – tse rik. D-a-a-t-y-t- m-s-a-s-v – t-e r-k- --------------------------------- Dvanadtsyatʹ misyatsiv – tse rik.
Juli, augusti, september, Л---н-,-се---нь----р--ен-, Липень, серпень, вересень, Л-п-н-, с-р-е-ь- в-р-с-н-, -------------------------- Липень, серпень, вересень, 0
L---n-,-se------ veres-n-, Lypenʹ, serpenʹ, veresenʹ, L-p-n-, s-r-e-ʹ- v-r-s-n-, -------------------------- Lypenʹ, serpenʹ, veresenʹ,
oktober, november och december. ж-втен-- ------а- --г-у-ен-. жовтень, листопад і грудень. ж-в-е-ь- л-с-о-а- і г-у-е-ь- ---------------------------- жовтень, листопад і грудень. 0
z--v---ʹ,--ysto------h--de--. zhovtenʹ, lystopad i hrudenʹ. z-o-t-n-, l-s-o-a- i h-u-e-ʹ- ----------------------------- zhovtenʹ, lystopad i hrudenʹ.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Modersmålet är alltid det viktigaste språket

Vårt modersmål är det första språket vi lär oss. Det sker automatiskt, så vi märker det inte. De flesta människor har ett modersmål. Alla andra språk studeras som främmande språk. Naturligtvis finns det även människor, som växer upp med flera språk. Men vanligtvis talar de dessa språk med varierande flyt. Ofta används språken på olika sätt. Ett språk används till exempel på arbetet. Det andra används hemma. Hur bra vi talar ett språk beror på flera faktorer. När vi lär oss det som små barn, lär vi oss det oftast mycket bra. Vårt talcenter fungerar bäst under dessa år. Hur ofta vi talar ett språk är också viktigt. Ju oftare vi använder det, desto bättre talar vi det. Men forskarna tror att en person aldrig kan tala två språk lika bra. Ett språk är alltid det viktigare språket. Experiment tycks bekräfta denna hypotes. Olika personer testades i en studie. Hälften av personerna talade två språk flytande. Kinesiska var modersmålet och engelska var andraspråket. Den andra hälften av försökspersonerna talade bara engelska som modersmål. Personerna fick lösa enkla uppgifter på engelska. Under tiden mättes aktiviteten i deras hjärnor. Och skillnader syntes i personernas hjärnor! Hos flerspråkiga individer, var i synnerhet en region i hjärnan aktiv. De enspråkiga individerna, å andra sidan, visade ingen aktivitet i denna region. Båda grupperna löste uppgifterna lika snabbt och bra. Trots detta, översatte kineserna allting till sitt eget modersmål…