Ordlista

sv Lokaltrafik   »   pl Lokalny transport publiczny

36 [trettiosex]

Lokaltrafik

Lokaltrafik

36 [trzydzieści sześć]

Lokalny transport publiczny

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska polska Spela Mer
Var är busshållplatsen? G-zi---e-t pr-y-ta----a--o-----y? G____ j___ p_________ a__________ G-z-e j-s- p-z-s-a-e- a-t-b-s-w-? --------------------------------- Gdzie jest przystanek autobusowy? 0
Vilken buss åker till centrum? Któ-------b---je--ie do -e-t---? K____ a______ j_____ d_ c_______ K-ó-y a-t-b-s j-d-i- d- c-n-r-m- -------------------------------- Który autobus jedzie do centrum? 0
Vilken linje måste jag ta? Któ-- ---i-----z----ch-ć? K____ l____ m____ j______ K-ó-ą l-n-ą m-s-ę j-c-a-? ------------------------- Którą linią muszę jechać? 0
Måste jag byta? Cz--m-sz- -i--p-------ać? C__ m____ s__ p__________ C-y m-s-ę s-ę p-z-s-a-a-? ------------------------- Czy muszę się przesiadać? 0
Var ska jag byta? Gd-ie--uszę--ię---ze-i-ś-? G____ m____ s__ p_________ G-z-e m-s-ę s-ę p-z-s-ą-ć- -------------------------- Gdzie muszę się przesiąść? 0
Vad kostar en biljett? I-- ko--t-j---i-et? I__ k_______ b_____ I-e k-s-t-j- b-l-t- ------------------- Ile kosztuje bilet? 0
Hur många hållplatser är det till centrum? I-- prz--t--k---j--- ----e-t--m? I__ p__________ j___ d_ c_______ I-e p-z-s-a-k-w j-s- d- c-n-r-m- -------------------------------- Ile przystanków jest do centrum? 0
Ni måste stiga av här. M--- ---pan /-pani---s--ś-. M___ t_ p__ / p___ w_______ M-s- t- p-n / p-n- w-s-ą-ć- --------------------------- Musi tu pan / pani wysiąść. 0
Ni måste stiga av bak. M-si -an / p--i -y--ą-- ------. M___ p__ / p___ w______ z t____ M-s- p-n / p-n- w-s-ą-ć z t-ł-. ------------------------------- Musi pan / pani wysiąść z tyłu. 0
Nästa tunnelbanetåg kommer om 5 minuter. Nas-ępn---o-e--a-met-a ---y-----e -a----ć -inut. N_______ k______ m____ p_________ z_ p___ m_____ N-s-ę-n- k-l-j-a m-t-a p-z-j-d-i- z- p-ę- m-n-t- ------------------------------------------------ Następna kolejka metra przyjedzie za pięć minut. 0
Nästa spårvagn kommer om 10 minuter. N----------am-----r--jedzie z- d-iesi-- min-t. N_______ t______ p_________ z_ d_______ m_____ N-s-ę-n- t-a-w-j p-z-j-d-i- z- d-i-s-ę- m-n-t- ---------------------------------------------- Następny tramwaj przyjedzie za dziesięć minut. 0
Nästa buss kommer om 15 minuter. N---ępny-a----us--rzy---zie--a piętna-c----i--t. N_______ a______ p_________ z_ p_________ m_____ N-s-ę-n- a-t-b-s p-z-j-d-i- z- p-ę-n-ś-i- m-n-t- ------------------------------------------------ Następny autobus przyjedzie za piętnaście minut. 0
När går sista tunnelbanetåget? O --ó-e-----zi-i- -d----ża-o-ta-nie-met--? O k_____ g_______ o_______ o_______ m_____ O k-ó-e- g-d-i-i- o-j-ż-ż- o-t-t-i- m-t-o- ------------------------------------------ O której godzinie odjeżdża ostatnie metro? 0
När går sista spårvagnen? O -t-r---godzi--e---j-żd-- o-t---i--r--waj? O k_____ g_______ o_______ o______ t_______ O k-ó-e- g-d-i-i- o-j-ż-ż- o-t-t-i t-a-w-j- ------------------------------------------- O której godzinie odjeżdża ostatni tramwaj? 0
När går sista bussen? O --ó--- -o--i--e --jeż--- os--tn--aut-bu-? O k_____ g_______ o_______ o______ a_______ O k-ó-e- g-d-i-i- o-j-ż-ż- o-t-t-i a-t-b-s- ------------------------------------------- O której godzinie odjeżdża ostatni autobus? 0
Har ni en biljett? M--pa--- -a-i --l-t? M_ p__ / p___ b_____ M- p-n / p-n- b-l-t- -------------------- Ma pan / pani bilet? 0
En biljett? – Nej, jag har ingen. Bile-?-– Ni-- n-- m--. B_____ – N___ n__ m___ B-l-t- – N-e- n-e m-m- ---------------------- Bilet? – Nie, nie mam. 0
Då måste ni betala böter. N--t- m-s--p-- / pan--zap--c----a--. N_ t_ m___ p__ / p___ z_______ k____ N- t- m-s- p-n / p-n- z-p-a-i- k-r-. ------------------------------------ No to musi pan / pani zapłacić karę. 0

Utvecklingen av språket

Varför vi talar med varandra är uppenbart. Vi vill utbyta idéer och förstå varandra. Var språk har sitt ursprung är mindre tydligt. Det finns olika teorier om detta. Det som är säkert är att språk är en mycket gammal företeelse. Vissa fysiska drag var en förutsättning för att tala. De var nödvändiga för oss för att forma ljud. Människor så långt tillbaka som neandertalarna hade förmågan att tillämpa sin röst. På detta sätt kunde de särskilja sig från djur. Dessutom var en hög, bestämd röst viktig för att försvara sig. En person kunde hota eller skrämma fiender med den. På den tiden kunde man redan göra verktyg och elden hade upptäckts. Denna kunskap måste föras vidare på något sätt. Talet var också viktigt för att jaga i grupp. Så tidigt som för 2 miljoner år sedan fanns det en enkel förståelse mellan människor. De första språkliga elementen var tecken och gester. Men människor ville kunna kommunicera i mörker också. Ännu viktigare, de hade behov av att tala med varandra utan att titta. Därför utvecklades rösten och den ersatte gesterna. Språket i dagens mening är minst 50.000 år gammalt. När homosapiens lämnade Afrika, distribuerade de språk över hela världen. Språken separerades från varandra i de olika regionerna. Det vill säga, olika språkfamiljer kom till. Men de innehöll bara grunderna till ett språksystem. De första språken var mycket mindre komplicerade än språk idag. De vidareutvecklades genom grammatik, fonologi och semantik. Man skulle kunna säga att olika språk har olika lösningar. Men problemet var alltid detsamma: Hur visar jag vad jag tänker?
Visste du?
Brasiliansk portugisiska räknas till de romanska språken. Det uppstod ur europeisk portugisiska. Det färdades så långt som till Sydamerika för länge sedan genom Portugals kolonialpolitik. Idag är Brasilien den största portugistalande nationen i världen. Ungefär 190 miljoner människor talar brasiliansk portugisiska som sitt modersmål. Språket har också stort inflytande i andra sydamerikanska länder. Det finns även ett hybridspråk som innehåller portugisiska och spanska. Tidigare tenderade Brasilien att använda europeisk portugisiska. Med början på 1930-talet vaknade en ny medvetenhet inom brasiliansk kultur. Brasilianarna var stolta över sitt språk och ville framhäva dess egenheter. Men det gjordes upprepade försök att hålla ihop de två språken. Till exempel gjordes sedan dess en överenskommelse om en gemensam stavning. Idag finns den största skillnanden mellan de två formerna i uttalet. Den brasilianska vokabulären innehåller också några "indianismer" som saknas i Europa. Upptäck detta spännande språk - det är ett av de viktigaste i världen!