Ordlista

sv På restaurangen 2   »   de Im Restaurant 2

30 [trettio]

På restaurangen 2

På restaurangen 2

30 [dreißig]

Im Restaurant 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tyska Spela Mer
En äppeljuice, tack. Ein-- --f-ls-f-,-b---e. E____ A_________ b_____ E-n-n A-f-l-a-t- b-t-e- ----------------------- Einen Apfelsaft, bitte. 0
En lemonad / läsk, tack. Ei-e --mona--,------. E___ L________ b_____ E-n- L-m-n-d-, b-t-e- --------------------- Eine Limonade, bitte. 0
En tomatjuice, tack. E--e-----ate-sa--,-bit-e. E____ T___________ b_____ E-n-n T-m-t-n-a-t- b-t-e- ------------------------- Einen Tomatensaft, bitte. 0
Jag skulle vilja ha ett glas rött vin. I-h -ä--e-g--n --- -l-s----w--n. I__ h____ g___ e__ G___ R_______ I-h h-t-e g-r- e-n G-a- R-t-e-n- -------------------------------- Ich hätte gern ein Glas Rotwein. 0
Jag skulle vilja ha ett glas vitt vin. Ic------e g-rn--i- G-a- We-ß-e--. I__ h____ g___ e__ G___ W________ I-h h-t-e g-r- e-n G-a- W-i-w-i-. --------------------------------- Ich hätte gern ein Glas Weißwein. 0
Jag skulle vilja ha en flaska mousserande vin. Ich-hät---ge-n-eine-Fl---he-S---. I__ h____ g___ e___ F______ S____ I-h h-t-e g-r- e-n- F-a-c-e S-k-. --------------------------------- Ich hätte gern eine Flasche Sekt. 0
Tycker du om fisk? Magst ----isch? M____ d_ F_____ M-g-t d- F-s-h- --------------- Magst du Fisch? 0
Tycker du om nötkött? Magst -u Rin---ei--h? M____ d_ R___________ M-g-t d- R-n-f-e-s-h- --------------------- Magst du Rindfleisch? 0
Tycker du om griskött? M-g-t--u ----ei--fle-s-h? M____ d_ S_______________ M-g-t d- S-h-e-n-f-e-s-h- ------------------------- Magst du Schweinefleisch? 0
Jag skulle vilja ha något utan kött. Ic---ö---e -t-a---h-- ---i-c-. I__ m_____ e____ o___ F_______ I-h m-c-t- e-w-s o-n- F-e-s-h- ------------------------------ Ich möchte etwas ohne Fleisch. 0
Jag skulle vilja ha en grönsakstallrik. Ich --c--e e--e-Gem-sep-a---. I__ m_____ e___ G____________ I-h m-c-t- e-n- G-m-s-p-a-t-. ----------------------------- Ich möchte eine Gemüseplatte. 0
Jag skulle vilja ha något som inte tar lång tid. Ich-möch-e-e-was- -as nic-- ----e d-ue--. I__ m_____ e_____ w__ n____ l____ d______ I-h m-c-t- e-w-s- w-s n-c-t l-n-e d-u-r-. ----------------------------------------- Ich möchte etwas, was nicht lange dauert. 0
Vill ni ha ris till det? Mö-ht-n---e-d-s---- --is? M______ S__ d__ m__ R____ M-c-t-n S-e d-s m-t R-i-? ------------------------- Möchten Sie das mit Reis? 0
Vill ni ha nudlar till det? Möc-ten S-----s------u-el-? M______ S__ d__ m__ N______ M-c-t-n S-e d-s m-t N-d-l-? --------------------------- Möchten Sie das mit Nudeln? 0
Vill ni ha potatis till det? Möch-en---e das -i- -a--offel-? M______ S__ d__ m__ K__________ M-c-t-n S-e d-s m-t K-r-o-f-l-? ------------------------------- Möchten Sie das mit Kartoffeln? 0
Det där tycker jag inte om. Das-s---e--t-m-- -i---. D__ s_______ m__ n_____ D-s s-h-e-k- m-r n-c-t- ----------------------- Das schmeckt mir nicht. 0
Maten är kall. D-s--s--n--s- kal-. D__ E____ i__ k____ D-s E-s-n i-t k-l-. ------------------- Das Essen ist kalt. 0
Det där har jag inte beställt. D----abe-ic- -ic-t -e-tel-t. D__ h___ i__ n____ b________ D-s h-b- i-h n-c-t b-s-e-l-. ---------------------------- Das habe ich nicht bestellt. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + tyska (1-100) MP3 tyska (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och reklam

Reklam är en särskild form av kommunikation. Den vill etablera kontakt mellan producenter och konsumenter. Som all typ av kommunikation har även den en lång historia. Det gjordes reklam för politiker och krogar redan under antiken. Reklamspråket använder specifika element av retorik. Därför att det har ett mål och är en planerad kommunikation. Vi som konsumenter bör göras medvetna; vårt intresse måste väckas. Men framför allt måste vi vilja ha produkten och köpa den. Därför är reklamspråket oftast väldigt enkelt. Endast ett fåtal ord och enkla paroller används. På så vis borde vårt minne kunna bevara innehållet. Vissa typer av ord som adjektiv och superlativer är vanliga. De beskriver produkten som särskilt fördelaktig. Som ett resultat därav är reklamspråket vanligtvis mycket positivt. Intressant nog, är reklamspråket alltid påverkat av kulturen. Det vill säga, reklamspråket säger mycket om samhället. Idag dominerar termer som ‘skönhet’ och ‘ungdom’ i många länder. Orden ‘framtid’ och ‘säkerhet’ förekommer också ofta. Särskilt i västerländska samhällen är engelska populärt. Engelska anses modernt och internationellt. Av den anledningen fungerar det bra tekniska produkter. Element från romanska språk står för njutning och passion. Det är populärt att använda för mat eller kosmetika. De som använder dialekt vill framhäva värden som hemland och tradition. Namn på produkter är ofta neologismer, eller nyskapade ord. De har normalt ingen betydelse, låter bara angenämt. Men vissa produktnamn kan verkligen göra karriär! Namnet på en dammsugare har till och med blivit ett verb - to hoover !
Visste du?
Holländska tillhör den västgermanska språkfamiljen. Det innebär att det är besläktat med tyska och engelska. Holländska är modersmål för cirka 25 miljoner människor. Majoriteten av dessa människor bor i Nederländerna och Belgien. Holländska talas också i Indonesien och Surinam. Detta beror på att Nederländerna var en kolonialmakt. Som ett resultat formade holländskan basen för åtskilliga kreolska språk. Även afrikaans, som talas i Sydafrika, har sitt ursprung i holländskan. Det är den yngsta medlemmen i den germanska språkfamiljen. Holländskan kännetecknas av att den innehåller många ord från andra språk. Förr i tiden hade franskan ett mycket stort inflytande på språket. Tyska ord adopteras också ofta. Fler och fler engelska termer har inkluderats under de senaste århundradena. Som ett resultat fruktar vissa att holländskan helt kommer att försvinna i framtiden.