Ordlista

sv Stämma träff   »   be Дамоўленасць

24 [tjugofyra]

Stämma träff

Stämma träff

24 [дваццаць чатыры]

24 [dvatstsats’ chatyry]

Дамоўленасць

Damoulenasts’

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Har du missat bussen? Т------н---я--- а--обу-? Т_ с________ н_ а_______ Т- с-а-н-ў-я н- а-т-б-с- ------------------------ Ты спазніўся на аўтобус? 0
Ty--p--nі-s-a-na autobu-? T_ s_________ n_ a_______ T- s-a-n-u-y- n- a-t-b-s- ------------------------- Ty spaznіusya na autobus?
Jag har väntat en halvtimme på dig. Я чакаў-/-чака-а---бе па--а--іны. Я ч____ / ч_____ ц___ п__________ Я ч-к-ў / ч-к-л- ц-б- п-ў-а-з-н-. --------------------------------- Я чакаў / чакала цябе паўгадзіны. 0
Ya-c--kau / ch----a -syabe p-ugad-і-y. Y_ c_____ / c______ t_____ p__________ Y- c-a-a- / c-a-a-a t-y-b- p-u-a-z-n-. -------------------------------------- Ya chakau / chakala tsyabe paugadzіny.
Har du ingen mobil med dig? У цяб- н--- з-са-о- м-б---на---т-л--о--? У ц___ н___ з с____ м_________ т________ У ц-б- н-м- з с-б-й м-б-л-н-г- т-л-ф-н-? ---------------------------------------- У цябе няма з сабой мабільнага тэлефона? 0
U ts-abe -y-ma z ----- mabіl’-a-- --l----a? U t_____ n____ z s____ m_________ t________ U t-y-b- n-a-a z s-b-y m-b-l-n-g- t-l-f-n-? ------------------------------------------- U tsyabe nyama z saboy mabіl’naga telefona?
Var punktlig nästa gång! Ка-і--ас-а- у-наст--ны р-з -е---азн--с-! К___ л_____ у н_______ р__ н_ с_________ К-л- л-с-а- у н-с-у-н- р-з н- с-а-н-й-я- ---------------------------------------- Калі ласка, у наступны раз не спазняйся! 0
Ka---las-a,---n--t---- -az n- --az--ay---! K___ l_____ u n_______ r__ n_ s___________ K-l- l-s-a- u n-s-u-n- r-z n- s-a-n-a-s-a- ------------------------------------------ Kalі laska, u nastupny raz ne spaznyaysya!
Ta en taxi nästa gång! Нас---ны--р-за-------на так-і! Н________ р____ е___ н_ т_____ Н-с-у-н-м р-з-м е-з- н- т-к-і- ------------------------------ Наступным разам едзь на таксі! 0
Nast-p--m r-------d-- n--ta-sі! N________ r____ y____ n_ t_____ N-s-u-n-m r-z-m y-d-’ n- t-k-і- ------------------------------- Nastupnym razam yedz’ na taksі!
Ta med dig ett paraply nästa gång! Н--ту-ным-р---- в-з--- пара---! Н________ р____ в_____ п_______ Н-с-у-н-м р-з-м в-з-м- п-р-с-н- ------------------------------- Наступным разам вазьмі парасон! 0
Na--u-ny- -az---v----і-p--a-on! N________ r____ v_____ p_______ N-s-u-n-m r-z-m v-z-m- p-r-s-n- ------------------------------- Nastupnym razam vaz’mі parason!
Imorgon är jag ledig. З---ра у --не н-м--працы. З_____ у м___ н___ п_____ З-ў-р- у м-н- н-м- п-а-ы- ------------------------- Заўтра у мяне няма працы. 0
Z--tra-u mya-e-nya----ra-s-. Z_____ u m____ n____ p______ Z-u-r- u m-a-e n-a-a p-a-s-. ---------------------------- Zautra u myane nyama pratsy.
Ska vi träffas imorgon? Дава--су--р---мс- заўтра. Д____ с__________ з______ Д-в-й с-с-р-н-м-я з-ў-р-. ------------------------- Давай сустрэнемся заўтра. 0
Da--y s-s---n---y----u---. D____ s___________ z______ D-v-y s-s-r-n-m-y- z-u-r-. -------------------------- Davay sustrenemsya zautra.
Nej tyvärr, imorgon går det inte för min del. На ж-ль- - -а-----н- -а--. Н_ ж____ я з_____ н_ м____ Н- ж-л-, я з-ў-р- н- м-г-. -------------------------- На жаль, я заўтра не магу. 0
N- z-al’--y--z-u--a-n----g-. N_ z_____ y_ z_____ n_ m____ N- z-a-’- y- z-u-r- n- m-g-. ---------------------------- Na zhal’, ya zautra ne magu.
Har du något för dig i slutet av veckan? У цяб- ўж---сць пл-------гэт-я--ы-ад-ыя? У ц___ ў__ ё___ п____ н_ г____ в________ У ц-б- ў-о ё-ц- п-а-ы н- г-т-я в-х-д-ы-? ---------------------------------------- У цябе ўжо ёсць планы на гэтыя выхадныя? 0
U-t-ya-- -----yos--- --an- n- g-tyya v--h---yya? U t_____ u___ y_____ p____ n_ g_____ v__________ U t-y-b- u-h- y-s-s- p-a-y n- g-t-y- v-k-a-n-y-? ------------------------------------------------ U tsyabe uzho yosts’ plany na getyya vykhadnyya?
Eller har du redan stämt träff med någon? Ц--т- --о-з к-м-ьці-дамовіў--? Ц_ т_ ў__ з к______ д_________ Ц- т- ў-о з к-м-ь-і д-м-в-ў-я- ------------------------------ Ці ты ўжо з кімсьці дамовіўся? 0
Ts--t- -----z-kіm-’ts- ----vіus-a? T__ t_ u___ z k_______ d__________ T-і t- u-h- z k-m-’-s- d-m-v-u-y-? ---------------------------------- Tsі ty uzho z kіms’tsі damovіusya?
Jag föreslår, att vi ses i slutet av veckan. Я-пр-пану---у-трэц-- на--ы-адны-. Я п_______ с________ н_ в________ Я п-а-а-у- с-с-р-ц-а н- в-х-д-ы-. --------------------------------- Я прапаную сустрэцца на выхадных. 0
Y- --------u-su--re-sts- na----h-dnyk-. Y_ p________ s__________ n_ v__________ Y- p-a-a-u-u s-s-r-t-t-a n- v-k-a-n-k-. --------------------------------------- Ya prapanuyu sustretstsa na vykhadnykh.
Ska vi göra en picknick? Дава--з--дз---п-к-ік. Д____ з______ п______ Д-в-й з-а-з-м п-к-і-. --------------------- Давай зладзім пікнік. 0
D-va- z-adzіm pіknіk. D____ z______ p______ D-v-y z-a-z-m p-k-і-. --------------------- Davay zladzіm pіknіk.
Ska vi åka till stranden? Давай--а--зе--на -л--! Д____ п______ н_ п____ Д-в-й п-е-з-м н- п-я-! ---------------------- Давай паедзем на пляж! 0
Da--y -ae-zem--a-pl--z-! D____ p______ n_ p______ D-v-y p-e-z-m n- p-y-z-! ------------------------ Davay paedzem na plyazh!
Ska vi åka till bergen? Дав-----ед--м---го--! Д____ п______ у г____ Д-в-й п-е-з-м у г-р-! --------------------- Давай паедзем у горы! 0
D--ay -ae-zem u-----! D____ p______ u g____ D-v-y p-e-z-m u g-r-! --------------------- Davay paedzem u gory!
Jag hämtar dig från kontoret. Я ---д- -а----е-ў--ф-с. Я з____ п_ ц___ ў о____ Я з-е-у п- ц-б- ў о-і-. ----------------------- Я заеду па цябе ў офіс. 0
Ya-z--du ---t-y-b--u--fі-. Y_ z____ p_ t_____ u o____ Y- z-e-u p- t-y-b- u o-і-. -------------------------- Ya zaedu pa tsyabe u ofіs.
Jag hämtar upp dig hemma. Я за--- -а--я-е -ад---. Я з____ п_ ц___ д______ Я з-е-у п- ц-б- д-д-м-. ----------------------- Я заеду па цябе дадому. 0
Y- z---u-p- ---ab- dad-m-. Y_ z____ p_ t_____ d______ Y- z-e-u p- t-y-b- d-d-m-. -------------------------- Ya zaedu pa tsyabe dadomu.
Jag hämtar dig vid busshållplatsen. Я -а--р--ц----- -р-пын---аўт---са. Я з_____ ц___ з п_______ а________ Я з-б-р- ц-б- з п-ы-ы-к- а-т-б-с-. ---------------------------------- Я забяру цябе з прыпынку аўтобуса. 0
Ya--a---ru-----b- z --y-y----au-obu--. Y_ z______ t_____ z p_______ a________ Y- z-b-a-u t-y-b- z p-y-y-k- a-t-b-s-. -------------------------------------- Ya zabyaru tsyabe z prypynku autobusa.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + vitryska (1-100) MP3 vitryska (1-100)
Ingen video hittades!

Tips för att lära sig ett främmande språk

Att lära sig ett nytt språk är alltid mödosamt. Uttal, grammatiska regler och ordförråd kräver mycket disciplin. Men det finns olika knep som gör lärandet lättare! Först och främst är det viktigt att tänka positivt. Var entusiastisk över det nya språket och nya erfarenheter! Teoretiskt sett, spelar det ingen roll vad du börjar med. Leta efter ett ämne som du finner särskilt intressant. Det är klokt att koncentrera sig på att lyssna och tala först. Läsa och skriva efteråt. Kom på ett system som fungerar för dig och din dagliga rutin. Vad gäller adjektiv, kan du ofta lära dig motsatsen samtidigt. Eller så kan du hänga skyltar med ordförråd över hela bostaden. Du kan lära dig med hjälp av ljudfiler när du tränar eller i bilen. Om ett visst ämne är för svårt för dig, sluta. Ta en paus eller studera något annat! Detta gör att du inte tappar lusten att lära dig det nya språket. Att lösa korsord på det nya språket är roligt. Filmer på det främmande språket ger lite variation. Du kan lära dig en hel del om landet och folket genom att lästa utländska tidningar. På internet finns många övningar som kompletterar böcker. Och leta efter vänner som också tycker om att lära sig språk. Studera aldrig nytt innehåll för sig självt, utan alltid i ett sammanhang! Repetera allting regelbundet! På så sätt kan hjärnan memorera materialet väl. De som har fått nog av teori bör packa sina väskor! Eftersom ingen annanstans kan du lära dig mer effektivt än bland infödda. Du kan skriva dagbok med dina erfarenheter från resan. Men det viktigaste är: Ge aldrig upp!
Visste du?
Koreanska talas av ungfär 75 miljoner människor. Dessa människor bor huvudsakligen i Nord- och Sydkorea. Men det finns också koreanska minoriteter i Kina och Japan. Det debatteras fortfarande om vilken språkfamilj koreanska tillhör. Att Korea är uppdelat märks också i de två ländernas språk. Sydkorea, till exempel, adopterar många ord från engelskan. Nordkoreaner förstår oftast inte dessa ord. Standardspråket i båda länderna baseras på respektive huvudstads dialekt. En annan egenskap i det koreanska språket är dess precision. Till exempel indikerar språket vilken relation talarna har till varandra. Det innebär att det finns en hel del artiga tilltalsformer och många olika termer för anhöriga. Det koreanska skrivsystemet är ett bokstavssystem. Enskilda bokstäver kombineras som stavelser i imaginära rutor. Särskilt intressanta är konsonanterna som fungerar som bilder genom sin form. De visar vilken position mun, tunga, gom och svalg har i uttalet.