Ordlista

sv Stämma träff   »   lt Susitarimas

24 [tjugofyra]

Stämma träff

Stämma träff

24 [dvidešimt keturi]

Susitarimas

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska litauiska Spela Mer
Har du missat bussen? Ar -tu) -e----a- / p----a--i ------b-są? A_ (___ n_______ / p________ į a________ A- (-u- n-s-ė-a- / p-v-l-v-i į a-t-b-s-? ---------------------------------------- Ar (tu) nespėjai / pavėlavai į autobusą? 0
Jag har väntat en halvtimme på dig. Aš -auk-a--t---s pu-ę--a-a-do-. A_ l______ t____ p___ v________ A- l-u-i-u t-v-s p-s- v-l-n-o-. ------------------------------- Aš laukiau tavęs pusę valandos. 0
Har du ingen mobil med dig? Ar (----net-r---as-ėmę- --pa--ė--si----il---- --lefo--? A_ (___ n_____ p_______ / p________ m________ t________ A- (-u- n-t-r- p-s-ė-ę- / p-s-ė-u-i m-b-l-o-o t-l-f-n-? ------------------------------------------------------- Ar (tu) neturi pasiėmęs / pasiėmusi mobiliojo telefono? 0
Var punktlig nästa gång! Kitą ---tą-----pun-t-a-us-- -t---------! K___ k____ b__ p_________ / a____ l_____ K-t- k-r-ą b-k p-n-t-a-u- / a-e-k l-i-u- ---------------------------------------- Kitą kartą būk punktualus / ateik laiku! 0
Ta en taxi nästa gång! K-tą-k-rtą---ž-u---tak--! K___ k____ v______ t_____ K-t- k-r-ą v-ž-u-k t-k-i- ------------------------- Kitą kartą važiuok taksi! 0
Ta med dig ett paraply nästa gång! Kitą-k-r-ą-p--i--k-li--s----! K___ k____ p______ l_________ K-t- k-r-ą p-s-i-k l-e-s-r-į- ----------------------------- Kitą kartą pasiimk lietsargį! 0
Imorgon är jag ledig. R---- ---------s-- -a-s-a. R____ a_ l______ / l______ R-t-j a- l-i-v-s / l-i-v-. -------------------------- Rytoj aš laisvas / laisva. 0
Ska vi träffas imorgon? Gal-s-si-i--m---yt-j? G__ s_________ r_____ G-l s-s-t-k-m- r-t-j- --------------------- Gal susitikime rytoj? 0
Nej tyvärr, imorgon går det inte för min del. Gail-- --- r---j--e--l---u-/--e--l--. G_____ b__ r____ n________ / n_______ G-i-a- b-t r-t-j n-g-l-s-u / n-g-l-u- ------------------------------------- Gaila, bet rytoj negalėsiu / negaliu. 0
Har du något för dig i slutet av veckan? Ar š----vai-g--į j---ką no-s -----u-a-ę- / -u-ač-us- (da-y---? A_ š_ s_________ j__ k_ n___ e__ n______ / n________ (________ A- š- s-v-i-g-l- j-u k- n-r- e-i n-m-t-s / n-m-č-u-i (-a-y-i-? -------------------------------------------------------------- Ar šį savaitgalį jau ką nors esi numatęs / numačiusi (daryti)? 0
Eller har du redan stämt träff med någon? O--a- t- j-u--us-tar-- /---s--a--si? O g__ t_ j__ s________ / s__________ O g-l t- j-u s-s-t-r-s / s-s-t-r-s-? ------------------------------------ O gal tu jau susitaręs / susitarusi? 0
Jag föreslår, att vi ses i slutet av veckan. (Aš- si-l-u susit--t- -a-----a--. (___ s_____ s________ s__________ (-š- s-ū-a- s-s-t-k-i s-v-i-g-l-. --------------------------------- (Aš) siūlau susitikti savaitgalį. 0
Ska vi göra en picknick? G-l s-re--i---i-ky-ą? G__ s________ i______ G-l s-r-n-i-e i-k-l-? --------------------- Gal surenkime iškylą? 0
Ska vi åka till stranden? Gal -uv--iu--ime--rie-p--l-d--i-? G__ n___________ p___ p__________ G-l n-v-ž-u-k-m- p-i- p-p-ū-i-i-? --------------------------------- Gal nuvažiuokime prie paplūdimio? 0
Ska vi åka till bergen? G-- v---uokim- į -aln-s? G__ v_________ į k______ G-l v-ž-u-k-m- į k-l-u-? ------------------------ Gal važiuokime į kalnus? 0
Jag hämtar dig från kontoret. (--) u-----u t--ęs į -i-r-. (___ u______ t____ į b_____ (-š- u-e-s-u t-v-s į b-u-ą- --------------------------- (Aš) užeisiu tavęs į biurą. 0
Jag hämtar upp dig hemma. (--)-------u ta-ęs - -a-u-. (___ u______ t____ į n_____ (-š- u-e-s-u t-v-s į n-m-s- --------------------------- (Aš) užeisiu tavęs į namus. 0
Jag hämtar dig vid busshållplatsen. Aš-ta-e -as-t---i----i---ut-bu-ų--t-te-ės. A_ t___ p_________ p___ a_______ s________ A- t-v- p-s-t-k-i- p-i- a-t-b-s- s-o-e-ė-. ------------------------------------------ Aš tave pasitiksiu prie autobusų stotelės. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + litauiska (1-100) MP3 litauiska (1-100)
Ingen video hittades!

Tips för att lära sig ett främmande språk

Att lära sig ett nytt språk är alltid mödosamt. Uttal, grammatiska regler och ordförråd kräver mycket disciplin. Men det finns olika knep som gör lärandet lättare! Först och främst är det viktigt att tänka positivt. Var entusiastisk över det nya språket och nya erfarenheter! Teoretiskt sett, spelar det ingen roll vad du börjar med. Leta efter ett ämne som du finner särskilt intressant. Det är klokt att koncentrera sig på att lyssna och tala först. Läsa och skriva efteråt. Kom på ett system som fungerar för dig och din dagliga rutin. Vad gäller adjektiv, kan du ofta lära dig motsatsen samtidigt. Eller så kan du hänga skyltar med ordförråd över hela bostaden. Du kan lära dig med hjälp av ljudfiler när du tränar eller i bilen. Om ett visst ämne är för svårt för dig, sluta. Ta en paus eller studera något annat! Detta gör att du inte tappar lusten att lära dig det nya språket. Att lösa korsord på det nya språket är roligt. Filmer på det främmande språket ger lite variation. Du kan lära dig en hel del om landet och folket genom att lästa utländska tidningar. På internet finns många övningar som kompletterar böcker. Och leta efter vänner som också tycker om att lära sig språk. Studera aldrig nytt innehåll för sig självt, utan alltid i ett sammanhang! Repetera allting regelbundet! På så sätt kan hjärnan memorera materialet väl. De som har fått nog av teori bör packa sina väskor! Eftersom ingen annanstans kan du lära dig mer effektivt än bland infödda. Du kan skriva dagbok med dina erfarenheter från resan. Men det viktigaste är: Ge aldrig upp!
Visste du?
Koreanska talas av ungfär 75 miljoner människor. Dessa människor bor huvudsakligen i Nord- och Sydkorea. Men det finns också koreanska minoriteter i Kina och Japan. Det debatteras fortfarande om vilken språkfamilj koreanska tillhör. Att Korea är uppdelat märks också i de två ländernas språk. Sydkorea, till exempel, adopterar många ord från engelskan. Nordkoreaner förstår oftast inte dessa ord. Standardspråket i båda länderna baseras på respektive huvudstads dialekt. En annan egenskap i det koreanska språket är dess precision. Till exempel indikerar språket vilken relation talarna har till varandra. Det innebär att det finns en hel del artiga tilltalsformer och många olika termer för anhöriga. Det koreanska skrivsystemet är ett bokstavssystem. Enskilda bokstäver kombineras som stavelser i imaginära rutor. Särskilt intressanta är konsonanterna som fungerar som bilder genom sin form. De visar vilken position mun, tunga, gom och svalg har i uttalet.