Ordlista

sv Småprat 2   »   be Гутарка 2

21 [tjugoett]

Småprat 2

Småprat 2

21 [дваццаць адзін]

21 [dvatstsats’ adzіn]

Гутарка 2

[Gutarka 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Var kommer ni ifrån? А-ку-ь--ы? Адкуль Вы? А-к-л- В-? ---------- Адкуль Вы? 0
Ad-u---Vy? Adkul’ Vy? A-k-l- V-? ---------- Adkul’ Vy?
Från Basel. З -----я. З Базэля. З Б-з-л-. --------- З Базэля. 0
Z-B-z-l--. Z Bazelya. Z B-z-l-a- ---------- Z Bazelya.
Basel ligger i Schweiz. Ба-э-ь з-а---зі-ц- ў --ей-ар-і. Базэль знаходзіцца ў Швейцарыі. Б-з-л- з-а-о-з-ц-а ў Ш-е-ц-р-і- ------------------------------- Базэль знаходзіцца ў Швейцарыі. 0
B---l----akho---t---- u----e---a-y-. Bazel’ znakhodzіtstsa u Shveytsaryі. B-z-l- z-a-h-d-і-s-s- u S-v-y-s-r-і- ------------------------------------ Bazel’ znakhodzіtstsa u Shveytsaryі.
Får jag lov att presentera herr Müller? Д-з-о-ьце п-з---м------с -- с-а-аром---ле-ам. Дазвольце пазнаёміць Вас са спадаром Мюлерам. Д-з-о-ь-е п-з-а-м-ц- В-с с- с-а-а-о- М-л-р-м- --------------------------------------------- Дазвольце пазнаёміць Вас са спадаром Мюлерам. 0
D--v--’tse-pa-n-emіts’ --s--a---a----m-M---e--m. Dazvol’tse paznaemіts’ Vas sa spadarom Myuleram. D-z-o-’-s- p-z-a-m-t-’ V-s s- s-a-a-o- M-u-e-a-. ------------------------------------------------ Dazvol’tse paznaemіts’ Vas sa spadarom Myuleram.
Han är utlänning. Ё- інша-еме-. Ён іншаземец. Ё- і-ш-з-м-ц- ------------- Ён іншаземец. 0
En іns---emets. En іnshazemets. E- і-s-a-e-e-s- --------------- En іnshazemets.
Han talar flera språk. Ё- ---м-ўл-е -а н--аль-іх--о---. Ён размаўляе на некалькіх мовах. Ё- р-з-а-л-е н- н-к-л-к-х м-в-х- -------------------------------- Ён размаўляе на некалькіх мовах. 0
E----z-a---a-e--a------’kіkh-m-vak-. En razmaulyaye na nekal’kіkh movakh. E- r-z-a-l-a-e n- n-k-l-k-k- m-v-k-. ------------------------------------ En razmaulyaye na nekal’kіkh movakh.
Är det första gången ni är här? Вы---е---н- -у-? Вы ўпершыню тут? В- ў-е-ш-н- т-т- ---------------- Вы ўпершыню тут? 0
Vy-upe-s---yu t-t? Vy upershynyu tut? V- u-e-s-y-y- t-t- ------------------ Vy upershynyu tut?
Nej, jag var här redan förra året. Н-- - ўж--бы--/-бы-а--у-----а-ь. Не, я ўжо быў / была тут летась. Н-, я ў-о б-ў / б-л- т-т л-т-с-. -------------------------------- Не, я ўжо быў / была тут летась. 0
Ne- ----zh- byu /----a--ut-------. Ne, ya uzho byu / byla tut letas’. N-, y- u-h- b-u / b-l- t-t l-t-s-. ---------------------------------- Ne, ya uzho byu / byla tut letas’.
Men bara en vecka. Ал- -о-ьк--а-зін-тыдзен-. Але толькі адзін тыдзень. А-е т-л-к- а-з-н т-д-е-ь- ------------------------- Але толькі адзін тыдзень. 0
Al- --l’k---d-іn--ydz--’. Ale tol’kі adzіn tydzen’. A-e t-l-k- a-z-n t-d-e-’- ------------------------- Ale tol’kі adzіn tydzen’.
Hur trivs ni här hos oss? Як В-- ----с--адаб--ц--? Як Вам у нас падабаецца? Я- В-м у н-с п-д-б-е-ц-? ------------------------ Як Вам у нас падабаецца? 0
Yak -am-u-n-- pa---aetst-a? Yak Vam u nas padabaetstsa? Y-k V-m u n-s p-d-b-e-s-s-? --------------------------- Yak Vam u nas padabaetstsa?
Mycket bra. Folk är trevliga. В-льмі пада--------Тут-д--р-я ---з-. Вельмі падабаецца. Тут добрыя людзі. В-л-м- п-д-б-е-ц-. Т-т д-б-ы- л-д-і- ------------------------------------ Вельмі падабаецца. Тут добрыя людзі. 0
Ve-’mі-p---b-e--t-a----- -o-r--- -y-dz-. Vel’mі padabaetstsa. Tut dobryya lyudzі. V-l-m- p-d-b-e-s-s-. T-t d-b-y-a l-u-z-. ---------------------------------------- Vel’mі padabaetstsa. Tut dobryya lyudzі.
Och jag tycker om landskapet också. І --ырода мн---а----а--ад---ецц-. І прырода мне таксама падабаецца. І п-ы-о-а м-е т-к-а-а п-д-б-е-ц-. --------------------------------- І прырода мне таксама падабаецца. 0
І-p-y------n- t-k-a-a -a--b---s---. І pryroda mne taksama padabaetstsa. І p-y-o-a m-e t-k-a-a p-d-b-e-s-s-. ----------------------------------- І pryroda mne taksama padabaetstsa.
Vad har ni för yrke? Кі--Вы -------е? Кім Вы працуеце? К-м В- п-а-у-ц-? ---------------- Кім Вы працуеце? 0
K-m-Vy--rat--et-e? Kіm Vy pratsuetse? K-m V- p-a-s-e-s-? ------------------ Kіm Vy pratsuetse?
Jag är översättare. Я-п-ракл-д---. Я перакладчык. Я п-р-к-а-ч-к- -------------- Я перакладчык. 0
Ya---r-k-a--h--. Ya perakladchyk. Y- p-r-k-a-c-y-. ---------------- Ya perakladchyk.
Jag översätter böcker. Я п--ак-ада- кні--. Я перакладаю кнігі. Я п-р-к-а-а- к-і-і- ------------------- Я перакладаю кнігі. 0
Ya---ra--ad-y------і. Ya perakladayu knіgі. Y- p-r-k-a-a-u k-і-і- --------------------- Ya perakladayu knіgі.
Är ni här ensam? В- тут--дз--? Вы тут адзін? В- т-т а-з-н- ------------- Вы тут адзін? 0
V---ut-adz-n? Vy tut adzіn? V- t-t a-z-n- ------------- Vy tut adzіn?
Nej, min fru / min man är här också. Н---ма--жо--- ----- --ж -а--ам--тут. Не, мая жонка / мой муж таксама тут. Н-, м-я ж-н-а / м-й м-ж т-к-а-а т-т- ------------------------------------ Не, мая жонка / мой муж таксама тут. 0
Ne, --ya --on-a /---y --z- ta-sa-- --t. Ne, maya zhonka / moy muzh taksama tut. N-, m-y- z-o-k- / m-y m-z- t-k-a-a t-t- --------------------------------------- Ne, maya zhonka / moy muzh taksama tut.
Och där är mina båda barn. А---м--в----а-х----ц-й. А там двое маіх дзяцей. А т-м д-о- м-і- д-я-е-. ----------------------- А там двое маіх дзяцей. 0
A-t-m -------іk- dzy-t-ey. A tam dvoe maіkh dzyatsey. A t-m d-o- m-і-h d-y-t-e-. -------------------------- A tam dvoe maіkh dzyatsey.

Romanska språk

700 miljoner människor talar ett romanskt språk som sitt modersmål. Därmed rankas den romanska språkgruppen blan de mest betydelsefulla i världen. Romanska språk tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Alla romanska språk har sitt ursprung i latin. Detta innebär att de är ättlingar till språket i Rom. Grunden till alla romanska språk är vulgärlatinet. Varmed menas det latin som talades under den sena antiken. Vulgärlatinet spreds över hela Europa genom romerska erövringar. Därifrån utvecklades romanska språk och dialekter. Latin i sig självt är ett italienskt språk. Det finns totalt cirka 15 romanska språk. Det exakta antalet är svårt att avgöra. Det är ofta oklart huruvida det är självständiga språk eller bara dialekter. Ett fåtal romanska språk har dött ut under åren. Men nya språk baserade på romanska språk har också utvecklats. De är kreolspråk. Idag är spanskan det största romanska språket i världen. Det tillhör världsspråken med mer än 380 miljoner människor. Romanska språk är mycket intressanta för forskare. Därför att denna språkgrupps historia är väl dokumenterad. Latinska eller romerska texter har funnits i 2.500 år. Lingvister använder dem för att undersöka utvecklingen av de enskilda språken. Därmed kan de regler, från vilket ett språk utvecklas, undersökas. Många av dessa resultat kan överföras till andra språk. Grammatiken i romanska språk är konstruerad på liknande sätt. Men framför allt liknar språkens vokabulär varandra. Om en person talar ett romanskt språk, kan han lätt lära sig ett annat. Tack så mycket, det latinska språket!
Visste du?
Det japanska språket är säkerligen ett av de mest fascinerande. Många människor finner skrivsystemet speciellt intressant. Det består av kinesiska symboler och två stavelser. Ett annat kännetecken för japanska är att det har många dialekter. Dessa skiljer sig i vissa fall betydligt från varandra. Det är alltså möjligt att två japansktalande från olika regioner inte förstår varandra. Japanskan har en melodisk accent. Om ett ord behöver strykas under talas det inte högre. Ljudens tonhöjd är varierande. Ungefär 130 miljoner människor talar japanska. Naturligtvis bor majoriteten av dessa i Japan. Det finns också stora grupper av japansktalande i Brasilien och Nordamerika. De är ättlingar till japanska emigranter. Det finns relativt få som har japanska som andraspråk. Det är exakt vad som borde motivera oss att lära oss detta spännande språk!