Ordlista

sv Förfluten tid 2   »   ku Past tense 2

82 [åttiotvå]

Förfluten tid 2

Förfluten tid 2

82 [heştê û du]

Past tense 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kurdiska (kurmanji) Spela Mer
Var du tvungen att ringa på en ambulans? Di-ê -e -ang---m---an-ê-kiri-a? Divê te bangî ambûlansê kiriba? D-v- t- b-n-î a-b-l-n-ê k-r-b-? ------------------------------- Divê te bangî ambûlansê kiriba? 0
Var du tvungen att ringa efter en läkare? Div--t- -azî b-jî-- --r---? Divê te gazî bijîşk kiriba? D-v- t- g-z- b-j-ş- k-r-b-? --------------------------- Divê te gazî bijîşk kiriba? 0
Var du tvungen att ringa på polisen? Divê--- ba--î-pol-s--i-ib-? Divê te bangî polîs kiriba? D-v- t- b-n-î p-l-s k-r-b-? --------------------------- Divê te bangî polîs kiriba? 0
Har ni telefonnumret? Jag hade det nyss. Li -e- we he--a-- --l----------- Nih- min -ta-d. Li gel we hejmara telefunê heye? Niha min stand. L- g-l w- h-j-a-a t-l-f-n- h-y-? N-h- m-n s-a-d- ------------------------------------------------ Li gel we hejmara telefunê heye? Niha min stand. 0
Har ni adressen? Jag hade den nyss. L--g-l--e--a-nî-an-he--?-N--a-mi-------. Li gel we navnîşan heye? Niha min stand. L- g-l w- n-v-î-a- h-y-? N-h- m-n s-a-d- ---------------------------------------- Li gel we navnîşan heye? Niha min stand. 0
Har ni stadskartan? Jag hade den nyss. L- -e- w-----na ba-êr h--e? --h- min--ta--. Li gel we plana bajêr heye? Niha min stand. L- g-l w- p-a-a b-j-r h-y-? N-h- m-n s-a-d- ------------------------------------------- Li gel we plana bajêr heye? Niha min stand. 0
Kom han punktligt? Han kunde inte vara punktlig. Ew d- -e-- --- -- h-t?--î --k--î-û-di-d--------de-we--. Ew di dema xwe de hat? Wî nikarîbû di dema xwe de were. E- d- d-m- x-e d- h-t- W- n-k-r-b- d- d-m- x-e d- w-r-. ------------------------------------------------------- Ew di dema xwe de hat? Wî nikarîbû di dema xwe de were. 0
Hittade han vägen? Han kunde inte hitta vägen. Wî-r- d-t?--- nika-î-û -------ta. Wî rê dît? Wî nikarîbû rê bidîta. W- r- d-t- W- n-k-r-b- r- b-d-t-. --------------------------------- Wî rê dît? Wî nikarîbû rê bidîta. 0
Förstod han dig? Han kunde inte förstå mig. W- te fê- ---?--î-n--ar----mi- --- b-ke. Wî te fêm kir? Wî nikarîbû min fêm bike. W- t- f-m k-r- W- n-k-r-b- m-n f-m b-k-. ---------------------------------------- Wî te fêm kir? Wî nikarîbû min fêm bike. 0
Varför kunde du inte vara punktlig? Tu--i ---çi--- ------w---- -eh-tî? Tu ji bo çi di dema xwe de nehatî? T- j- b- ç- d- d-m- x-e d- n-h-t-? ---------------------------------- Tu ji bo çi di dema xwe de nehatî? 0
Varför kunde du inte hitta vägen? Te -i bo--i rê----î-? Te ji bo çi rê nedît? T- j- b- ç- r- n-d-t- --------------------- Te ji bo çi rê nedît? 0
Varför kunde du inte förstå honom? T- ---bo--i -w-f--m ne--r? Te ji bo çi ew fehm nekir? T- j- b- ç- e- f-h- n-k-r- -------------------------- Te ji bo çi ew fehm nekir? 0
Jag kunde inte komma punktligt, eftersom det inte gick någon buss. Min -i-arîb---- -em- x---de we--m-ji-b---ku--t-----ti----û. Min nikarîbû di dema xwe de werim ji ber ku otobus tine bû. M-n n-k-r-b- d- d-m- x-e d- w-r-m j- b-r k- o-o-u- t-n- b-. ----------------------------------------------------------- Min nikarîbû di dema xwe de werim ji ber ku otobus tine bû. 0
Jag kunde inte hitta vägen, eftersom jag inte hade någon stadskarta. Mi- ni--rîbû--ê -i-înim-j- -e--ku-p-an- -in---b---r t----bû. Min nikarîbû rê bibînim ji ber ku plana min e bajêr tine bû. M-n n-k-r-b- r- b-b-n-m j- b-r k- p-a-a m-n e b-j-r t-n- b-. ------------------------------------------------------------ Min nikarîbû rê bibînim ji ber ku plana min e bajêr tine bû. 0
Jag kunde inte förstå honom, eftersom musiken var så högljudd. Min nika-îbû -î--ê- biki- -- be- ku -en-ê --zîk- --l--d-bû. Min nikarîbû wî fêm bikim ji ber ku dengê muzîkê bilind bû. M-n n-k-r-b- w- f-m b-k-m j- b-r k- d-n-ê m-z-k- b-l-n- b-. ----------------------------------------------------------- Min nikarîbû wî fêm bikim ji ber ku dengê muzîkê bilind bû. 0
Jag var tvungen att ta en taxi. Di---m-n -ex--y-- bi--r--. Divê min texsiyek bigirta. D-v- m-n t-x-i-e- b-g-r-a- -------------------------- Divê min texsiyek bigirta. 0
Jag var tvungen att köpa en stadskarta. Di-----n--l--a-ba--r---kiriy-. Divê min plana bajêr bikiriya. D-v- m-n p-a-a b-j-r b-k-r-y-. ------------------------------ Divê min plana bajêr bikiriya. 0
Jag var tvungen att stänga av radion. Div-ya-min ---yo----ir-a. Diviya min radyo bigirta. D-v-y- m-n r-d-o b-g-r-a- ------------------------- Diviya min radyo bigirta. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Lär dig främmande språk bättre utomlands!

Vuxna lär sig inte språk lika lätt som barn. Deras hjärna är helt utvecklad. Därför kan den inte skapa nya nätvärk lika lätt längre. Men man kan ändå lära sig ett språk mycket bra som vuxen! För att göra det måste man resa till det land där språket talas. Ett främmande språk lärs speciellt effektivt utomlands. Alla som någon gång tagit en språksemester vet detta. Man lär sig ett nytt språk bättre i dess naturliga miljö. En ny studie har just kommit fram till en intressant slutsats. Den visar att en person lär sig ett nytt språk annorlunda utomlands! Hjärnan kan bearbeta det främmande språket på samma sätt som modersmålet. Forskare har länge trott att det finns olika inlärningsprocesser. Nu verkar ett experiment ha bevisat detta. En grupp försökspersoner fick lära sig ett fiktivt språk. En del av försökspersonerna gick på regelbundna lektioner. Den andra delen lärde sig i en simulerad situation utomlands. Dessa försökspersoner måste orientera sig själva i den främmande miljön. Alla de hade kontakt med talade det nya språket. Försökspersonerna i denna grupp var inte typiska språkstudenter. De tillhörde en främmande gemenskap. På så sätt var de tvungna att få hjälp snabbt med det nya språket. Så småningom testades försökspersonerna. Båda grupperna visade lika goda kunskaper i det nya språket. Men deras hjärnor bearbetade det främmande språket på olika sätt! De som lärt sig ‘utomlands’ visade en slående hjärnverksamhet. Deras hjärnor bearbetade den främmande grammatiken som sitt eget språk. Samma mekanismer identifierades hos infödda talare. En språksemester är den trevligaste och mest effektiva formen av lärande!