Ordlista

sv Årstider och väder   »   mr ऋतू आणि हवामान

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

१६ [सोळा]

16 [Sōḷā]

ऋतू आणि हवामान

r̥tū āṇi havāmāna

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska marathi Spela Mer
Det här är årstiderna: ह- -त----ेत. हे ऋ_ आ___ ह- ऋ-ू आ-े-. ------------ हे ऋतू आहेत. 0
h--r-tū-ā-ēt-. h_ r̥__ ā_____ h- r-t- ā-ē-a- -------------- hē r̥tū āhēta.
Våren, sommaren, वस-त- -------, व___ उ____ व-ं-, उ-्-ा-ा- -------------- वसंत, उन्हाळा, 0
Va-an-a,--nh--ā, V_______ u______ V-s-n-a- u-h-ḷ-, ---------------- Vasanta, unhāḷā,
hösten och vintern. शरद -ण- हि-ा-ा. श__ आ_ हि___ श-द आ-ि ह-व-ळ-. --------------- शरद आणि हिवाळा. 0
ś-ra----ṇ- -i--ḷ-. ś_____ ā__ h______ ś-r-d- ā-i h-v-ḷ-. ------------------ śarada āṇi hivāḷā.
Sommaren är hett. उन--ा----- --- -बद-र--सत-. उ_____ ह_ ऊ___ अ___ उ-्-ा-्-ा- ह-ा ऊ-द-र अ-त-. -------------------------- उन्हाळ्यात हवा ऊबदार असते. 0
Un---y-t- ha-ā--b--ā-- a-a-ē. U________ h___ ū______ a_____ U-h-ḷ-ā-a h-v- ū-a-ā-a a-a-ē- ----------------------------- Unhāḷyāta havā ūbadāra asatē.
På sommaren skiner solen. उ-्--ळ-य----ू-----ळपत-. उ_____ सू__ त____ उ-्-ा-्-ा- स-र-य त-प-ो- ----------------------- उन्हाळ्यात सूर्य तळपतो. 0
U--ā---ta--ūr-a-----p--ō. U________ s____ t________ U-h-ḷ-ā-a s-r-a t-ḷ-p-t-. ------------------------- Unhāḷyāta sūrya taḷapatō.
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. आम्हाल--ऊब-----वे----र-य-ा--ाय-- --ड--. आ___ ऊ___ ह__ फि___ जा__ आ____ आ-्-ा-ा ऊ-द-र ह-े- फ-र-य-ा ज-य-ा आ-ड-े- --------------------------------------- आम्हाला ऊबदार हवेत फिरायला जायला आवडते. 0
Āmhā-ā-ūb-d--a-h--ē-a -h--āyal--j---l- ā-aḍ-tē. Ā_____ ū______ h_____ p________ j_____ ā_______ Ā-h-l- ū-a-ā-a h-v-t- p-i-ā-a-ā j-y-l- ā-a-a-ē- ----------------------------------------------- Āmhālā ūbadāra havēta phirāyalā jāyalā āvaḍatē.
Vintern är kall. ह-वा-्----ह-- -ंडगार -सत-. हि____ ह_ थं___ अ___ ह-व-ळ-य-त ह-ा थ-ड-ा- अ-त-. -------------------------- हिवाळ्यात हवा थंडगार असते. 0
H----yāt---avā--h-ṇḍ-g--a-a---ē. H________ h___ t_________ a_____ H-v-ḷ-ā-a h-v- t-a-ḍ-g-r- a-a-ē- -------------------------------- Hivāḷyāta havā thaṇḍagāra asatē.
På vintern snöar eller regnar det. ह-वाळ-य-त बर------व- -ाऊस-प---. हि____ ब__ किं_ पा__ प___ ह-व-ळ-य-त ब-्- क-ं-ा प-ऊ- प-त-. ------------------------------- हिवाळ्यात बर्फ किंवा पाऊस पडतो. 0
Hivā--āta ---pha -inv----'ūsa -aḍ-tō. H________ b_____ k____ p_____ p______ H-v-ḷ-ā-a b-r-h- k-n-ā p-'-s- p-ḍ-t-. ------------------------------------- Hivāḷyāta barpha kinvā pā'ūsa paḍatō.
På vintern stannar vi gärna hemma. आम--ाला-ह-व-ळ-यात घ-----ा--- -----. आ___ हि____ घ__ रा__ आ____ आ-्-ा-ा ह-व-ळ-य-त घ-ा- र-ह-े आ-ड-े- ----------------------------------- आम्हाला हिवाळ्यात घरात राहणे आवडते. 0
Ā-h-l----v-ḷ-āt--g--rāta r-h-ṇ---va----. Ā_____ h________ g______ r_____ ā_______ Ā-h-l- h-v-ḷ-ā-a g-a-ā-a r-h-ṇ- ā-a-a-ē- ---------------------------------------- Āmhālā hivāḷyāta gharāta rāhaṇē āvaḍatē.
Det är kallt. थं- आहे. थं_ आ__ थ-ड आ-े- -------- थंड आहे. 0
T-a-ḍa āh-. T_____ ā___ T-a-ḍ- ā-ē- ----------- Thaṇḍa āhē.
Det regnar. प--स--ड--आ--. पा__ प__ आ__ प-ऊ- प-त आ-े- ------------- पाऊस पडत आहे. 0
Pā'ū-- paḍ-ta āh-. P_____ p_____ ā___ P-'-s- p-ḍ-t- ā-ē- ------------------ Pā'ūsa paḍata āhē.
Det är blåsigt. व-रा स-टला-आ-े. वा_ सु__ आ__ व-र- स-ट-ा आ-े- --------------- वारा सुटला आहे. 0
V-r- s--a-- --ē. V___ s_____ ā___ V-r- s-ṭ-l- ā-ē- ---------------- Vārā suṭalā āhē.
Det är varmt. हव-त---्म-----. ह__ उ__ आ__ ह-े- उ-्-ा आ-े- --------------- हवेत उष्मा आहे. 0
H-v--a--ṣmā--hē. H_____ u___ ā___ H-v-t- u-m- ā-ē- ---------------- Havēta uṣmā āhē.
Det är soligt. उन -ह-. उ_ आ__ उ- आ-े- ------- उन आहे. 0
U-- -h-. U__ ā___ U-a ā-ē- -------- Una āhē.
Det är klart väder. आल्हा-------व- आहे. आ______ ह_ आ__ आ-्-ा-द-य- ह-ा आ-े- ------------------- आल्हाददायक हवा आहे. 0
Āl----------- -a-- -h-. Ā____________ h___ ā___ Ā-'-ā-a-ā-a-a h-v- ā-ē- ----------------------- Āl'hādadāyaka havā āhē.
Vad är det för väder idag? आ- हव-म-- कस- आह-? आ_ ह___ क_ आ__ आ- ह-ा-ा- क-े आ-े- ------------------ आज हवामान कसे आहे? 0
Ā-a hav--āna -----āh-? Ā__ h_______ k___ ā___ Ā-a h-v-m-n- k-s- ā-ē- ---------------------- Āja havāmāna kasē āhē?
Det är kallt idag. आ- --ड- आहे. आ_ थं_ आ__ आ- थ-ड- आ-े- ------------ आज थंडी आहे. 0
Āj- -------ā-ē. Ā__ t_____ ā___ Ā-a t-a-ḍ- ā-ē- --------------- Āja thaṇḍī āhē.
Det är varmt idag. आ- गरमी-आ--. आ_ ग__ आ__ आ- ग-म- आ-े- ------------ आज गरमी आहे. 0
Ā-- gara-ī -h-. Ā__ g_____ ā___ Ā-a g-r-m- ā-ē- --------------- Āja garamī āhē.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + marathi (1-100) MP3 marathi (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.