Ordlista

sv Stämma träff   »   de Verabredung

24 [tjugofyra]

Stämma träff

Stämma träff

24 [vierundzwanzig]

Verabredung

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tyska Spela Mer
Har du missat bussen? H----du de--Bu- -er---s-? H___ d_ d__ B__ v________ H-s- d- d-n B-s v-r-a-s-? ------------------------- Hast du den Bus verpasst? 0
Jag har väntat en halvtimme på dig. Ich h-be-e--- -alb- -t--d--au- -------w---et. I__ h___ e___ h____ S_____ a__ d___ g________ I-h h-b- e-n- h-l-e S-u-d- a-f d-c- g-w-r-e-. --------------------------------------------- Ich habe eine halbe Stunde auf dich gewartet. 0
Har du ingen mobil med dig? Has- du-kein -a-d- --- d-r? H___ d_ k___ H____ b__ d___ H-s- d- k-i- H-n-y b-i d-r- --------------------------- Hast du kein Handy bei dir? 0
Var punktlig nästa gång! S---das n-chste-Ma----nk--ic-! S__ d__ n______ M__ p_________ S-i d-s n-c-s-e M-l p-n-t-i-h- ------------------------------ Sei das nächste Mal pünktlich! 0
Ta en taxi nästa gång! N----d-s -ächs-e ----ei------! N___ d__ n______ M__ e__ T____ N-m- d-s n-c-s-e M-l e-n T-x-! ------------------------------ Nimm das nächste Mal ein Taxi! 0
Ta med dig ett paraply nästa gång! Nimm ------c-st- M-l--in-n------sch-r--mi-! N___ d__ n______ M__ e____ R__________ m___ N-m- d-s n-c-s-e M-l e-n-n R-g-n-c-i-m m-t- ------------------------------------------- Nimm das nächste Mal einen Regenschirm mit! 0
Imorgon är jag ledig. M--ge- -a-e---- --e-. M_____ h___ i__ f____ M-r-e- h-b- i-h f-e-. --------------------- Morgen habe ich frei. 0
Ska vi träffas imorgon? W--l---wi- --- --r-en----f-e-? W_____ w__ u__ m_____ t_______ W-l-e- w-r u-s m-r-e- t-e-f-n- ------------------------------ Wollen wir uns morgen treffen? 0
Nej tyvärr, imorgon går det inte för min del. T-- m-- -ei-,----g-n-geh---- --i--ir n----. T__ m__ L____ m_____ g___ e_ b__ m__ n_____ T-t m-r L-i-, m-r-e- g-h- e- b-i m-r n-c-t- ------------------------------------------- Tut mir Leid, morgen geht es bei mir nicht. 0
Har du något för dig i slutet av veckan? Hast-du-die-e- Wo--ene-de-s-hon etwa---or? H___ d_ d_____ W_________ s____ e____ v___ H-s- d- d-e-e- W-c-e-e-d- s-h-n e-w-s v-r- ------------------------------------------ Hast du dieses Wochenende schon etwas vor? 0
Eller har du redan stämt träff med någon? Od----is- -u -ch-n v--a------? O___ b___ d_ s____ v__________ O-e- b-s- d- s-h-n v-r-b-e-e-? ------------------------------ Oder bist du schon verabredet? 0
Jag föreslår, att vi ses i slutet av veckan. Ic--s--l--e-vor, wir tr-f-e- u-- -m---chene-d-. I__ s______ v___ w__ t______ u__ a_ W__________ I-h s-h-a-e v-r- w-r t-e-f-n u-s a- W-c-e-e-d-. ----------------------------------------------- Ich schlage vor, wir treffen uns am Wochenende. 0
Ska vi göra en picknick? Wo---- --- ----ni-k --c-e-? W_____ w__ P_______ m______ W-l-e- w-r P-c-n-c- m-c-e-? --------------------------- Wollen wir Picknick machen? 0
Ska vi åka till stranden? W-lle- w-- ---de- Str--- -ah---? W_____ w__ a_ d__ S_____ f______ W-l-e- w-r a- d-n S-r-n- f-h-e-? -------------------------------- Wollen wir an den Strand fahren? 0
Ska vi åka till bergen? Wol--n w-r-i- ----B-r-e -a--en? W_____ w__ i_ d__ B____ f______ W-l-e- w-r i- d-e B-r-e f-h-e-? ------------------------------- Wollen wir in die Berge fahren? 0
Jag hämtar dig från kontoret. I-- h-l- --ch vom B-ro--b. I__ h___ d___ v__ B___ a__ I-h h-l- d-c- v-m B-r- a-. -------------------------- Ich hole dich vom Büro ab. 0
Jag hämtar upp dig hemma. Ic- h-le -ich v---zu Hause-a-. I__ h___ d___ v__ z_ H____ a__ I-h h-l- d-c- v-n z- H-u-e a-. ------------------------------ Ich hole dich von zu Hause ab. 0
Jag hämtar dig vid busshållplatsen. Ich-ho-- d----an der ----a-test-l-e --. I__ h___ d___ a_ d__ B_____________ a__ I-h h-l- d-c- a- d-r B-s-a-t-s-e-l- a-. --------------------------------------- Ich hole dich an der Bushaltestelle ab. 0

Tips för att lära sig ett främmande språk

Att lära sig ett nytt språk är alltid mödosamt. Uttal, grammatiska regler och ordförråd kräver mycket disciplin. Men det finns olika knep som gör lärandet lättare! Först och främst är det viktigt att tänka positivt. Var entusiastisk över det nya språket och nya erfarenheter! Teoretiskt sett, spelar det ingen roll vad du börjar med. Leta efter ett ämne som du finner särskilt intressant. Det är klokt att koncentrera sig på att lyssna och tala först. Läsa och skriva efteråt. Kom på ett system som fungerar för dig och din dagliga rutin. Vad gäller adjektiv, kan du ofta lära dig motsatsen samtidigt. Eller så kan du hänga skyltar med ordförråd över hela bostaden. Du kan lära dig med hjälp av ljudfiler när du tränar eller i bilen. Om ett visst ämne är för svårt för dig, sluta. Ta en paus eller studera något annat! Detta gör att du inte tappar lusten att lära dig det nya språket. Att lösa korsord på det nya språket är roligt. Filmer på det främmande språket ger lite variation. Du kan lära dig en hel del om landet och folket genom att lästa utländska tidningar. På internet finns många övningar som kompletterar böcker. Och leta efter vänner som också tycker om att lära sig språk. Studera aldrig nytt innehåll för sig självt, utan alltid i ett sammanhang! Repetera allting regelbundet! På så sätt kan hjärnan memorera materialet väl. De som har fått nog av teori bör packa sina väskor! Eftersom ingen annanstans kan du lära dig mer effektivt än bland infödda. Du kan skriva dagbok med dina erfarenheter från resan. Men det viktigaste är: Ge aldrig upp!
Visste du?
Koreanska talas av ungfär 75 miljoner människor. Dessa människor bor huvudsakligen i Nord- och Sydkorea. Men det finns också koreanska minoriteter i Kina och Japan. Det debatteras fortfarande om vilken språkfamilj koreanska tillhör. Att Korea är uppdelat märks också i de två ländernas språk. Sydkorea, till exempel, adopterar många ord från engelskan. Nordkoreaner förstår oftast inte dessa ord. Standardspråket i båda länderna baseras på respektive huvudstads dialekt. En annan egenskap i det koreanska språket är dess precision. Till exempel indikerar språket vilken relation talarna har till varandra. Det innebär att det finns en hel del artiga tilltalsformer och många olika termer för anhöriga. Det koreanska skrivsystemet är ett bokstavssystem. Enskilda bokstäver kombineras som stavelser i imaginära rutor. Särskilt intressanta är konsonanterna som fungerar som bilder genom sin form. De visar vilken position mun, tunga, gom och svalg har i uttalet.