Ordlista

sv Lokaltrafik   »   es Transporte Público

36 [trettiosex]

Lokaltrafik

Lokaltrafik

36 [treinta y seis]

Transporte Público

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska spanska Spela Mer
Var är busshållplatsen? ¿D--de-está -- --r-da-d-- au--bú-? ¿_____ e___ l_ p_____ d__ a_______ ¿-ó-d- e-t- l- p-r-d- d-l a-t-b-s- ---------------------------------- ¿Dónde está la parada del autobús?
Vilken buss åker till centrum? ¿-ué -ut---s--- al--e-t-o? ¿___ a______ v_ a_ c______ ¿-u- a-t-b-s v- a- c-n-r-? -------------------------- ¿Qué autobús va al centro?
Vilken linje måste jag ta? ¿Q-é -í-e- t-ngo que c---r? ¿___ l____ t____ q__ c_____ ¿-u- l-n-a t-n-o q-e c-g-r- --------------------------- ¿Qué línea tengo que coger?
Måste jag byta? ¿---- -a----tra-bord--/-ca-bi----- --t--ús? ¿____ h____ t________ / c______ d_ a_______ ¿-e-o h-c-r t-a-b-r-o / c-m-i-r d- a-t-b-s- ------------------------------------------- ¿Debo hacer trasbordo / cambiar de autobús?
Var ska jag byta? ¿-ó--- de-o -acer tra-bordo /---m----? ¿_____ d___ h____ t________ / c_______ ¿-ó-d- d-b- h-c-r t-a-b-r-o / c-m-i-r- -------------------------------------- ¿Dónde debo hacer trasbordo / cambiar?
Vad kostar en biljett? ¿C---to vale -n-bil-e-e? ¿______ v___ u_ b_______ ¿-u-n-o v-l- u- b-l-e-e- ------------------------ ¿Cuánto vale un billete?
Hur många hållplatser är det till centrum? ¿--á--as p-r--as -a---ast- -l-cen-ro? ¿_______ p______ h__ h____ e_ c______ ¿-u-n-a- p-r-d-s h-y h-s-a e- c-n-r-? ------------------------------------- ¿Cuántas paradas hay hasta el centro?
Ni måste stiga av här. T-e----ust----------ja- -q--. T____ (______ q__ b____ a____ T-e-e (-s-e-) q-e b-j-r a-u-. ----------------------------- Tiene (usted) que bajar aquí.
Ni måste stiga av bak. Tie-- (u-t----que-b-j-r---r-det-ás. T____ (______ q__ b____ p__ d______ T-e-e (-s-e-) q-e b-j-r p-r d-t-á-. ----------------------------------- Tiene (usted) que bajar por detrás.
Nästa tunnelbanetåg kommer om 5 minuter. E- --ó--mo m-tr--pasa--en-r- d- ----nut-s. E_ p______ m____ p___ d_____ d_ 5 m_______ E- p-ó-i-o m-t-o p-s- d-n-r- d- 5 m-n-t-s- ------------------------------------------ El próximo metro pasa dentro de 5 minutos.
Nästa spårvagn kommer om 10 minuter. El -r-ximo --an-í--pa-a--entr---e -- mi-u---. E_ p______ t______ p___ d_____ d_ 1_ m_______ E- p-ó-i-o t-a-v-a p-s- d-n-r- d- 1- m-n-t-s- --------------------------------------------- El próximo tranvía pasa dentro de 10 minutos.
Nästa buss kommer om 15 minuter. El p-óx-m--a-tob-- -asa den--o ----- m-----s. E_ p______ a______ p___ d_____ d_ 1_ m_______ E- p-ó-i-o a-t-b-s p-s- d-n-r- d- 1- m-n-t-s- --------------------------------------------- El próximo autobús pasa dentro de 15 minutos.
När går sista tunnelbanetåget? ¿A qu---o----a-- -----t-m---etr-? ¿_ q__ h___ p___ e_ ú_____ m_____ ¿- q-é h-r- p-s- e- ú-t-m- m-t-o- --------------------------------- ¿A qué hora pasa el último metro?
När går sista spårvagnen? ¿- q-é h-r- p--a-el--l-i-- ---nv--? ¿_ q__ h___ p___ e_ ú_____ t_______ ¿- q-é h-r- p-s- e- ú-t-m- t-a-v-a- ----------------------------------- ¿A qué hora pasa el último tranvía?
När går sista bussen? ¿- --- -ora-p------ ú--imo--ut--ús? ¿_ q__ h___ p___ e_ ú_____ a_______ ¿- q-é h-r- p-s- e- ú-t-m- a-t-b-s- ----------------------------------- ¿A qué hora pasa el último autobús?
Har ni en biljett? ¿T-e-e --sted) ---l---? ¿_____ (______ b_______ ¿-i-n- (-s-e-) b-l-e-e- ----------------------- ¿Tiene (usted) billete?
En biljett? – Nej, jag har ingen. ¿--ll-t-? - No-----t--go--------. ¿________ – N__ n_ t____ b_______ ¿-i-l-t-? – N-, n- t-n-o b-l-e-e- --------------------------------- ¿Billete? – No, no tengo billete.
Då måste ni betala böter. Pue---end-- --ste-)-q----aga--un- mul-a. P___ t_____ (______ q__ p____ u__ m_____ P-e- t-n-r- (-s-e-) q-e p-g-r u-a m-l-a- ---------------------------------------- Pues tendrá (usted) que pagar una multa.

Utvecklingen av språket

Varför vi talar med varandra är uppenbart. Vi vill utbyta idéer och förstå varandra. Var språk har sitt ursprung är mindre tydligt. Det finns olika teorier om detta. Det som är säkert är att språk är en mycket gammal företeelse. Vissa fysiska drag var en förutsättning för att tala. De var nödvändiga för oss för att forma ljud. Människor så långt tillbaka som neandertalarna hade förmågan att tillämpa sin röst. På detta sätt kunde de särskilja sig från djur. Dessutom var en hög, bestämd röst viktig för att försvara sig. En person kunde hota eller skrämma fiender med den. På den tiden kunde man redan göra verktyg och elden hade upptäckts. Denna kunskap måste föras vidare på något sätt. Talet var också viktigt för att jaga i grupp. Så tidigt som för 2 miljoner år sedan fanns det en enkel förståelse mellan människor. De första språkliga elementen var tecken och gester. Men människor ville kunna kommunicera i mörker också. Ännu viktigare, de hade behov av att tala med varandra utan att titta. Därför utvecklades rösten och den ersatte gesterna. Språket i dagens mening är minst 50.000 år gammalt. När homosapiens lämnade Afrika, distribuerade de språk över hela världen. Språken separerades från varandra i de olika regionerna. Det vill säga, olika språkfamiljer kom till. Men de innehöll bara grunderna till ett språksystem. De första språken var mycket mindre komplicerade än språk idag. De vidareutvecklades genom grammatik, fonologi och semantik. Man skulle kunna säga att olika språk har olika lösningar. Men problemet var alltid detsamma: Hur visar jag vad jag tänker?
Visste du?
Brasiliansk portugisiska räknas till de romanska språken. Det uppstod ur europeisk portugisiska. Det färdades så långt som till Sydamerika för länge sedan genom Portugals kolonialpolitik. Idag är Brasilien den största portugistalande nationen i världen. Ungefär 190 miljoner människor talar brasiliansk portugisiska som sitt modersmål. Språket har också stort inflytande i andra sydamerikanska länder. Det finns även ett hybridspråk som innehåller portugisiska och spanska. Tidigare tenderade Brasilien att använda europeisk portugisiska. Med början på 1930-talet vaknade en ny medvetenhet inom brasiliansk kultur. Brasilianarna var stolta över sitt språk och ville framhäva dess egenheter. Men det gjordes upprepade försök att hålla ihop de två språken. Till exempel gjordes sedan dess en överenskommelse om en gemensam stavning. Idag finns den största skillnanden mellan de två formerna i uttalet. Den brasilianska vokabulären innehåller också några "indianismer" som saknas i Europa. Upptäck detta spännande språk - det är ett av de viktigaste i världen!