Ordlista

sv Personer   »   mr लोक

1 [ett]

Personer

Personer

१ [एक]

1 [Ēka]

लोक

lōka

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska marathi Spela Mer
jag म- मी म- -- मी 0
-ī m_ m- -- mī
jag och du मी---ि-तू मी आ_ तू म- आ-ि त- --------- मी आणि तू 0
m- āṇi--ū m_ ā__ t_ m- ā-i t- --------- mī āṇi tū
vi två आ-्ह- -ोघे आ__ दो_ आ-्-ी द-घ- ---------- आम्ही दोघे 0
āmh- d--hē ā___ d____ ā-h- d-g-ē ---------- āmhī dōghē
han त- तो त- -- तो 0
-ō t_ t- -- tō
han och hon तो आण---ी तो आ_ ती त- आ-ि त- --------- तो आणि ती 0
t- ā----ī t_ ā__ t_ t- ā-i t- --------- tō āṇi tī
de båda ती --घ--ी ती दो__ त- द-घ-ह- --------- ती दोघेही 0
t--d-g---ī t_ d______ t- d-g-ē-ī ---------- tī dōghēhī
mannen (तो)--ुर-ष (__ पु__ (-ो- प-र-ष ---------- (तो) पुरूष 0
(-ō) p----a (___ p_____ (-ō- p-r-ṣ- ----------- (tō) purūṣa
kvinnan (त----्त-री (__ स्__ (-ी- स-त-र- ----------- (ती) स्त्री 0
(t-- s-rī (___ s___ (-ī- s-r- --------- (tī) strī
barnet (--) --ल (__ मू_ (-े- म-ल -------- (ते) मूल 0
(-------a (___ m___ (-ē- m-l- --------- (tē) mūla
en familj क-टु-ब कु__ क-ट-ं- ------ कुटुंब 0
k-ṭ---a k______ k-ṭ-m-a ------- kuṭumba
min familj माझे -ु-ुंब मा_ कु__ म-झ- क-ट-ं- ----------- माझे कुटुंब 0
mājh- ku-umba m____ k______ m-j-ē k-ṭ-m-a ------------- mājhē kuṭumba
Min familj är här. मा-----टुंब इथ- --े. मा_ कु__ इ_ आ__ म-झ- क-ट-ं- इ-े आ-े- -------------------- माझे कुटुंब इथे आहे. 0
m---ē --ṭ-mba -t---ā-ē. m____ k______ i___ ā___ m-j-ē k-ṭ-m-a i-h- ā-ē- ----------------------- mājhē kuṭumba ithē āhē.
Jag är här. म- --े -ह-. मी इ_ आ__ म- इ-े आ-े- ----------- मी इथे आहे. 0
Mī --hē āhē. M_ i___ ā___ M- i-h- ā-ē- ------------ Mī ithē āhē.
Du är här. त- ----आ---. तू इ_ आ___ त- इ-े आ-े-. ------------ तू इथे आहेस. 0
T---thē ā--sa. T_ i___ ā_____ T- i-h- ā-ē-a- -------------- Tū ithē āhēsa.
Han är här och hon är här. तो --- -ह--आणि -ी इथ--आ-े. तो इ_ आ_ आ_ ती इ_ आ__ त- इ-े आ-े आ-ि त- इ-े आ-े- -------------------------- तो इथे आहे आणि ती इथे आहे. 0
T-------āh- ā----ī --hē-āhē. T_ i___ ā__ ā__ t_ i___ ā___ T- i-h- ā-ē ā-i t- i-h- ā-ē- ---------------------------- Tō ithē āhē āṇi tī ithē āhē.
Vi är här. आम-ह- --े आहो-. आ__ इ_ आ___ आ-्-ी इ-े आ-ो-. --------------- आम्ही इथे आहोत. 0
Ā----i-------ta. Ā___ i___ ā_____ Ā-h- i-h- ā-ō-a- ---------------- Āmhī ithē āhōta.
Ni är här. त---ही---ोघे-/-सर्-- -थे--ह-त. तु__ (__ / स___ इ_ आ___ त-म-ह- (-ो-े / स-्-) इ-े आ-ा-. ------------------------------ तुम्ही (दोघे / सर्व) इथे आहात. 0
Tum------g-ē/ sa-va- ---- -hā-a. T____ (______ s_____ i___ ā_____ T-m-ī (-ō-h-/ s-r-a- i-h- ā-ā-a- -------------------------------- Tumhī (dōghē/ sarva) ithē āhāta.
De är alla här. ते-स-ळे इथे-आ---. ते स__ इ_ आ___ त- स-ळ- इ-े आ-े-. ----------------- ते सगळे इथे आहेत. 0
T- saga-- it----hē--. T_ s_____ i___ ā_____ T- s-g-ḷ- i-h- ā-ē-a- --------------------- Tē sagaḷē ithē āhēta.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + marathi (1-100) MP3 marathi (1-100)
Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!