Ordlista

sv Förfluten tid 2   »   mr भूतकाळ २

82 [åttiotvå]

Förfluten tid 2

Förfluten tid 2

८२ [ब्याऐंशी]

82 [Byā'ainśī]

भूतकाळ २

bhūtakāḷa 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska marathi Spela Mer
Var du tvungen att ringa på en ambulans? तु-- --ग्णवाह--- ---वाव----गली का? तु_ रू_____ बो___ ला__ का_ त-ल- र-ग-ण-ा-ि-ा ब-ल-ा-ी ल-ग-ी क-? ---------------------------------- तुला रूग्णवाहिका बोलवावी लागली का? 0
tu-ā-rūgṇ-v--ik--b--a-ā-ī-----l---ā? t___ r__________ b_______ l_____ k__ t-l- r-g-a-ā-i-ā b-l-v-v- l-g-l- k-? ------------------------------------ tulā rūgṇavāhikā bōlavāvī lāgalī kā?
Var du tvungen att ringa efter en läkare? तुल----क्ट- --ल-ा-ा ल---- -ा? तु_ डॉ___ बो___ ला__ का_ त-ल- ड-क-ट- ब-ल-ा-ा ल-ग-ा क-? ----------------------------- तुला डॉक्टर बोलवावा लागला का? 0
Tu-ā--ŏkṭar-------ā-ā--ā---- -ā? T___ ḍ______ b_______ l_____ k__ T-l- ḍ-k-a-a b-l-v-v- l-g-l- k-? -------------------------------- Tulā ḍŏkṭara bōlavāvā lāgalā kā?
Var du tvungen att ringa på polisen? तुल- प--ी-ा--ा-ब-लव--े-ल------ा? तु_ पो___ बो___ ला__ का_ त-ल- प-ल-स-ं-ा ब-ल-ा-े ल-ग-े क-? -------------------------------- तुला पोलीसांना बोलवावे लागले का? 0
Tu-- p-l--ā-nā--ōla-āvē-lāg--ē--ā? T___ p________ b_______ l_____ k__ T-l- p-l-s-n-ā b-l-v-v- l-g-l- k-? ---------------------------------- Tulā pōlīsānnā bōlavāvē lāgalē kā?
Har ni telefonnumret? Jag hade det nyss. आपल्--क-े ---ि--- -्-मां---हे-----मा-्य--ड----्ताच-ह-त-. आ_____ टे___ क्___ आ_ का_ मा____ आ___ हो__ आ-ल-य-क-े ट-ल-फ-न क-र-ा-क आ-े क-? म-झ-य-क-े आ-्-ा- ह-त-. -------------------------------------------------------- आपल्याकडे टेलिफोन क्रमांक आहे का? माझ्याकडे आत्ताच होता. 0
Ā-a-yā--ḍ- -ē-i----a-k-a--ṅka -h---ā?-M-jhyā--ḍ--ātt--- h-t-. Ā_________ ṭ________ k_______ ā__ k__ M_________ ā_____ h____ Ā-a-y-k-ḍ- ṭ-l-p-ō-a k-a-ā-k- ā-ē k-? M-j-y-k-ḍ- ā-t-c- h-t-. ------------------------------------------------------------- Āpalyākaḍē ṭēliphōna kramāṅka āhē kā? Mājhyākaḍē āttāca hōtā.
Har ni adressen? Jag hade den nyss. आ-ल-याकडे--त-त----- क-- म-----क-े -त--ा- होत-. आ_____ प__ आ_ का_ मा____ आ___ हो__ आ-ल-य-क-े प-्-ा आ-े क-? म-झ-य-क-े आ-्-ा- ह-त-. ---------------------------------------------- आपल्याकडे पत्ता आहे का? माझ्याकडे आत्ताच होता. 0
Āp--yāk-ḍ---at-ā -h---ā?----h---aḍē-āttā-a-h-t-. Ā_________ p____ ā__ k__ M_________ ā_____ h____ Ā-a-y-k-ḍ- p-t-ā ā-ē k-? M-j-y-k-ḍ- ā-t-c- h-t-. ------------------------------------------------ Āpalyākaḍē pattā āhē kā? Mājhyākaḍē āttāca hōtā.
Har ni stadskartan? Jag hade den nyss. आप--या-ड---ह-ा-- नका-ा--हे-का----झ----डे --्--- हो--. आ_____ श___ न__ आ_ का_ मा____ आ___ हो__ आ-ल-य-क-े श-र-च- न-ा-ा आ-े क-? म-झ-य-क-े आ-्-ा- ह-त-. ----------------------------------------------------- आपल्याकडे शहराचा नकाशा आहे का? माझ्याकडे आत्ताच होता. 0
Ā---y---ḍ---ah---c--na-āś- ā-ē --?-M-jh--ka-- ----ca hō-ā. Ā_________ ś_______ n_____ ā__ k__ M_________ ā_____ h____ Ā-a-y-k-ḍ- ś-h-r-c- n-k-ś- ā-ē k-? M-j-y-k-ḍ- ā-t-c- h-t-. ---------------------------------------------------------- Āpalyākaḍē śaharācā nakāśā āhē kā? Mājhyākaḍē āttāca hōtā.
Kom han punktligt? Han kunde inte vara punktlig. तो-वेळे-- आ-ा-का?-त- व---वर---ऊ -कला नाह-. तो वे___ आ_ का_ तो वे___ ये_ श__ ना__ त- व-ळ-व- आ-ा क-? त- व-ळ-व- य-ऊ श-ल- न-ह-. ------------------------------------------ तो वेळेवर आला का? तो वेळेवर येऊ शकला नाही. 0
T---ē---a----lā-k-- T- v-ḷ--ar--y--- ----l--nā-ī. T_ v_______ ā__ k__ T_ v_______ y___ ś_____ n____ T- v-ḷ-v-r- ā-ā k-? T- v-ḷ-v-r- y-'- ś-k-l- n-h-. ------------------------------------------------- Tō vēḷēvara ālā kā? Tō vēḷēvara yē'ū śakalā nāhī.
Hittade han vägen? Han kunde inte hitta vägen. त्य-ल- --्ता--ा-डल----? त--ाल--रस्-- सापड- -कल- ---ी. त्__ र__ सा___ का_ त्__ र__ सा__ श__ ना__ त-य-ल- र-्-ा स-प-ल- क-? त-य-ल- र-्-ा स-प-ू श-ल- न-ह-. ----------------------------------------------------- त्याला रस्ता सापडला का? त्याला रस्ता सापडू शकला नाही. 0
T------ast--sāp----ā --? -yālā--ast--sā-aḍ- ----l--n-hī. T____ r____ s_______ k__ T____ r____ s_____ ś_____ n____ T-ā-ā r-s-ā s-p-ḍ-l- k-? T-ā-ā r-s-ā s-p-ḍ- ś-k-l- n-h-. -------------------------------------------------------- Tyālā rastā sāpaḍalā kā? Tyālā rastā sāpaḍū śakalā nāhī.
Förstod han dig? Han kunde inte förstå mig. त-य-ने--ु-ा---जू- ----े -ा- तो -ल- स--ून-घ-ऊ -क-ा-न-ही. त्__ तु_ स___ घे__ का_ तो म_ स___ घे_ श__ ना__ त-य-न- त-ल- स-ज-न घ-त-े क-? त- म-ा स-ज-न घ-ऊ श-ल- न-ह-. ------------------------------------------------------- त्याने तुला समजून घेतले का? तो मला समजून घेऊ शकला नाही. 0
Tyā-- t-lā -ama-ū-a---ē-----kā- T--ma-- -am-j--- g-ē----ak-lā-n--ī. T____ t___ s_______ g______ k__ T_ m___ s_______ g____ ś_____ n____ T-ā-ē t-l- s-m-j-n- g-ē-a-ē k-? T- m-l- s-m-j-n- g-ē-ū ś-k-l- n-h-. ------------------------------------------------------------------- Tyānē tulā samajūna ghētalē kā? Tō malā samajūna ghē'ū śakalā nāhī.
Varför kunde du inte vara punktlig? त- -े--व--का -ाही--े--श-लास? तू वे___ का ना_ ये_ श____ त- व-ळ-व- क- न-ह- य-ऊ श-ल-स- ---------------------------- तू वेळेवर का नाही येऊ शकलास? 0
Tū-vē-ēv-ra-kā -ā---yē'---a-a-ā--? T_ v_______ k_ n___ y___ ś________ T- v-ḷ-v-r- k- n-h- y-'- ś-k-l-s-? ---------------------------------- Tū vēḷēvara kā nāhī yē'ū śakalāsa?
Varför kunde du inte hitta vägen? तुला -स-ता-क- न--ी-स-प---? तु_ र__ का ना_ सा____ त-ल- र-्-ा क- न-ह- स-प-ल-? -------------------------- तुला रस्ता का नाही सापडला? 0
T-----as------nā-- --pa---ā? T___ r____ k_ n___ s________ T-l- r-s-ā k- n-h- s-p-ḍ-l-? ---------------------------- Tulā rastā kā nāhī sāpaḍalā?
Varför kunde du inte förstå honom? तू त------क---म---शकला ---ी-? तू त्__ का स__ श__ ना___ त- त-य-ल- क- स-ज- श-ल- न-ह-स- ----------------------------- तू त्याला का समजू शकला नाहीस? 0
Tū---ālā k- -a--j- ś-k-lā -ā-ī-a? T_ t____ k_ s_____ ś_____ n______ T- t-ā-ā k- s-m-j- ś-k-l- n-h-s-? --------------------------------- Tū tyālā kā samajū śakalā nāhīsa?
Jag kunde inte komma punktligt, eftersom det inte gick någon buss. म- वेळे-- य-ऊ शकल--नाही,--ा------स् च-ल- नव्ह-्य-. मी वे___ ये_ श__ ना__ का__ ब__ चा_ न_____ म- व-ळ-व- य-ऊ श-ल- न-ह-, क-र- ब-े-् च-ल- न-्-त-य-. -------------------------------------------------- मी वेळेवर येऊ शकलो नाही, कारण बसेस् चालू नव्हत्या. 0
M- v--ē--r- y--ū ---alō ------k-raṇa-basē----l- --vh-tyā. M_ v_______ y___ ś_____ n____ k_____ b____ c___ n________ M- v-ḷ-v-r- y-'- ś-k-l- n-h-, k-r-ṇ- b-s-s c-l- n-v-a-y-. --------------------------------------------------------- Mī vēḷēvara yē'ū śakalō nāhī, kāraṇa basēs cālū navhatyā.
Jag kunde inte hitta vägen, eftersom jag inte hade någon stadskarta. म-ा -स-त--स-प-ू---ल---ाही-क-रण--ा----क-े----ा-ा नक--ा--व्ह-ा. म_ र__ सा__ श__ ना_ का__ मा____ श___ न__ न____ म-ा र-्-ा स-प-ू श-ल- न-ह- क-र- म-झ-य-क-े श-र-च- न-ा-ा न-्-त-. ------------------------------------------------------------- मला रस्ता सापडू शकला नाही कारण माझ्याकडे शहराचा नकाशा नव्हता. 0
M--ā----tā sāp----ś--a-- nā-ī--āraṇ- m-jh---aḍ- ś-h-r--- --k-ś- na--at-. M___ r____ s_____ ś_____ n___ k_____ m_________ ś_______ n_____ n_______ M-l- r-s-ā s-p-ḍ- ś-k-l- n-h- k-r-ṇ- m-j-y-k-ḍ- ś-h-r-c- n-k-ś- n-v-a-ā- ------------------------------------------------------------------------ Malā rastā sāpaḍū śakalā nāhī kāraṇa mājhyākaḍē śaharācā nakāśā navhatā.
Jag kunde inte förstå honom, eftersom musiken var så högljudd. मी त्या------ू --लो --ह- क-रण--ंगीत खूप-मोठ्य-ने-वाज--हो-े. मी त्__ स__ श__ ना_ का__ सं__ खू_ मो___ वा__ हो__ म- त-य-ल- स-ज- श-ल- न-ह- क-र- स-ग-त ख-प म-ठ-य-न- व-ज- ह-त-. ----------------------------------------------------------- मी त्याला समजू शकलो नाही कारण संगीत खूप मोठ्याने वाजत होते. 0
M--t---ā-----jū-ś-k--ō nā-- kā-----sa-gīta -h--a-mōṭ----ē vājat- ----. M_ t____ s_____ ś_____ n___ k_____ s______ k____ m_______ v_____ h____ M- t-ā-ā s-m-j- ś-k-l- n-h- k-r-ṇ- s-ṅ-ī-a k-ū-a m-ṭ-y-n- v-j-t- h-t-. ---------------------------------------------------------------------- Mī tyālā samajū śakalō nāhī kāraṇa saṅgīta khūpa mōṭhyānē vājata hōtē.
Jag var tvungen att ta en taxi. मल- --क--ी घ----- ---ल-. म_ टॅ__ घ्__ ला___ म-ा ट-क-स- घ-य-व- ल-ग-ी- ------------------------ मला टॅक्सी घ्यावी लागली. 0
M-lā ṭĕ--- ---āvī l-ga--. M___ ṭ____ g_____ l______ M-l- ṭ-k-ī g-y-v- l-g-l-. ------------------------- Malā ṭĕksī ghyāvī lāgalī.
Jag var tvungen att köpa en stadskarta. म---श---चा ---शा-----ी क-ा--------. म_ श___ न__ ख__ क__ ला___ म-ा श-र-च- न-ा-ा ख-े-ी क-ा-ा ल-ग-ा- ----------------------------------- मला शहराचा नकाशा खरेदी करावा लागला. 0
Mal- ---arāc--n--āś- khar--ī ---āvā l-g--ā. M___ ś_______ n_____ k______ k_____ l______ M-l- ś-h-r-c- n-k-ś- k-a-ē-ī k-r-v- l-g-l-. ------------------------------------------- Malā śaharācā nakāśā kharēdī karāvā lāgalā.
Jag var tvungen att stänga av radion. मल- र--िओ--ंद -र-व----गला. म_ रे__ बं_ क__ ला___ म-ा र-ड-ओ ब-द क-ा-ा ल-ग-ा- -------------------------- मला रेडिओ बंद करावा लागला. 0
M----rē---ō -anda----ā-ā --g--ā. M___ r_____ b____ k_____ l______ M-l- r-ḍ-'- b-n-a k-r-v- l-g-l-. -------------------------------- Malā rēḍi'ō banda karāvā lāgalā.

Lär dig främmande språk bättre utomlands!

Vuxna lär sig inte språk lika lätt som barn. Deras hjärna är helt utvecklad. Därför kan den inte skapa nya nätvärk lika lätt längre. Men man kan ändå lära sig ett språk mycket bra som vuxen! För att göra det måste man resa till det land där språket talas. Ett främmande språk lärs speciellt effektivt utomlands. Alla som någon gång tagit en språksemester vet detta. Man lär sig ett nytt språk bättre i dess naturliga miljö. En ny studie har just kommit fram till en intressant slutsats. Den visar att en person lär sig ett nytt språk annorlunda utomlands! Hjärnan kan bearbeta det främmande språket på samma sätt som modersmålet. Forskare har länge trott att det finns olika inlärningsprocesser. Nu verkar ett experiment ha bevisat detta. En grupp försökspersoner fick lära sig ett fiktivt språk. En del av försökspersonerna gick på regelbundna lektioner. Den andra delen lärde sig i en simulerad situation utomlands. Dessa försökspersoner måste orientera sig själva i den främmande miljön. Alla de hade kontakt med talade det nya språket. Försökspersonerna i denna grupp var inte typiska språkstudenter. De tillhörde en främmande gemenskap. På så sätt var de tvungna att få hjälp snabbt med det nya språket. Så småningom testades försökspersonerna. Båda grupperna visade lika goda kunskaper i det nya språket. Men deras hjärnor bearbetade det främmande språket på olika sätt! De som lärt sig ‘utomlands’ visade en slående hjärnverksamhet. Deras hjärnor bearbetade den främmande grammatiken som sitt eget språk. Samma mekanismer identifierades hos infödda talare. En språksemester är den trevligaste och mest effektiva formen av lärande!