Ordlista

sv måste något   »   ti ገለ (ገድነት)

72 [sjuttiotvå]

måste något

måste något

72 [ሰብዓንክልተን]

72 [sebi‘anikiliteni]

ገለ (ገድነት)

[gele (gedineti)]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
måste ገ-ን ገ__ ገ-ን --- ገድን 0
g-d-ni g_____ g-d-n- ------ gedini
Jag måste skicka iväg brevet. እቲ----- -ድን-ክሰዶ--ለ-። እ_ ደ___ ገ__ ክ__ ኣ___ እ- ደ-ዳ- ገ-ን ክ-ዶ ኣ-ኒ- -------------------- እቲ ደብዳበ ገድን ክሰዶ ኣለኒ። 0
i----e--d--- g-di-- k---d- -l-n-። i__ d_______ g_____ k_____ a_____ i-ī d-b-d-b- g-d-n- k-s-d- a-e-ī- --------------------------------- itī debidabe gedini kisedo alenī።
Jag måste betala hotellet. እቲ-ሆ-----ን ክ-ፍ--ኣለ-። እ_ ሆ__ ግ__ ክ___ ኣ___ እ- ሆ-ል ግ-ን ክ-ፍ- ኣ-ኒ- -------------------- እቲ ሆተል ግድን ክኸፍሎ ኣለኒ። 0
i-- --t--- g-d-ni ki---f----a-e-ī። i__ h_____ g_____ k_______ a_____ i-ī h-t-l- g-d-n- k-h-e-i-o a-e-ī- ---------------------------------- itī hoteli gidini kiẖefilo alenī።
Du måste gå upp tidigt. ግ-ን ንግሆ-ክ-----ኣ--። ግ__ ን__ ክ____ ኣ___ ግ-ን ን-ሆ ክ-ት-እ ኣ-ካ- ------------------ ግድን ንግሆ ክትትስእ ኣለካ። 0
g--i-i--ig--- k-ti-isi’i-a---a። g_____ n_____ k_________ a_____ g-d-n- n-g-h- k-t-t-s-’- a-e-a- ------------------------------- gidini nigiho kititisi’i aleka።
Du måste arbeta mycket. ብ-ሕ ክትሰር- --ካ። ብ__ ክ____ ኣ___ ብ-ሕ ክ-ሰ-ሕ ኣ-ካ- -------------- ብዙሕ ክትሰርሕ ኣለካ። 0
bi-uḥ---i--se-ih----leka። b_____ k_________ a_____ b-z-h-i k-t-s-r-h-i a-e-a- -------------------------- bizuḥi kitiseriḥi aleka።
Du måste vara punktlig. ሰዓ-ካ-ከተኽ-- -ለ-። ሰ___ ከ____ ኣ___ ሰ-ት- ከ-ኽ-ር ኣ-ካ- --------------- ሰዓትካ ከተኽብር ኣለካ። 0
s-‘ati-a--eteẖi--r- --e-a። s_______ k_________ a_____ s-‘-t-k- k-t-h-i-i-i a-e-a- --------------------------- se‘atika keteẖibiri aleka።
Han måste tanka. ን- --ዲ--መ-እ -ለ-። ን_ ነ__ ክ___ ኣ___ ን- ነ-ዲ ክ-ል- ኣ-ዎ- ---------------- ንሱ ነዳዲ ክመልእ ኣለዎ። 0
n-su n----ī k---li-i al---። n___ n_____ k_______ a_____ n-s- n-d-d- k-m-l-’- a-e-o- --------------------------- nisu nedadī kimeli’i alewo።
Han måste reparera bilen. ን- -ታ መኪና -ዕርያ ኣ-ዎ። ን_ ን_ መ__ ከ___ ኣ___ ን- ን- መ-ና ከ-ር- ኣ-ዎ- ------------------- ንሱ ንታ መኪና ከዕርያ ኣለዎ። 0
n--u---t- me-īna-k-‘i-i-a ----o። n___ n___ m_____ k_______ a_____ n-s- n-t- m-k-n- k-‘-r-y- a-e-o- -------------------------------- nisu nita mekīna ke‘iriya alewo።
Han måste tvätta bilen. ን- -- መኪና ክ--- ---። ን_ ነ_ መ__ ክ___ ኣ___ ን- ነ- መ-ና ክ-ጽ- ኣ-ዎ- ------------------- ንሱ ነታ መኪና ክሓጽባ ኣለዎ። 0
nisu----a-mekīn- ki---ts’------ew-። n___ n___ m_____ k_________ a_____ n-s- n-t- m-k-n- k-h-a-s-i-a a-e-o- ----------------------------------- nisu neta mekīna kiḥats’iba alewo።
Hon måste handla. ንሳ-------ት-ዝ- ኣለዋ። ን_ ኣ___ ክ____ ኣ___ ን- ኣ-ቬ- ክ-ገ-እ ኣ-ዋ- ------------------ ንሳ ኣስቬዛ ክትገዝእ ኣለዋ። 0
n--a as-vē---kiti-e-i’---l---። n___ a______ k_________ a_____ n-s- a-i-ē-a k-t-g-z-’- a-e-a- ------------------------------ nisa asivēza kitigezi’i alewa።
Hon måste städa lägenheten. ን---- መ-በሪ -----ተጽሪ- -ለ-። ን_ ነ_ መ___ ክ__ ከ____ ኣ___ ን- ነ- መ-በ- ክ-ሊ ከ-ጽ-ዮ ኣ-ዋ- ------------------------- ንሳ ነቲ መንበሪ ክፍሊ ከተጽሪዮ ኣለዋ። 0
n-s--n--- -e---er---if-lī -etet-’--īyo-al-wa። n___ n___ m_______ k_____ k___________ a_____ n-s- n-t- m-n-b-r- k-f-l- k-t-t-’-r-y- a-e-a- --------------------------------------------- nisa netī meniberī kifilī ketets’irīyo alewa።
Hon måste tvätta tvätten. ክዳ-ን---ትሓጽቦ--ለ-። ክ____ ክ____ ኣ___ ክ-ው-ቲ ክ-ሓ-ቦ ኣ-ዋ- ---------------- ክዳውንቲ ክትሓጽቦ ኣለዋ። 0
ki-awi--tī-kiti--ats-ibo-a-e--። k_________ k___________ a_____ k-d-w-n-t- k-t-h-a-s-i-o a-e-a- ------------------------------- kidawinitī kitiḥats’ibo alewa።
Vi måste snart gå till skolan. ሕጂ-----ት -ምህ-ቲ -ን--ድ--ለ-። ሕ_ ና_ ቤ_ ት____ ክ____ ኣ___ ሕ- ና- ቤ- ት-ህ-ቲ ክ-ከ-ድ ኣ-ና- ------------------------- ሕጂ ናብ ቤት ትምህርቲ ክንከይድ ኣለና። 0
h---- --b----t- ---i---i-ī--inikey-d- al-na። ḥ___ n___ b___ t_________ k_________ a_____ h-i-ī n-b- b-t- t-m-h-r-t- k-n-k-y-d- a-e-a- -------------------------------------------- ḥijī nabi bēti timihiritī kinikeyidi alena።
Vi måste snart gå till arbetet. ሕ--ግ-ን-----ራሕ-ክ-ከ-ድ ኣ--። ሕ_ ግ__ ና_ ስ__ ክ____ ኣ___ ሕ- ግ-ን ና- ስ-ሕ ክ-ከ-ድ ኣ-ና- ------------------------ ሕጂ ግድን ናብ ስራሕ ክንከይድ ኣለና። 0
ḥ--ī -i-i---n-bi---raḥi-k-n----i-i-a--n-። ḥ___ g_____ n___ s_____ k_________ a_____ h-i-ī g-d-n- n-b- s-r-h-i k-n-k-y-d- a-e-a- ------------------------------------------- ḥijī gidini nabi siraḥi kinikeyidi alena።
Vi måste snart gå till läkaren. ን-ና--ድን ---ሓኪም -ን--- ---። ን__ ግ__ ና_ ሓ__ ክ____ ኣ___ ን-ና ግ-ን ና- ሓ-ም ክ-ከ-ድ ኣ-ና- ------------------------- ንሕና ግድን ናብ ሓኪም ክንከይድ ኣለና። 0
niḥi-a--idi-i-n-bi ḥ--īm- kini----d-------። n_____ g_____ n___ ḥ_____ k_________ a_____ n-h-i-a g-d-n- n-b- h-a-ī-i k-n-k-y-d- a-e-a- --------------------------------------------- niḥina gidini nabi ḥakīmi kinikeyidi alena።
Ni måste vänta på bussen. ን--ት-ም------ -ት-በ- -ለ--። ን_____ ኣ____ ክ____ ኣ____ ን-ኻ-ኩ- ኣ-ቶ-ስ ክ-ጽ-ዩ ኣ-ኩ-። ------------------------ ንስኻትኩም ኣውቶቡስ ክትጽበዩ ኣለኩም። 0
n-s--̱a-i--mi-a------si-k-tit-’i-eyu--l-ku--። n___________ a________ k___________ a_______ n-s-h-a-i-u-i a-i-o-u-i k-t-t-’-b-y- a-e-u-i- --------------------------------------------- nisiẖatikumi awitobusi kitits’ibeyu alekumi።
Ni måste vänta på tåget. ንስኻት-ም-ባቡር-ክ---ዩ -ለኩም። ን_____ ባ__ ክ____ ኣ____ ን-ኻ-ኩ- ባ-ር ክ-ጽ-ዩ ኣ-ኩ-። ---------------------- ንስኻትኩም ባቡር ክትጽበዩ ኣለኩም። 0
ni--h-a-iku---baburi --ti----bey- a-e----። n___________ b_____ k___________ a_______ n-s-h-a-i-u-i b-b-r- k-t-t-’-b-y- a-e-u-i- ------------------------------------------ nisiẖatikumi baburi kitits’ibeyu alekumi።
Ni måste vänta på taxin. ንስኻ--ም-ታክ---ትጽ---ኣ---። ን_____ ታ__ ክ____ ኣ____ ን-ኻ-ኩ- ታ-ሲ ክ-ጽ-ዩ ኣ-ኩ-። ---------------------- ንስኻትኩም ታክሲ ክትጽበዩ ኣለኩም። 0
n---h-a-ik--- -aki-ī-kitits-ibe-u--le----። n___________ t_____ k___________ a_______ n-s-h-a-i-u-i t-k-s- k-t-t-’-b-y- a-e-u-i- ------------------------------------------ nisiẖatikumi takisī kitits’ibeyu alekumi።

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + tigrinja (1-100) MP3 tigrinja (1-100)
Ingen video hittades!

Varför finns det så många olika språk?

Idag finns det mer än 6.000 olika språk världen över. Därför behöver vi tolkar och översättare. För mycket längesedan talade fortfarande alla samma språk. Men det förändrades när människor började migrera. De lämnade sitt afrikanska hemland och flyttade runtom i världen. Denna geografiska separation kom även att medföra en språklig separation. Därför att alla människor utvecklade sin egen form av kommunikation. Många olika språk utvecklades från det gemensamma protospråket. Men människan stannade aldrig särskilt länge på en plats. Så språken separerades alltmer från varandra. Någonstans längs vägen kunde en gemensam rot inte längre kännas igen. Dessutom levde inga människor i isolering i tusentals år. Det fanns alltid kontakt med andra folk. Detta förändrade språken. De tog in element från främmande språk eller blandades. På grund av detta slutade aldrig utvecklingen av språken. Migreringar och kontakt med nya människor förklarar språkens mångfald. Men varför språken är så olika är en annan fråga. Varje evolution följer vissa regler. Så det måste finnas en anledning till att språken är som de är. Av denna anledning har forskarna varit intresserade av dem i åratal. De skulle vilja veta varför språk utvecklas olika. För att undersöka detta, måste man rekonstruera språkhistorian. Sedan kan man identifiera vad som ändrades när. Det är fortfarande okänt, vad som påverkar språkutvecklingen. Kulturella faktorer tycks vara viktigare än biologiska faktorer. Det vill säga, olika människors historia formade deras språk. Uppenbarligen berättar språk mer för oss än vad vi känner till...