Ordlista

sv Lokaltrafik   »   lt Viešasis miesto transportas

36 [trettiosex]

Lokaltrafik

Lokaltrafik

36 [trisdešimt šeši]

Viešasis miesto transportas

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska litauiska Spela Mer
Var är busshållplatsen? K----r- autob--ų -------? Kur yra autobusų stotelė? K-r y-a a-t-b-s- s-o-e-ė- ------------------------- Kur yra autobusų stotelė? 0
Vilken buss åker till centrum? K-r----u-o-u------žiuo-a-- -----t-)-c-----? Kuris autobusas važiuoja į (miesto) centrą? K-r-s a-t-b-s-s v-ž-u-j- į (-i-s-o- c-n-r-? ------------------------------------------- Kuris autobusas važiuoja į (miesto) centrą? 0
Vilken linje måste jag ta? Ku--u---u------man-va--uot-? Kuriuo numeriu man važiuoti? K-r-u- n-m-r-u m-n v-ž-u-t-? ---------------------------- Kuriuo numeriu man važiuoti? 0
Måste jag byta? A- m---re-kės pe--ės-i? Ar man reikės persėsti? A- m-n r-i-ė- p-r-ė-t-? ----------------------- Ar man reikės persėsti? 0
Var ska jag byta? Ku- -an -e-----------ti? Kur man reikės persėsti? K-r m-n r-i-ė- p-r-ė-t-? ------------------------ Kur man reikės persėsti? 0
Vad kostar en biljett? Kiek-k-----j----lie-as? Kiek kainuoja bilietas? K-e- k-i-u-j- b-l-e-a-? ----------------------- Kiek kainuoja bilietas? 0
Hur många hållplatser är det till centrum? Ki-k -to----ų-yra-iki --ntr-? Kiek stotelių yra iki centro? K-e- s-o-e-i- y-a i-i c-n-r-? ----------------------------- Kiek stotelių yra iki centro? 0
Ni måste stiga av här. J--s čia -e-ki----lip-i. Jums čia reikia išlipti. J-m- č-a r-i-i- i-l-p-i- ------------------------ Jums čia reikia išlipti. 0
Ni måste stiga av bak. (J-s) -u-it-------s --i-ia--š-i--i -r--ga-i-es d-r--. (Jūs) turite / Jums reikia išlipti pro galines duris. (-ū-) t-r-t- / J-m- r-i-i- i-l-p-i p-o g-l-n-s d-r-s- ----------------------------------------------------- (Jūs) turite / Jums reikia išlipti pro galines duris. 0
Nästa tunnelbanetåg kommer om 5 minuter. K--a- --t-o tra-k-ny--at-y-- -o-- (pe-ki---minu---. Kitas metro traukinys atvyks po 5 (penkių) minučių. K-t-s m-t-o t-a-k-n-s a-v-k- p- 5 (-e-k-ų- m-n-č-ų- --------------------------------------------------- Kitas metro traukinys atvyks po 5 (penkių) minučių. 0
Nästa spårvagn kommer om 10 minuter. Ki--s tram-a--- -t---s ---10 (deš--t---) ---uč-ų. Kitas tramvajus atvyks po 10 (dešimties) minučių. K-t-s t-a-v-j-s a-v-k- p- 1- (-e-i-t-e-) m-n-č-ų- ------------------------------------------------- Kitas tramvajus atvyks po 10 (dešimties) minučių. 0
Nästa buss kommer om 15 minuter. Kit-s--u---usa--at---s -- 1- -p-nkio-i-o-- -in---ų. Kitas autobusas atvyks po 15 (penkiolikos) minučių. K-t-s a-t-b-s-s a-v-k- p- 1- (-e-k-o-i-o-) m-n-č-ų- --------------------------------------------------- Kitas autobusas atvyks po 15 (penkiolikos) minučių. 0
När går sista tunnelbanetåget? Kad--va--uo---p-s--ti-is-m-tro tra---nys? Kada važiuoja paskutinis metro traukinys? K-d- v-ž-u-j- p-s-u-i-i- m-t-o t-a-k-n-s- ----------------------------------------- Kada važiuoja paskutinis metro traukinys? 0
När går sista spårvagnen? Kada----iuoja--a-ku--ni- -r--va-u-? Kada važiuoja paskutinis tramvajus? K-d- v-ž-u-j- p-s-u-i-i- t-a-v-j-s- ----------------------------------- Kada važiuoja paskutinis tramvajus? 0
När går sista bussen? K------žiu-ja ---kut---- a--o-----? Kada važiuoja paskutinis autobusas? K-d- v-ž-u-j- p-s-u-i-i- a-t-b-s-s- ----------------------------------- Kada važiuoja paskutinis autobusas? 0
Har ni en biljett? A---uri-e---liet-? Ar turite bilietą? A- t-r-t- b-l-e-ą- ------------------ Ar turite bilietą? 0
En biljett? – Nej, jag har ingen. Bi---t---—-----ne-uriu. Bilietą? — Ne, neturiu. B-l-e-ą- — N-, n-t-r-u- ----------------------- Bilietą? — Ne, neturiu. 0
Då måste ni betala böter. Tai pr-val--e-/---rite mok-ti bau--. Tai privalote / turite mokėti baudą. T-i p-i-a-o-e / t-r-t- m-k-t- b-u-ą- ------------------------------------ Tai privalote / turite mokėti baudą. 0

Utvecklingen av språket

Varför vi talar med varandra är uppenbart. Vi vill utbyta idéer och förstå varandra. Var språk har sitt ursprung är mindre tydligt. Det finns olika teorier om detta. Det som är säkert är att språk är en mycket gammal företeelse. Vissa fysiska drag var en förutsättning för att tala. De var nödvändiga för oss för att forma ljud. Människor så långt tillbaka som neandertalarna hade förmågan att tillämpa sin röst. På detta sätt kunde de särskilja sig från djur. Dessutom var en hög, bestämd röst viktig för att försvara sig. En person kunde hota eller skrämma fiender med den. På den tiden kunde man redan göra verktyg och elden hade upptäckts. Denna kunskap måste föras vidare på något sätt. Talet var också viktigt för att jaga i grupp. Så tidigt som för 2 miljoner år sedan fanns det en enkel förståelse mellan människor. De första språkliga elementen var tecken och gester. Men människor ville kunna kommunicera i mörker också. Ännu viktigare, de hade behov av att tala med varandra utan att titta. Därför utvecklades rösten och den ersatte gesterna. Språket i dagens mening är minst 50.000 år gammalt. När homosapiens lämnade Afrika, distribuerade de språk över hela världen. Språken separerades från varandra i de olika regionerna. Det vill säga, olika språkfamiljer kom till. Men de innehöll bara grunderna till ett språksystem. De första språken var mycket mindre komplicerade än språk idag. De vidareutvecklades genom grammatik, fonologi och semantik. Man skulle kunna säga att olika språk har olika lösningar. Men problemet var alltid detsamma: Hur visar jag vad jag tänker?
Visste du?
Brasiliansk portugisiska räknas till de romanska språken. Det uppstod ur europeisk portugisiska. Det färdades så långt som till Sydamerika för länge sedan genom Portugals kolonialpolitik. Idag är Brasilien den största portugistalande nationen i världen. Ungefär 190 miljoner människor talar brasiliansk portugisiska som sitt modersmål. Språket har också stort inflytande i andra sydamerikanska länder. Det finns även ett hybridspråk som innehåller portugisiska och spanska. Tidigare tenderade Brasilien att använda europeisk portugisiska. Med början på 1930-talet vaknade en ny medvetenhet inom brasiliansk kultur. Brasilianarna var stolta över sitt språk och ville framhäva dess egenheter. Men det gjordes upprepade försök att hålla ihop de två språken. Till exempel gjordes sedan dess en överenskommelse om en gemensam stavning. Idag finns den största skillnanden mellan de två formerna i uttalet. Den brasilianska vokabulären innehåller också några "indianismer" som saknas i Europa. Upptäck detta spännande språk - det är ett av de viktigaste i världen!