Ordlista

sv Förfluten tid 2   »   es Pretérito 2

82 [åttiotvå]

Förfluten tid 2

Förfluten tid 2

82 [ochenta y dos]

Pretérito 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska spanska Spela Mer
Var du tvungen att ringa på en ambulans? ¿--------q-e p---r-u----m--l-n--a? ¿_______ q__ p____ u__ a__________ ¿-u-i-t- q-e p-d-r u-a a-b-l-n-i-? ---------------------------------- ¿Tuviste que pedir una ambulancia?
Var du tvungen att ringa efter en läkare? ¿Tuvi-t--qu- llamar-al----ico? ¿_______ q__ l_____ a_ m______ ¿-u-i-t- q-e l-a-a- a- m-d-c-? ------------------------------ ¿Tuviste que llamar al médico?
Var du tvungen att ringa på polisen? ¿T--is-- -u--l--ma- - la-pol-cía? ¿_______ q__ l_____ a l_ p_______ ¿-u-i-t- q-e l-a-a- a l- p-l-c-a- --------------------------------- ¿Tuviste que llamar a la policía?
Har ni telefonnumret? Jag hade det nyss. ¿T---e-(u-t-----l n---ro d---e-é-on-- H-c- u- -om-n-o---n -o -----. ¿_____ (______ e_ n_____ d_ t________ H___ u_ m______ a__ l_ t_____ ¿-i-n- (-s-e-) e- n-m-r- d- t-l-f-n-? H-c- u- m-m-n-o a-n l- t-n-a- ------------------------------------------------------------------- ¿Tiene (usted) el número de teléfono? Hace un momento aún lo tenía.
Har ni adressen? Jag hade den nyss. ¿---n--(-s-e-)--a-dir-c-i-n--H--e u- m-m-n--------a-te---. ¿_____ (______ l_ d_________ H___ u_ m______ a__ l_ t_____ ¿-i-n- (-s-e-) l- d-r-c-i-n- H-c- u- m-m-n-o a-n l- t-n-a- ---------------------------------------------------------- ¿Tiene (usted) la dirección? Hace un momento aún la tenía.
Har ni stadskartan? Jag hade den nyss. ¿Tiene -u----- ---p-ano (de-la c--d-d-? -a----n m-m--t- -ún-l- t----. ¿_____ (______ e_ p____ (__ l_ c_______ H___ u_ m______ a__ l_ t_____ ¿-i-n- (-s-e-) e- p-a-o (-e l- c-u-a-)- H-c- u- m-m-n-o a-n l- t-n-a- --------------------------------------------------------------------- ¿Tiene (usted) el plano (de la ciudad)? Hace un momento aún lo tenía.
Kom han punktligt? Han kunde inte vara punktlig. ¿-----l-------t--mpo------udo----gar a-t-emp-. ¿____ l____ a t______ N_ p___ l_____ a t______ ¿-É-) l-e-ó a t-e-p-? N- p-d- l-e-a- a t-e-p-. ---------------------------------------------- ¿(Él) llegó a tiempo? No pudo llegar a tiempo.
Hittade han vägen? Han kunde inte hitta vägen. ¿Encontró el-camino- -o -ud----c-ntr---e--cami--. ¿________ e_ c______ N_ p___ e________ e_ c______ ¿-n-o-t-ó e- c-m-n-? N- p-d- e-c-n-r-r e- c-m-n-. ------------------------------------------------- ¿Encontró el camino? No pudo encontrar el camino.
Förstod han dig? Han kunde inte förstå mig. ¿-e e-te---------me -u----n-end--. ¿__ e________ N_ m_ p___ e________ ¿-e e-t-n-i-? N- m- p-d- e-t-n-e-. ---------------------------------- ¿Te entendió? No me pudo entender.
Varför kunde du inte vara punktlig? ¿--- -ué--o p-d---e -l--a--a tie-p-? ¿___ q__ n_ p______ l_____ a t______ ¿-o- q-é n- p-d-s-e l-e-a- a t-e-p-? ------------------------------------ ¿Por qué no pudiste llegar a tiempo?
Varför kunde du inte hitta vägen? ¿----q----o ----s-e e----tr---e-----in-? ¿___ q__ n_ p______ e________ e_ c______ ¿-o- q-é n- p-d-s-e e-c-n-r-r e- c-m-n-? ---------------------------------------- ¿Por qué no pudiste encontrar el camino?
Varför kunde du inte förstå honom? ¿--r-q----- ---iste e----de-lo? ¿___ q__ n_ p______ e__________ ¿-o- q-é n- p-d-s-e e-t-n-e-l-? ------------------------------- ¿Por qué no pudiste entenderlo?
Jag kunde inte komma punktligt, eftersom det inte gick någon buss. N- pu-e ------ a tie-po po-q-e--- --sa---n----- a------. N_ p___ l_____ a t_____ p_____ n_ p_____ n_____ a_______ N- p-d- l-e-a- a t-e-p- p-r-u- n- p-s-b- n-n-ú- a-t-b-s- -------------------------------------------------------- No pude llegar a tiempo porque no pasaba ningún autobús.
Jag kunde inte hitta vägen, eftersom jag inte hade någon stadskarta. No---d- --------r-el-c----o --r--e -- t---- ----l--o. N_ p___ e________ e_ c_____ p_____ n_ t____ u_ p_____ N- p-d- e-c-n-r-r e- c-m-n- p-r-u- n- t-n-a u- p-a-o- ----------------------------------------------------- No pude encontrar el camino porque no tenía un plano.
Jag kunde inte förstå honom, eftersom musiken var så högljudd. N---u----n-end---o----q----a-m--i-- est--a -em--------l-a. N_ p___ e_________ p_____ l_ m_____ e_____ d________ a____ N- p-d- e-t-n-e-l- p-r-u- l- m-s-c- e-t-b- d-m-s-a-o a-t-. ---------------------------------------------------------- No pude entenderlo porque la música estaba demasiado alta.
Jag var tvungen att ta en taxi. Tuv---ue -o--r -n ---i. T___ q__ c____ u_ t____ T-v- q-e c-g-r u- t-x-. ----------------------- Tuve que coger un taxi.
Jag var tvungen att köpa en stadskarta. Tu-e que-c--pr-r--- p--no (---l--c-u-a-). T___ q__ c______ u_ p____ (__ l_ c_______ T-v- q-e c-m-r-r u- p-a-o (-e l- c-u-a-)- ----------------------------------------- Tuve que comprar un plano (de la ciudad).
Jag var tvungen att stänga av radion. Tuv--que-ap--ar-la -a---. T___ q__ a_____ l_ r_____ T-v- q-e a-a-a- l- r-d-o- ------------------------- Tuve que apagar la radio.

Lär dig främmande språk bättre utomlands!

Vuxna lär sig inte språk lika lätt som barn. Deras hjärna är helt utvecklad. Därför kan den inte skapa nya nätvärk lika lätt längre. Men man kan ändå lära sig ett språk mycket bra som vuxen! För att göra det måste man resa till det land där språket talas. Ett främmande språk lärs speciellt effektivt utomlands. Alla som någon gång tagit en språksemester vet detta. Man lär sig ett nytt språk bättre i dess naturliga miljö. En ny studie har just kommit fram till en intressant slutsats. Den visar att en person lär sig ett nytt språk annorlunda utomlands! Hjärnan kan bearbeta det främmande språket på samma sätt som modersmålet. Forskare har länge trott att det finns olika inlärningsprocesser. Nu verkar ett experiment ha bevisat detta. En grupp försökspersoner fick lära sig ett fiktivt språk. En del av försökspersonerna gick på regelbundna lektioner. Den andra delen lärde sig i en simulerad situation utomlands. Dessa försökspersoner måste orientera sig själva i den främmande miljön. Alla de hade kontakt med talade det nya språket. Försökspersonerna i denna grupp var inte typiska språkstudenter. De tillhörde en främmande gemenskap. På så sätt var de tvungna att få hjälp snabbt med det nya språket. Så småningom testades försökspersonerna. Båda grupperna visade lika goda kunskaper i det nya språket. Men deras hjärnor bearbetade det främmande språket på olika sätt! De som lärt sig ‘utomlands’ visade en slående hjärnverksamhet. Deras hjärnor bearbetade den främmande grammatiken som sitt eget språk. Samma mekanismer identifierades hos infödda talare. En språksemester är den trevligaste och mest effektiva formen av lärande!