Ordlista

sv På restaurangen 2   »   no På restaurant 2

30 [trettio]

På restaurangen 2

På restaurangen 2

30 [tretti]

På restaurant 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska norska Spela Mer
En äppeljuice, tack. E----l-----e--t-kk. E_ e_________ t____ E- e-l-j-i-e- t-k-. ------------------- En eplejuice, takk. 0
En lemonad / läsk, tack. E----us,--a--. E_ b____ t____ E- b-u-, t-k-. -------------- En brus, takk. 0
En tomatjuice, tack. E- -om----ice---a--. E_ t__________ t____ E- t-m-t-u-c-, t-k-. -------------------- En tomatjuice, takk. 0
Jag skulle vilja ha ett glas rött vin. Je-------je--e -a et-----s r--vin. J__ v__ g_____ h_ e_ g____ r______ J-g v-l g-e-n- h- e- g-a-s r-d-i-. ---------------------------------- Jeg vil gjerne ha et glass rødvin. 0
Jag skulle vilja ha ett glas vitt vin. Jeg vi- g--rn---- -t---as- hvi--i-. J__ v__ g_____ h_ e_ g____ h_______ J-g v-l g-e-n- h- e- g-a-s h-i-v-n- ----------------------------------- Jeg vil gjerne ha et glass hvitvin. 0
Jag skulle vilja ha en flaska mousserande vin. J-- -i--g-er-e--a--n fla-k-----sere-de. J__ v__ g_____ h_ e_ f_____ m__________ J-g v-l g-e-n- h- e- f-a-k- m-s-e-e-d-. --------------------------------------- Jeg vil gjerne ha en flaske musserende. 0
Tycker du om fisk? Li-----u -is-? L____ d_ f____ L-k-r d- f-s-? -------------- Liker du fisk? 0
Tycker du om nötkött? L-ker -u -ks----tt? L____ d_ o_________ L-k-r d- o-s-k-ø-t- ------------------- Liker du oksekjøtt? 0
Tycker du om griskött? L--er--u -v--? L____ d_ s____ L-k-r d- s-i-? -------------- Liker du svin? 0
Jag skulle vilja ha något utan kött. Jeg-v-l-gj------- -----t------t-. J__ v__ g_____ h_ n__ u___ k_____ J-g v-l g-e-n- h- n-e u-e- k-ø-t- --------------------------------- Jeg vil gjerne ha noe uten kjøtt. 0
Jag skulle vilja ha en grönsakstallrik. J-g vi- -jerne-ha----g-øn--a----lerken. J__ v__ g_____ h_ e_ g_________________ J-g v-l g-e-n- h- e- g-ø-n-a-t-l-e-k-n- --------------------------------------- Jeg vil gjerne ha en grønnsaktallerken. 0
Jag skulle vilja ha något som inte tar lång tid. Jeg -i- ---r-- h--n---s-- i-k- --- l-ng-ti-. J__ v__ g_____ h_ n__ s__ i___ t__ l___ t___ J-g v-l g-e-n- h- n-e s-m i-k- t-r l-n- t-d- -------------------------------------------- Jeg vil gjerne ha noe som ikke tar lang tid. 0
Vill ni ha ris till det? V-- -u -- -is ---? V__ d_ h_ r__ t___ V-l d- h- r-s t-l- ------------------ Vil du ha ris til? 0
Vill ni ha nudlar till det? V----u--- -as-a----? V__ d_ h_ p____ t___ V-l d- h- p-s-a t-l- -------------------- Vil du ha pasta til? 0
Vill ni ha potatis till det? Vi- -u--- potete---il? V__ d_ h_ p______ t___ V-l d- h- p-t-t-r t-l- ---------------------- Vil du ha poteter til? 0
Det där tycker jag inte om. D-------e- ik------t. D__ s_____ i___ g____ D-t s-a-e- i-k- g-d-. --------------------- Det smaker ikke godt. 0
Maten är kall. M-----er-kal-. M____ e_ k____ M-t-n e- k-l-. -------------- Maten er kald. 0
Det där har jag inte beställt. Det v-r -k-- det-----b-s--l--. D__ v__ i___ d__ j__ b________ D-t v-r i-k- d-t j-g b-s-i-t-. ------------------------------ Det var ikke det jeg bestilte. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + norska (1-100) MP3 norska (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och reklam

Reklam är en särskild form av kommunikation. Den vill etablera kontakt mellan producenter och konsumenter. Som all typ av kommunikation har även den en lång historia. Det gjordes reklam för politiker och krogar redan under antiken. Reklamspråket använder specifika element av retorik. Därför att det har ett mål och är en planerad kommunikation. Vi som konsumenter bör göras medvetna; vårt intresse måste väckas. Men framför allt måste vi vilja ha produkten och köpa den. Därför är reklamspråket oftast väldigt enkelt. Endast ett fåtal ord och enkla paroller används. På så vis borde vårt minne kunna bevara innehållet. Vissa typer av ord som adjektiv och superlativer är vanliga. De beskriver produkten som särskilt fördelaktig. Som ett resultat därav är reklamspråket vanligtvis mycket positivt. Intressant nog, är reklamspråket alltid påverkat av kulturen. Det vill säga, reklamspråket säger mycket om samhället. Idag dominerar termer som ‘skönhet’ och ‘ungdom’ i många länder. Orden ‘framtid’ och ‘säkerhet’ förekommer också ofta. Särskilt i västerländska samhällen är engelska populärt. Engelska anses modernt och internationellt. Av den anledningen fungerar det bra tekniska produkter. Element från romanska språk står för njutning och passion. Det är populärt att använda för mat eller kosmetika. De som använder dialekt vill framhäva värden som hemland och tradition. Namn på produkter är ofta neologismer, eller nyskapade ord. De har normalt ingen betydelse, låter bara angenämt. Men vissa produktnamn kan verkligen göra karriär! Namnet på en dammsugare har till och med blivit ett verb - to hoover !
Visste du?
Holländska tillhör den västgermanska språkfamiljen. Det innebär att det är besläktat med tyska och engelska. Holländska är modersmål för cirka 25 miljoner människor. Majoriteten av dessa människor bor i Nederländerna och Belgien. Holländska talas också i Indonesien och Surinam. Detta beror på att Nederländerna var en kolonialmakt. Som ett resultat formade holländskan basen för åtskilliga kreolska språk. Även afrikaans, som talas i Sydafrika, har sitt ursprung i holländskan. Det är den yngsta medlemmen i den germanska språkfamiljen. Holländskan kännetecknas av att den innehåller många ord från andra språk. Förr i tiden hade franskan ett mycket stort inflytande på språket. Tyska ord adopteras också ofta. Fler och fler engelska termer har inkluderats under de senaste århundradena. Som ett resultat fruktar vissa att holländskan helt kommer att försvinna i framtiden.