Ordlista

sv Förfluten tid 2   »   zh 过去时2

82 [åttiotvå]

Förfluten tid 2

Förfluten tid 2

82[八十二]

82 [Bāshí'èr]

过去时2

guòqù shí 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
Var du tvungen att ringa på en ambulans? 你 -要-叫--- - ? 你 得_ 叫___ 吗 ? 你 得- 叫-护- 吗 ? ------------- 你 得要 叫救护车 吗 ? 0
nǐ-dé --o -iào----hù chē --? n_ d_ y__ j___ j____ c__ m__ n- d- y-o j-à- j-ù-ù c-ē m-? ---------------------------- nǐ dé yào jiào jiùhù chē ma?
Var du tvungen att ringa efter en läkare? 你-得---医--吗 ? 你 得_ 找__ 吗 ? 你 得- 找-生 吗 ? ------------ 你 得要 找医生 吗 ? 0
N--d- -à--z-ǎ- -īs-ē----a? N_ d_ y__ z___ y______ m__ N- d- y-o z-ǎ- y-s-ē-g m-? -------------------------- Nǐ dé yào zhǎo yīshēng ma?
Var du tvungen att ringa på polisen? 你--- -警察 吗 ? 你 得_ 找__ 吗 ? 你 得- 找-察 吗 ? ------------ 你 得要 找警察 吗 ? 0
N- dé y-o -h-o-j--gc-- ma? N_ d_ y__ z___ j______ m__ N- d- y-o z-ǎ- j-n-c-á m-? -------------------------- Nǐ dé yào zhǎo jǐngchá ma?
Har ni telefonnumret? Jag hade det nyss. 您 有----电-号码 - --我 ----- -- 电话---。 您 有 那_ 电___ 吗 ? 我 刚_ 还_ 那_ 电___ 。 您 有 那- 电-号- 吗 ? 我 刚- 还- 那- 电-号- 。 --------------------------------- 您 有 那个 电话号码 吗 ? 我 刚才 还有 那个 电话号码 。 0
Nín y-u-n--- -iành-à-h-----m-? Wǒ --n---i--á--yǒ- --g---iànhuà -à---. N__ y__ n___ d______ h____ m__ W_ g______ h__ y__ n___ d______ h_____ N-n y-u n-g- d-à-h-à h-o-ǎ m-? W- g-n-c-i h-i y-u n-g- d-à-h-à h-o-ǎ- --------------------------------------------------------------------- Nín yǒu nàgè diànhuà hàomǎ ma? Wǒ gāngcái hái yǒu nàgè diànhuà hàomǎ.
Har ni adressen? Jag hade den nyss. 您 有 -址 吗-?-- 刚才 -- -个 地址 。 您 有 地_ 吗 ? 我 刚_ 还_ 那_ 地_ 。 您 有 地- 吗 ? 我 刚- 还- 那- 地- 。 -------------------------- 您 有 地址 吗 ? 我 刚才 还有 那个 地址 。 0
N-n---- d---ǐ --?-------g-ái-hái-yǒ----gè dìz-ǐ. N__ y__ d____ m__ W_ g______ h__ y__ n___ d_____ N-n y-u d-z-ǐ m-? W- g-n-c-i h-i y-u n-g- d-z-ǐ- ------------------------------------------------ Nín yǒu dìzhǐ ma? Wǒ gāngcái hái yǒu nàgè dìzhǐ.
Har ni stadskartan? Jag hade den nyss. 您 ----旅游指--吗 - 我 刚- -有-。 您 有 城_____ 吗 ? 我 刚_ 还_ 。 您 有 城-旅-指- 吗 ? 我 刚- 还- 。 ------------------------ 您 有 城市旅游指南 吗 ? 我 刚才 还有 。 0
Nín y---ch----hì---y-u-z-ǐn----a? W- -āng--i---- --u. N__ y__ c_______ l____ z_____ m__ W_ g______ h__ y___ N-n y-u c-é-g-h- l-y-u z-ǐ-á- m-? W- g-n-c-i h-i y-u- ----------------------------------------------------- Nín yǒu chéngshì lǚyóu zhǐnán ma? Wǒ gāngcái hái yǒu.
Kom han punktligt? Han kunde inte vara punktlig. 他 -得--时 --?-他--- -时-来-。 他 来_ 准_ 吗 ? 他 没_ 准_ 来 。 他 来- 准- 吗 ? 他 没- 准- 来 。 ----------------------- 他 来得 准时 吗 ? 他 没能 准时 来 。 0
Tā---idé-z-----í---- -ā--é- -éng zh---h- l--. T_ l____ z______ m__ T_ m__ n___ z______ l___ T- l-i-é z-ǔ-s-í m-? T- m-i n-n- z-ǔ-s-í l-i- --------------------------------------------- Tā láidé zhǔnshí ma? Tā méi néng zhǔnshí lái.
Hittade han vägen? Han kunde inte hitta vägen. 他-找到---了 吗-- 他-没能-找到 路-。 他 找_ 路 了 吗 ? 他 没_ 找_ 路 。 他 找- 路 了 吗 ? 他 没- 找- 路 。 ------------------------ 他 找到 路 了 吗 ? 他 没能 找到 路 。 0
Tā --ǎ-d-o -ù-- m----ā-mé--né-g-z-ǎ---o--ù. T_ z______ l___ m__ T_ m__ n___ z______ l__ T- z-ǎ-d-o l-l- m-? T- m-i n-n- z-ǎ-d-o l-. ------------------------------------------- Tā zhǎodào lùle ma? Tā méi néng zhǎodào lù.
Förstod han dig? Han kunde inte förstå mig. 他--懂 你说的 ----- ? - 没-----的 话 。 他 听_ 你__ 话 了 吗 ? 他 没__ 我__ 话 。 他 听- 你-的 话 了 吗 ? 他 没-懂 我-的 话 。 ------------------------------ 他 听懂 你说的 话 了 吗 ? 他 没听懂 我说的 话 。 0
T--tī---d--- -ǐ---u- d-huà-e---------éi-tī-- --n---ǒ shu- dehuà. T_ t___ d___ n_ s___ d______ m__ T_ m__ t___ d___ w_ s___ d_____ T- t-n- d-n- n- s-u- d-h-à-e m-? T- m-i t-n- d-n- w- s-u- d-h-à- ---------------------------------------------------------------- Tā tīng dǒng nǐ shuō dehuàle ma? Tā méi tīng dǒng wǒ shuō dehuà.
Varför kunde du inte vara punktlig? 你--什- 没能够--- --呢 ? 你 为__ 没__ 准_ 来 呢 ? 你 为-么 没-够 准- 来 呢 ? ------------------ 你 为什么 没能够 准时 来 呢 ? 0
Nǐ-wèi--éme méi--é---òu-zhǔ--h- lá--ne? N_ w_______ m__ n______ z______ l__ n__ N- w-i-h-m- m-i n-n-g-u z-ǔ-s-í l-i n-? --------------------------------------- Nǐ wèishéme méi nénggòu zhǔnshí lái ne?
Varför kunde du inte hitta vägen? 你-为---没有能 ----呢 ? 你 为__ 没__ 找__ 呢 ? 你 为-么 没-能 找-路 呢 ? ----------------- 你 为什么 没有能 找到路 呢 ? 0
Nǐ wèis-é-e---iyǒ--né-g---ǎod-------e? N_ w_______ m_____ n___ z______ l_ n__ N- w-i-h-m- m-i-ǒ- n-n- z-ǎ-d-o l- n-? -------------------------------------- Nǐ wèishéme méiyǒu néng zhǎodào lù ne?
Varför kunde du inte förstå honom? 你 -什- 没-懂 他说的---呢 ? 你 为__ 没__ 他__ 话 呢 ? 你 为-么 没-懂 他-的 话 呢 ? ------------------- 你 为什么 没听懂 他说的 话 呢 ? 0
N- w--s--m------tī-g-d-n---ā s--- de--à--e? N_ w_______ m__ t___ d___ t_ s___ d____ n__ N- w-i-h-m- m-i t-n- d-n- t- s-u- d-h-à n-? ------------------------------------------- Nǐ wèishéme méi tīng dǒng tā shuō dehuà ne?
Jag kunde inte komma punktligt, eftersom det inte gick någon buss. 我 没能-准时-来, 因为 -时 没- 公共汽车 。 我 没_ 准_ 来_ 因_ 当_ 没_ 公___ 。 我 没- 准- 来- 因- 当- 没- 公-汽- 。 -------------------------- 我 没能 准时 来, 因为 当时 没有 公共汽车 。 0
Wǒ---i -é-- --ǔnshí--á---y--w-- dā-g--í m--yǒ- -ōn---ng-qì-h-. W_ m__ n___ z______ l___ y_____ d______ m_____ g_______ q_____ W- m-i n-n- z-ǔ-s-í l-i- y-n-è- d-n-s-í m-i-ǒ- g-n-g-n- q-c-ē- -------------------------------------------------------------- Wǒ méi néng zhǔnshí lái, yīnwèi dāngshí méiyǒu gōnggòng qìchē.
Jag kunde inte hitta vägen, eftersom jag inte hade någon stadskarta. 我 -- -到-- - 因为-我 ---没- 城-----。 我 没_ 找_ 路 , 因_ 我 当_ 没_ 城____ 。 我 没- 找- 路 , 因- 我 当- 没- 城-交-图 。 ------------------------------ 我 没能 找到 路 , 因为 我 当时 没有 城市交通图 。 0
W- -é- n------ǎo--o-l-, y-n-èi -- -ān-s-í mé---- ché-gs---j--o---g tú. W_ m__ n___ z______ l__ y_____ w_ d______ m_____ c_______ j_______ t__ W- m-i n-n- z-ǎ-d-o l-, y-n-è- w- d-n-s-í m-i-ǒ- c-é-g-h- j-ā-t-n- t-. ---------------------------------------------------------------------- Wǒ méi néng zhǎodào lù, yīnwèi wǒ dāngshí méiyǒu chéngshì jiāotōng tú.
Jag kunde inte förstå honom, eftersom musiken var så högljudd. 我 -有-听--他-的----为-当时 音- -吵-了 。 我 没_ 听_ 他__ , 因_ 当_ 音_ 太_ 了 。 我 没- 听- 他-的 , 因- 当- 音- 太- 了 。 ----------------------------- 我 没有 听懂 他说的 , 因为 当时 音乐 太吵 了 。 0
Wǒ mé-----tīn---ǒng -ā--h-- d---y-nw----ān--h- y-n-u- --i ch-ol-. W_ m_____ t___ d___ t_ s___ d__ y_____ d______ y_____ t__ c______ W- m-i-ǒ- t-n- d-n- t- s-u- d-, y-n-è- d-n-s-í y-n-u- t-i c-ǎ-l-. ----------------------------------------------------------------- Wǒ méiyǒu tīng dǒng tā shuō de, yīnwèi dāngshí yīnyuè tài chǎole.
Jag var tvungen att ta en taxi. 我 当时 必须-坐-----。 我 当_ 必_ 坐 出__ 。 我 当- 必- 坐 出-车 。 --------------- 我 当时 必须 坐 出租车 。 0
Wǒ d-------bì-- z-----ū-- -hē. W_ d______ b___ z__ c____ c___ W- d-n-s-í b-x- z-ò c-ū-ū c-ē- ------------------------------ Wǒ dāngshí bìxū zuò chūzū chē.
Jag var tvungen att köpa en stadskarta. 我-当- -- 买--张 城- 交通-南-。 我 当_ 必_ 买 一_ 城_ 交___ 。 我 当- 必- 买 一- 城- 交-指- 。 ---------------------- 我 当时 必须 买 一张 城市 交通指南 。 0
Wǒ dān-shí b--ū--ǎ--yī --ā----h---s-- --āo------h---n. W_ d______ b___ m__ y_ z____ c_______ j_______ z______ W- d-n-s-í b-x- m-i y- z-ā-g c-é-g-h- j-ā-t-n- z-ǐ-á-. ------------------------------------------------------ Wǒ dāngshí bìxū mǎi yī zhāng chéngshì jiāotōng zhǐnán.
Jag var tvungen att stänga av radion. 我 -- ------音机 -- 。 我 当_ 必_ 把 收__ 关_ 。 我 当- 必- 把 收-机 关- 。 ------------------ 我 当时 必须 把 收音机 关掉 。 0
Wǒ dā--s-- bì---bǎ s-ō-y--j- gu-----ào. W_ d______ b___ b_ s________ g___ d____ W- d-n-s-í b-x- b- s-ō-y-n-ī g-ā- d-à-. --------------------------------------- Wǒ dāngshí bìxū bǎ shōuyīnjī guān diào.

Lär dig främmande språk bättre utomlands!

Vuxna lär sig inte språk lika lätt som barn. Deras hjärna är helt utvecklad. Därför kan den inte skapa nya nätvärk lika lätt längre. Men man kan ändå lära sig ett språk mycket bra som vuxen! För att göra det måste man resa till det land där språket talas. Ett främmande språk lärs speciellt effektivt utomlands. Alla som någon gång tagit en språksemester vet detta. Man lär sig ett nytt språk bättre i dess naturliga miljö. En ny studie har just kommit fram till en intressant slutsats. Den visar att en person lär sig ett nytt språk annorlunda utomlands! Hjärnan kan bearbeta det främmande språket på samma sätt som modersmålet. Forskare har länge trott att det finns olika inlärningsprocesser. Nu verkar ett experiment ha bevisat detta. En grupp försökspersoner fick lära sig ett fiktivt språk. En del av försökspersonerna gick på regelbundna lektioner. Den andra delen lärde sig i en simulerad situation utomlands. Dessa försökspersoner måste orientera sig själva i den främmande miljön. Alla de hade kontakt med talade det nya språket. Försökspersonerna i denna grupp var inte typiska språkstudenter. De tillhörde en främmande gemenskap. På så sätt var de tvungna att få hjälp snabbt med det nya språket. Så småningom testades försökspersonerna. Båda grupperna visade lika goda kunskaper i det nya språket. Men deras hjärnor bearbetade det främmande språket på olika sätt! De som lärt sig ‘utomlands’ visade en slående hjärnverksamhet. Deras hjärnor bearbetade den främmande grammatiken som sitt eget språk. Samma mekanismer identifierades hos infödda talare. En språksemester är den trevligaste och mest effektiva formen av lärande!