Ordlista

sv Stämma träff   »   kk Кездесу

24 [tjugofyra]

Stämma träff

Stämma träff

24 [жиырма төрт]

24 [jïırma tört]

Кездесу

[Kezdesw]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kazakiska Spela Mer
Har du missat bussen? Авт----т---қ---- қ--ды--б-? А_________ қ____ қ_____ б__ А-т-б-с-а- қ-л-п қ-й-ы- б-? --------------------------- Автобустан қалып қойдың ба? 0
Av-o-ws--n --l-- -oy-----a? A_________ q____ q_____ b__ A-t-b-s-a- q-l-p q-y-ı- b-? --------------------------- Avtobwstan qalıp qoydıñ ba?
Jag har väntat en halvtimme på dig. Мен сені --рт---а-а- ---т--. М__ с___ ж____ с____ к______ М-н с-н- ж-р-ы с-ғ-т к-т-і-. ---------------------------- Мен сені жарты сағат күттім. 0
M-- --------t--sağ-- kütti-. M__ s___ j____ s____ k______ M-n s-n- j-r-ı s-ğ-t k-t-i-. ---------------------------- Men seni jartı sağat küttim.
Har du ingen mobil med dig? Ж-ныңд---я-ы телеф-н --- п-? Ж______ ұ___ т______ ж__ п__ Ж-н-ң-а ұ-л- т-л-ф-н ж-қ п-? ---------------------------- Жаныңда ұялы телефон жоқ па? 0
J----d- u--l---e-e-on---q---? J______ u____ t______ j__ p__ J-n-ñ-a u-a-ı t-l-f-n j-q p-? ----------------------------- Janıñda uyalı telefon joq pa?
Var punktlig nästa gång! Келесі-ж-л- -ақ---н-а-к--. К_____ ж___ у________ к___ К-л-с- ж-л- у-қ-т-н-а к-л- -------------------------- Келесі жолы уақытында кел. 0
K-l--i--ol--w-q--ın-a-k--. K_____ j___ w________ k___ K-l-s- j-l- w-q-t-n-a k-l- -------------------------- Kelesi jolı waqıtında kel.
Ta en taxi nästa gång! Кел-сі ж--ы-та-си --қ--! К_____ ж___ т____ ш_____ К-л-с- ж-л- т-к-и ш-қ-р- ------------------------ Келесі жолы такси шақыр! 0
Ke--s--jo-ı ---sï -aq--! K_____ j___ t____ ş_____ K-l-s- j-l- t-k-ï ş-q-r- ------------------------ Kelesi jolı taksï şaqır!
Ta med dig ett paraply nästa gång! К----- ж-л--қ--ш---- --а---л! К_____ ж___ қ_______ а__ к___ К-л-с- ж-л- қ-л-а-ы- а-а к-л- ----------------------------- Келесі жолы қолшатыр ала кел! 0
Keles- jo-- qol---ır--la--el! K_____ j___ q_______ a__ k___ K-l-s- j-l- q-l-a-ı- a-a k-l- ----------------------------- Kelesi jolı qolşatır ala kel!
Imorgon är jag ledig. Е---ң--ен ---п--. Е____ м__ б______ Е-т-ң м-н б-с-ы-. ----------------- Ертең мен боспын. 0
E--eñ--en b----n. E____ m__ b______ E-t-ñ m-n b-s-ı-. ----------------- Erteñ men bospın.
Ska vi träffas imorgon? Е-т-ң ---дес--к -айт-д-? Е____ к________ қ_______ Е-т-ң к-з-е-с-к қ-й-е-і- ------------------------ Ертең кездессек қайтеді? 0
E-----k-zd-sse- ---ted-? E____ k________ q_______ E-t-ñ k-z-e-s-k q-y-e-i- ------------------------ Erteñ kezdessek qaytedi?
Nej tyvärr, imorgon går det inte för min del. Өк-ніш------тең-м-мкін--гі- жо-. Ө________ е____ м__________ ж___ Ө-і-і-т-, е-т-ң м-м-і-д-г-м ж-қ- -------------------------------- Өкінішті, ертең мүмкіндігім жоқ. 0
Ö----şti,--r-e- m-----digi- jo-. Ö________ e____ m__________ j___ Ö-i-i-t-, e-t-ñ m-m-i-d-g-m j-q- -------------------------------- Ökinişti, erteñ mümkindigim joq.
Har du något för dig i slutet av veckan? О-ы де-алы----ж-с---ың бар-ма? О__ д________ ж_______ б__ м__ О-ы д-м-л-с-а ж-с-а-ы- б-р м-? ------------------------------ Осы демалысқа жоспарың бар ма? 0
Osı -ema---qa-josp-r-- ----ma? O__ d________ j_______ b__ m__ O-ı d-m-l-s-a j-s-a-ı- b-r m-? ------------------------------ Osı demalısqa josparıñ bar ma?
Eller har du redan stämt träff med någon? Ә-де-біреум-н--е---і- қой--- --? Ә___ б_______ к______ қ_____ б__ Ә-д- б-р-у-е- к-л-с-п қ-й-ы- б-? -------------------------------- Әлде біреумен келісіп қойдың ба? 0
Äl-e bir--me- ke--s-- -oy--ñ-ba? Ä___ b_______ k______ q_____ b__ Ä-d- b-r-w-e- k-l-s-p q-y-ı- b-? -------------------------------- Älde birewmen kelisip qoydıñ ba?
Jag föreslår, att vi ses i slutet av veckan. Дема-ыс-кү----езде--д- ұ-ынамы-. Д______ к___ к________ ұ________ Д-м-л-с к-н- к-з-е-у-і ұ-ы-а-ы-. -------------------------------- Демалыс күні кездесуді ұсынамын. 0
D--a-ı----ni -e-de-wd--u--n--ı-. D______ k___ k________ u________ D-m-l-s k-n- k-z-e-w-i u-ı-a-ı-. -------------------------------- Demalıs küni kezdeswdi usınamın.
Ska vi göra en picknick? К---е-шығайық-па? К____ ш______ п__ К-к-е ш-ғ-й-қ п-? ----------------- Көкке шығайық па? 0
Kö--e şı-------a? K____ ş______ p__ K-k-e ş-ğ-y-q p-? ----------------- Kökke şığayıq pa?
Ska vi åka till stranden? Жа---а-ғ---а--йық -а? Ж________ б______ п__ Ж-ғ-ж-й-а б-р-й-қ п-? --------------------- Жағажайға барайық па? 0
Ja-ajayğa ba----q pa? J________ b______ p__ J-ğ-j-y-a b-r-y-q p-? --------------------- Jağajayğa barayıq pa?
Ska vi åka till bergen? Т--ғ- -а------б-? Т____ б______ б__ Т-у-а б-р-м-з б-? ----------------- Тауға барамыз ба? 0
T-wğ- --r------a? T____ b______ b__ T-w-a b-r-m-z b-? ----------------- Tawğa baramız ba?
Jag hämtar dig från kontoret. Мен -е-і---ң--ден ал-- -ете--н. М__ с___ к_______ а___ к_______ М-н с-н- к-ң-е-е- а-ы- к-т-м-н- ------------------------------- Мен сені кеңседен алып кетемін. 0
Me---e-i -eñ---e- --ıp ---e---. M__ s___ k_______ a___ k_______ M-n s-n- k-ñ-e-e- a-ı- k-t-m-n- ------------------------------- Men seni keñseden alıp ketemin.
Jag hämtar upp dig hemma. М----е----й-ен ал-- ке-ем-н. М__ с___ ү____ а___ к_______ М-н с-н- ү-д-н а-ы- к-т-м-н- ---------------------------- Мен сені үйден алып кетемін. 0
M-----ni-ü-de- al---ket-mi-. M__ s___ ü____ a___ k_______ M-n s-n- ü-d-n a-ı- k-t-m-n- ---------------------------- Men seni üyden alıp ketemin.
Jag hämtar dig vid busshållplatsen. М-- се---а-то-у- аял-а--с-на- -лы- кет--ін. М__ с___ а______ а___________ а___ к_______ М-н с-н- а-т-б-с а-л-а-а-ы-а- а-ы- к-т-м-н- ------------------------------------------- Мен сені автобус аялдамасынан алып кетемін. 0
M----eni-a-to----ayal---a--nan--lı- -e-e--n. M__ s___ a______ a____________ a___ k_______ M-n s-n- a-t-b-s a-a-d-m-s-n-n a-ı- k-t-m-n- -------------------------------------------- Men seni avtobws ayaldamasınan alıp ketemin.

Tips för att lära sig ett främmande språk

Att lära sig ett nytt språk är alltid mödosamt. Uttal, grammatiska regler och ordförråd kräver mycket disciplin. Men det finns olika knep som gör lärandet lättare! Först och främst är det viktigt att tänka positivt. Var entusiastisk över det nya språket och nya erfarenheter! Teoretiskt sett, spelar det ingen roll vad du börjar med. Leta efter ett ämne som du finner särskilt intressant. Det är klokt att koncentrera sig på att lyssna och tala först. Läsa och skriva efteråt. Kom på ett system som fungerar för dig och din dagliga rutin. Vad gäller adjektiv, kan du ofta lära dig motsatsen samtidigt. Eller så kan du hänga skyltar med ordförråd över hela bostaden. Du kan lära dig med hjälp av ljudfiler när du tränar eller i bilen. Om ett visst ämne är för svårt för dig, sluta. Ta en paus eller studera något annat! Detta gör att du inte tappar lusten att lära dig det nya språket. Att lösa korsord på det nya språket är roligt. Filmer på det främmande språket ger lite variation. Du kan lära dig en hel del om landet och folket genom att lästa utländska tidningar. På internet finns många övningar som kompletterar böcker. Och leta efter vänner som också tycker om att lära sig språk. Studera aldrig nytt innehåll för sig självt, utan alltid i ett sammanhang! Repetera allting regelbundet! På så sätt kan hjärnan memorera materialet väl. De som har fått nog av teori bör packa sina väskor! Eftersom ingen annanstans kan du lära dig mer effektivt än bland infödda. Du kan skriva dagbok med dina erfarenheter från resan. Men det viktigaste är: Ge aldrig upp!
Visste du?
Koreanska talas av ungfär 75 miljoner människor. Dessa människor bor huvudsakligen i Nord- och Sydkorea. Men det finns också koreanska minoriteter i Kina och Japan. Det debatteras fortfarande om vilken språkfamilj koreanska tillhör. Att Korea är uppdelat märks också i de två ländernas språk. Sydkorea, till exempel, adopterar många ord från engelskan. Nordkoreaner förstår oftast inte dessa ord. Standardspråket i båda länderna baseras på respektive huvudstads dialekt. En annan egenskap i det koreanska språket är dess precision. Till exempel indikerar språket vilken relation talarna har till varandra. Det innebär att det finns en hel del artiga tilltalsformer och många olika termer för anhöriga. Det koreanska skrivsystemet är ett bokstavssystem. Enskilda bokstäver kombineras som stavelser i imaginära rutor. Särskilt intressanta är konsonanterna som fungerar som bilder genom sin form. De visar vilken position mun, tunga, gom och svalg har i uttalet.