Ordlista

sv Personer   »   ti ሰባት

1 [ett]

Personer

Personer

1 [ሓደ]

1 [ḥade]

ሰባት

[sebati]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
jag -ነ ኣ_ ኣ- -- ኣነ 0
ane a__ a-e --- ane
jag och du ኣነን----ኻን ኣ___ ን___ ኣ-ን- ን-ኻ- --------- ኣነን/ ንስኻን 0
an-n----isi-̱ani a_____ n_______ a-e-i- n-s-h-a-i ---------------- aneni/ nisiẖani
vi två ን-- --ተና ን__ ክ___ ን-ና ክ-ተ- -------- ንሕና ክልተና 0
niḥ-n- -i--t-na n_____ k_______ n-h-i-a k-l-t-n- ---------------- niḥina kilitena
han -ሱ ን_ ን- -- ንሱ 0
nisu n___ n-s- ---- nisu
han och hon ን-----ን ን__ ን__ ን-ን ን-ን ------- ንሱን ንሳን 0
nisun- -is--i n_____ n_____ n-s-n- n-s-n- ------------- nisuni nisani
de båda ን--- ክልተኦም ን___ ክ____ ን-ቶ- ክ-ተ-ም ---------- ንሳቶም ክልተኦም 0
nis--omi --l-t-’-mi n_______ k_________ n-s-t-m- k-l-t-’-m- ------------------- nisatomi kilite’omi
mannen እ--ሰብኣይ እ_ ሰ___ እ- ሰ-ኣ- ------- እቲ ሰብኣይ 0
itī-sebi’-yi i__ s_______ i-ī s-b-’-y- ------------ itī sebi’ayi
kvinnan እታ --ይቲ እ_ ሰ___ እ- ሰ-ይ- ------- እታ ሰበይቲ 0
i-a -ebey--ī i__ s_______ i-a s-b-y-t- ------------ ita sebeyitī
barnet እቲ/እ- ቆልዓ እ____ ቆ__ እ-/-ታ ቆ-ዓ --------- እቲ/እታ ቆልዓ 0
itī/i-- ----i-a i______ k______ i-ī-i-a k-o-i-a --------------- itī/ita k’oli‘a
en familj ሓደ-----ት ሓ_ ስ____ ሓ- ስ-ራ-ት -------- ሓደ ስድራቤት 0
h-ad- --d-r----i ḥ___ s_________ h-a-e s-d-r-b-t- ---------------- ḥade sidirabēti
min familj ናተይ ----ት-ስ-ራቤተ-) ና__ ስ____________ ና-ይ ስ-ራ-ት-ስ-ራ-ተ-) ----------------- ናተይ ስድራቤት(ስድራቤተይ) 0
na-e-------r-b-t--s-d----ē--y-) n_____ s_______________________ n-t-y- s-d-r-b-t-(-i-i-a-ē-e-i- ------------------------------- nateyi sidirabēti(sidirabēteyi)
Min familj är här. ናተ---ድራቤ----ዚ -ለዉ። ና__ ስ____ ኣ__ ኣ___ ና-ይ ስ-ራ-ት ኣ-ዚ ኣ-ዉ- ------------------ ናተይ ስድራቤት ኣብዚ ኣለዉ። 0
na-e-- sidira---- --izī--lew-። n_____ s_________ a____ a_____ n-t-y- s-d-r-b-t- a-i-ī a-e-u- ------------------------------ nateyi sidirabēti abizī alewu።
Jag är här. ኣነ --- -ሎ-። ኣ_ ኣ__ ኣ___ ኣ- ኣ-ዚ ኣ-ኹ- ----------- ኣነ ኣብዚ ኣሎኹ። 0
a----b-z--al-ẖu። a__ a____ a_____ a-e a-i-ī a-o-̱-። ----------------- ane abizī aloẖu።
Du är här. ን-ኻ -ብዚ-ኣ--። ን__ ኣ__ ኣ___ ን-ኻ ኣ-ዚ ኣ-ኻ- ------------ ንስኻ ኣብዚ ኣሎኻ። 0
nis-ẖa----z------̱a። n_____ a____ a_____ n-s-h-a a-i-ī a-o-̱-። --------------------- nisiẖa abizī aloẖa።
Han är här och hon är här. ን----ዚ-ኣሎ -ምኡ’ውን--- -ብዚ -ላ። ን_ ኣ__ ኣ_ ከ_____ ን_ ኣ__ ኣ__ ን- ኣ-ዚ ኣ- ከ-ኡ-ው- ን- ኣ-ዚ ኣ-። --------------------------- ንሱ ኣብዚ ኣሎ ከምኡ’ውን ንሳ ኣብዚ ኣላ። 0
nis---biz- a---k-mi’u--i-i-n--- abizī --a። n___ a____ a__ k__________ n___ a____ a___ n-s- a-i-ī a-o k-m-’-’-i-i n-s- a-i-ī a-a- ------------------------------------------ nisu abizī alo kemi’u’wini nisa abizī ala።
Vi är här. ን------ -ሎና። ን__ ኣ__ ኣ___ ን-ና ኣ-ዚ ኣ-ና- ------------ ንሕና ኣብዚ ኣሎና። 0
n-h---a---iz- al-na። n_____ a____ a_____ n-h-i-a a-i-ī a-o-a- -------------------- niḥina abizī alona።
Ni är här. ን-ኻ-ኩ--ኣ-ዚ----ም። ን_____ ኣ__ ኣ____ ን-ኻ-ኩ- ኣ-ዚ ኣ-ኹ-። ---------------- ንስኻትኩም ኣብዚ ኣሎኹም። 0
ni-ih-atiku-i abizī-a-oh-u-i። n___________ a____ a_______ n-s-h-a-i-u-i a-i-ī a-o-̱-m-። ----------------------------- nisiẖatikumi abizī aloẖumi።
De är alla här. ንሳ-- --ም-ኣ-- --ው። ን___ ኩ__ ኣ__ ኣ___ ን-ቶ- ኩ-ም ኣ-ዚ ኣ-ው- ----------------- ንሳቶም ኩሎም ኣብዚ ኣለው። 0
n---to----u-omi -bizī -lewi። n_______ k_____ a____ a_____ n-s-t-m- k-l-m- a-i-ī a-e-i- ---------------------------- nisatomi kulomi abizī alewi።

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!