Ordlista

sv Gå och handla   »   lt Pirkiniai

54 [femtiofyra]

Gå och handla

Gå och handla

54 [penkiasdešimt keturi]

Pirkiniai

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska litauiska Spela Mer
Jag skulle vilja köpa en present. (-š--no-ėč-----i---- -o-aną. (___ n_______ p_____ d______ (-š- n-r-č-a- p-r-t- d-v-n-. ---------------------------- (Aš) norėčiau pirkti dovaną. 0
Men inget som är för dyrt. Be- k- ---s n-b-a-g---. B__ k_ n___ n__________ B-t k- n-r- n-b-a-g-u-. ----------------------- Bet ką nors nebrangaus. 0
Kanske en handväska? Gal-----in-? G__ r_______ G-l r-n-i-ę- ------------ Gal rankinę? 0
Vilken färg skulle ni vilja ha? K----s------os -o-ėtumėt-? K_____ s______ n__________ K-k-o- s-a-v-s n-r-t-m-t-? -------------------------- Kokios spalvos norėtumėte? 0
Svart, brun eller vit? Juo--- ---- -r ba---? J_____ r___ a_ b_____ J-o-ą- r-d- a- b-l-ą- --------------------- Juodą, rudą ar baltą? 0
En stor eller en liten? Di-elę--r-m---? D_____ a_ m____ D-d-l- a- m-ž-? --------------- Didelę ar mažą? 0
Får jag se på den där? Ar g---- ---- p---ž--r-t-? A_ g____ š___ p___________ A- g-l-u š-t- p-s-ž-ū-ė-i- -------------------------- Ar galiu šitą pasižiūrėti? 0
Är den av läder? Ar j- od--ė? A_ j_ o_____ A- j- o-i-ė- ------------ Ar ji odinė? 0
Eller är den av konstläder? Ar j- -- o-o--p-k-ital-? A_ j_ i_ o___ p_________ A- j- i- o-o- p-k-i-a-o- ------------------------ Ar ji iš odos pakaitalo? 0
Av läder naturligtvis. Ži--m-,--- od--. Ž______ i_ o____ Ž-n-m-, i- o-o-. ---------------- Žinoma, iš odos. 0
Det är en särskilt bra kvalitet. Tai-l---i-ge-- -ok--ė. T__ l____ g___ k______ T-i l-b-i g-r- k-k-b-. ---------------------- Tai labai gera kokybė. 0
Och handväskan är verkligen mycket prisvärd. Ir ---kin- --k--i -e-r---i. I_ r______ t_____ n________ I- r-n-i-ė t-k-a- n-b-a-g-. --------------------------- Ir rankinė tikrai nebrangi. 0
Jag tycker om den. J---an -a-i--a. J_ m__ p_______ J- m-n p-t-n-a- --------------- Ji man patinka. 0
Jag tar den. A- -ą---rku. A_ j_ p_____ A- j- p-r-u- ------------ Aš ją perku. 0
Kan jag eventuellt byta den? A----ir----s --l-s-u--ą-pak---ti --ta? A_ p________ g______ j_ p_______ k____ A- p-i-e-k-s g-l-s-u j- p-k-i-t- k-t-? -------------------------------------- Ar prireikus galėsiu ją pakeisti kita? 0
Självklart. Sa-a-me -up-antama. S______ s__________ S-v-i-e s-p-a-t-m-. ------------------- Savaime suprantama. 0
Vi slår in den som present. Mes ją-sup-ku---------p-d-v-ną. M__ j_ s__________ k___ d______ M-s j- s-p-k-o-i-e k-i- d-v-n-. ------------------------------- Mes ją supakuosime kaip dovaną. 0
Där borta är kassan. Štai-ten-y-a ----. Š___ t__ y__ k____ Š-a- t-n y-a k-s-. ------------------ Štai ten yra kasa. 0

Vem förstår vem?

Det finns cirka 7 miljarder människor i världen. De har allihop ett språk. Tyvärr är det inte alltid samma. Så för att tala med andra nationaliteter, måste vi lära oss språk. Det är ofta mycket svårt. Men det finns språk som är mycket lika. De som talar dessa förstår varandra utan att behärska det andra språket. Detta fenomen kallas ömsesidig begriplighet . Varvid två varianter urskiljs. Den första varianten är oral ömsesidig begriplighet . De förstår varandra när de pratar. Men de förstår inte den skriftliga formen av det andra språket. Detta beror på att språken har olika skrift. Exempel på detta är hindi och urdu. Skriftlig ömsesidig begriplighet är den andra varianten. I detta fall förstås det andra språket i sin skriftliga form. Men de förstår inte varandra när de talar med varandra. Anledningen till detta är att de har mycket olika uttal. Tyska och holländska är exempel på detta. De närmast besläktade språken innehåller båda varianterna. Det betyder att de är ömsesidigt begripliga både i oral och skriftlig form. Ryska och ukrainska eller thailändska och laotiska är exempel på detta. Men det finns också en asymmetrisk form av ömsesidig begriplighet. Så är fallet när de som talar har olika nivåer av att förstå varandra. Portugiser förstår spanska bättre än spanjorer förstår portugisiska. Österrikarna förstår tyskarna bättre än tvärtom. I dessa exempel är uttal eller dialekt ett hinder. Den som verkligen vill ha bra samtal måste lära sig något nytt...