Ordlista

sv Adverb   »   lt Prieveiksmiai

100 [hundra]

Adverb

Adverb

100 [šimtas]

Prieveiksmiai

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska litauiska Spela Mer
någon gång – aldrig j-- ---r-ą) —-d-r --e--da j__ (______ — d__ n______ j-u (-a-t-) — d-r n-e-a-a ------------------------- jau (kartą) — dar niekada 0
Har ni varit i Berlin någon gång? A- -au-e--t- (-art-- ---ęs-Be-l--e? A_ j__ e____ (______ b____ B_______ A- j-u e-a-e (-a-t-) b-v-s B-r-y-e- ----------------------------------- Ar jau esate (kartą) buvęs Berlyne? 0
Nej, aldrig. N-, d-r-n-e-a--. N__ d__ n_______ N-, d-r n-e-a-a- ---------------- Ne, dar niekada. 0
någon – ingen k---n----- n--k-s k__ n___ — n_____ k-s n-r- — n-e-a- ----------------- kas nors — niekas 0
Känner ni någon / några här? Ar-č-a k--n----paž-sta--? A_ č__ k_ n___ p_________ A- č-a k- n-r- p-ž-s-a-e- ------------------------- Ar čia ką nors pažįstate? 0
Nej, jag känner ingen (a) här. Ne--(a-)-čia--ie-----paž-s-u. N__ (___ č__ n____ n_________ N-, (-š- č-a n-e-o n-p-ž-s-u- ----------------------------- Ne, (aš) čia nieko nepažįstu. 0
Ännu längre – inte längre d---- --- -----n-b- - -e-a-gia--/-nei---au d__ — j__ n_ / n___ / n________ / n_______ d-r — j-u n- / n-b- / n-d-u-i-u / n-i-g-a- ------------------------------------------ dar — jau ne / nebe / nedaugiau / neilgiau 0
Stannar ni ännu längre här? A--dar--lga- bū-it-----? A_ d__ i____ b_____ č___ A- d-r i-g-i b-s-t- č-a- ------------------------ Ar dar ilgai būsite čia? 0
Nej, jag stannar inte längre här. Ne- -aš)-č-- ja--ilgai---bū----/ b---- či- -eb-i---i. N__ (___ č__ j__ i____ n______ / b____ č__ n_________ N-, (-š- č-a j-u i-g-i n-b-s-u / b-s-u č-a n-b-i-g-i- ----------------------------------------------------- Ne, (aš) čia jau ilgai nebūsiu / būsiu čia nebeilgai. 0
något mer – inget mer da----ek-t-ek - nie-o-------u d__ š___ t___ — n____ d______ d-r š-e- t-e- — n-e-o d-u-i-u ----------------------------- dar šiek tiek — nieko daugiau 0
Skulle ni vilja ha något mer att dricka? A--norėt---t----r -o nor--i--er-i? A_ n_________ d__ k_ n___ i_______ A- n-r-t-m-t- d-r k- n-r- i-g-r-i- ---------------------------------- Ar norėtumėte dar ko nors išgerti? 0
Nej, jag skulle inte vilja ha något mer. N---(-š) --ug--- -i-ko--e----u - -i-k- -eb------. N__ (___ d______ n____ n______ / n____ n_________ N-, (-š- d-u-i-u n-e-o n-n-r-u / n-e-o n-b-n-r-u- ------------------------------------------------- Ne, (aš) daugiau nieko nenoriu / nieko nebenoriu. 0
redan något – ännu inget jau k--/--- -o-s - --- n--ko j__ k_ / k_ n___ — d__ n____ j-u k- / k- n-r- — d-r n-e-o ---------------------------- jau ką / ko nors — dar nieko 0
Har ni redan ätit något? A-----s- -a--k---o-s-va-g--e? A_ (____ j__ k_ n___ v_______ A- (-ū-) j-u k- n-r- v-l-ė-e- ----------------------------- Ar (jūs) jau ko nors valgėte? 0
Nej, jag har inte ätit något än. N-,-(-š) da------- neval-i-u. N__ (___ d__ n____ n_________ N-, (-š- d-r n-e-o n-v-l-i-u- ----------------------------- Ne, (aš) dar nieko nevalgiau. 0
någon mer – ingen mer d-- -----n-r---—--a--ia- -ie-as d__ k__ (_____ — d______ n_____ d-r k-s (-o-s- — d-u-i-u n-e-a- ------------------------------- dar kas (nors) — daugiau niekas 0
Skulle någon mer vilja ha kaffe? A---a- -a---ori-ka---? A_ d__ k__ n___ k_____ A- d-r k-s n-r- k-v-s- ---------------------- Ar dar kas nori kavos? 0
Nej, ingen mer. Ne, -au-ia--niekas. N__ d______ n______ N-, d-u-i-u n-e-a-. ------------------- Ne, daugiau niekas. 0

Det arabiska språket

Det arabiska språket är ett av de viktigaste i världen. Mer är 300 miljoner människor talar arabiska. De lever i mer än 20 olika länder. Arabiskan tillhör de Afro-asiatiska språken. Det arabiska språket kom till för tusentals år sedan. Språket talades först på Arabiska halvön. Därifrån har det sedan spridit sig vidare. Talad arabiska skiljer sig mycket från standardspråket. Det finns också många arabiska dialekter. Man skulle kunna säga att det talas annorlunda i varje region. De som talar olika dialekter förstår inte alls varandra. Till följd av detta dubbas vanligtvis filmer från arabiska länder. Endast på detta sätt kan de förstås i hela språkområdet. Klassisk standardarabiska talas knappast inte idag. Den finns bara i sin skriftliga form. Böcker och tidningar använder det klassiska standardspråket. Idag finns det inget enskilt arabiskt fackspråk. Därför kommer vanligen tekniska termer från andra språk. Engelska och franska är mer dominerande på detta område än något annat språk. Intresset för arabiska språk har ökat avsevärt de senaste åren. Fler och fler människor vill lära sig arabiska. Kurser erbjuds vid varje universitet och i många skolor. Många människor finner arabisk skrift särskilt fascinerande. Den skrivs från höger till vänster. Arabiskt uttal och arabisk grammatik är inte så lätt. Det finns många ljud och regler som är okända i andra språk. När man studerar bör man följa en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken och sedan skriften…