Ordlista

sv Stämma träff   »   nl Afspraak

24 [tjugofyra]

Stämma träff

Stämma träff

24 [vierentwintig]

Afspraak

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska nederländska Spela Mer
Har du missat bussen? Heb j- -- -us gemist? H__ j_ d_ b__ g______ H-b j- d- b-s g-m-s-? --------------------- Heb je de bus gemist? 0
Jag har väntat en halvtimme på dig. I--he- -e- h-l--uu- -- -e--ew-ch-. I_ h__ e__ h___ u__ o_ j_ g_______ I- h-b e-n h-l- u-r o- j- g-w-c-t- ---------------------------------- Ik heb een half uur op je gewacht. 0
Har du ingen mobil med dig? Heb j- g--n -o--ele -e--f-o- ----j-? H__ j_ g___ m______ t_______ b__ j__ H-b j- g-e- m-b-e-e t-l-f-o- b-j j-? ------------------------------------ Heb je geen mobiele telefoon bij je? 0
Var punktlig nästa gång! We-- vo--ende -ee- op-ti--! W___ v_______ k___ o_ t____ W-e- v-l-e-d- k-e- o- t-j-! --------------------------- Wees volgende keer op tijd! 0
Ta en taxi nästa gång! N-e- -------end--ke-- ee- -a-i! N___ d_ v_______ k___ e__ t____ N-e- d- v-l-e-d- k-e- e-n t-x-! ------------------------------- Neem de volgende keer een taxi! 0
Ta med dig ett paraply nästa gång! Ne----e-vol-e--- ke-- een-par-plu----! N___ d_ v_______ k___ e__ p______ m___ N-e- d- v-l-e-d- k-e- e-n p-r-p-u m-e- -------------------------------------- Neem de volgende keer een paraplu mee! 0
Imorgon är jag ledig. M-rg-- be- ik--r-j. M_____ b__ i_ v____ M-r-e- b-n i- v-i-. ------------------- Morgen ben ik vrij. 0
Ska vi träffas imorgon? Z--le- -e -orge----s---ken? Z_____ w_ m_____ a_________ Z-l-e- w- m-r-e- a-s-r-k-n- --------------------------- Zullen we morgen afspreken? 0
Nej tyvärr, imorgon går det inte för min del. H-- --i---m-, m--r mo---- -uk--m- -i-t. H__ s____ m__ m___ m_____ l___ m_ n____ H-t s-i-t m-, m-a- m-r-e- l-k- m- n-e-. --------------------------------------- Het spijt me, maar morgen lukt me niet. 0
Har du något för dig i slutet av veckan? H-- -e--l-pl-n----v-o---it -e-k-nd? H__ j_ a_ p______ v___ d__ w_______ H-b j- a- p-a-n-n v-o- d-t w-e-e-d- ----------------------------------- Heb je al plannen voor dit weekend? 0
Eller har du redan stämt träff med någon? Of--e- -e--l--e---af--spro---? O_ h__ j_ a_ i___ a___________ O- h-b j- a- i-t- a-g-s-r-k-n- ------------------------------ Of heb je al iets afgesproken? 0
Jag föreslår, att vi ses i slutet av veckan. Ik-s-el v-o- d------in het-w-eke---a--p----n. I_ s___ v___ d__ w_ i_ h__ w______ a_________ I- s-e- v-o- d-t w- i- h-t w-e-e-d a-s-r-k-n- --------------------------------------------- Ik stel voor dat we in het weekend afspreken. 0
Ska vi göra en picknick? Zul--n we ---- --ckn---e-? Z_____ w_ g___ p__________ Z-l-e- w- g-a- p-c-n-c-e-? -------------------------- Zullen we gaan picknicken? 0
Ska vi åka till stranden? Zull-n -- -aa--h-t-stra-- --an? Z_____ w_ n___ h__ s_____ g____ Z-l-e- w- n-a- h-t s-r-n- g-a-? ------------------------------- Zullen we naar het strand gaan? 0
Ska vi åka till bergen? Z-l-e- -e --a---- berg---g-a-? Z_____ w_ n___ d_ b_____ g____ Z-l-e- w- n-a- d- b-r-e- g-a-? ------------------------------ Zullen we naar de bergen gaan? 0
Jag hämtar dig från kontoret. Ik-k---je--p---n-o---opha---. I_ k__ j_ o_ k______ o_______ I- k-m j- o- k-n-o-r o-h-l-n- ----------------------------- Ik kom je op kantoor ophalen. 0
Jag hämtar upp dig hemma. I- -om-je-t-ui- ----l--. I_ k__ j_ t____ o_______ I- k-m j- t-u-s o-h-l-n- ------------------------ Ik kom je thuis ophalen. 0
Jag hämtar dig vid busshållplatsen. I- -o- -- op-de bus-----------e-. I_ k__ j_ o_ d_ b_______ o_______ I- k-m j- o- d- b-s-a-t- o-h-l-n- --------------------------------- Ik kom je op de bushalte ophalen. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + nederländska (1-100) MP3 nederländska (1-100)
Ingen video hittades!

Tips för att lära sig ett främmande språk

Att lära sig ett nytt språk är alltid mödosamt. Uttal, grammatiska regler och ordförråd kräver mycket disciplin. Men det finns olika knep som gör lärandet lättare! Först och främst är det viktigt att tänka positivt. Var entusiastisk över det nya språket och nya erfarenheter! Teoretiskt sett, spelar det ingen roll vad du börjar med. Leta efter ett ämne som du finner särskilt intressant. Det är klokt att koncentrera sig på att lyssna och tala först. Läsa och skriva efteråt. Kom på ett system som fungerar för dig och din dagliga rutin. Vad gäller adjektiv, kan du ofta lära dig motsatsen samtidigt. Eller så kan du hänga skyltar med ordförråd över hela bostaden. Du kan lära dig med hjälp av ljudfiler när du tränar eller i bilen. Om ett visst ämne är för svårt för dig, sluta. Ta en paus eller studera något annat! Detta gör att du inte tappar lusten att lära dig det nya språket. Att lösa korsord på det nya språket är roligt. Filmer på det främmande språket ger lite variation. Du kan lära dig en hel del om landet och folket genom att lästa utländska tidningar. På internet finns många övningar som kompletterar böcker. Och leta efter vänner som också tycker om att lära sig språk. Studera aldrig nytt innehåll för sig självt, utan alltid i ett sammanhang! Repetera allting regelbundet! På så sätt kan hjärnan memorera materialet väl. De som har fått nog av teori bör packa sina väskor! Eftersom ingen annanstans kan du lära dig mer effektivt än bland infödda. Du kan skriva dagbok med dina erfarenheter från resan. Men det viktigaste är: Ge aldrig upp!
Visste du?
Koreanska talas av ungfär 75 miljoner människor. Dessa människor bor huvudsakligen i Nord- och Sydkorea. Men det finns också koreanska minoriteter i Kina och Japan. Det debatteras fortfarande om vilken språkfamilj koreanska tillhör. Att Korea är uppdelat märks också i de två ländernas språk. Sydkorea, till exempel, adopterar många ord från engelskan. Nordkoreaner förstår oftast inte dessa ord. Standardspråket i båda länderna baseras på respektive huvudstads dialekt. En annan egenskap i det koreanska språket är dess precision. Till exempel indikerar språket vilken relation talarna har till varandra. Det innebär att det finns en hel del artiga tilltalsformer och många olika termer för anhöriga. Det koreanska skrivsystemet är ett bokstavssystem. Enskilda bokstäver kombineras som stavelser i imaginära rutor. Särskilt intressanta är konsonanterna som fungerar som bilder genom sin form. De visar vilken position mun, tunga, gom och svalg har i uttalet.