Ordlista

sv På restaurangen 2   »   af In die restaurant 2

30 [trettio]

På restaurangen 2

På restaurangen 2

30 [dertig]

In die restaurant 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska afrikaans Spela Mer
En äppeljuice, tack. ’n ap------, -s---l---. ’_ a________ a_________ ’- a-p-l-a-, a-s-b-i-f- ----------------------- ’n appelsap, asseblief. 0
En lemonad / läsk, tack. ’- l--onade--asseblief. ’_ l________ a_________ ’- l-m-n-d-, a-s-b-i-f- ----------------------- ’n limonade, asseblief. 0
En tomatjuice, tack. ’n -am-t-es--- ---ebl-e-. ’_ t__________ a_________ ’- t-m-t-e-a-, a-s-b-i-f- ------------------------- ’n tamatiesap, asseblief. 0
Jag skulle vilja ha ett glas rött vin. E- -il-g--ag--- ---s -o-i-yn-h-. E_ w__ g____ ’_ g___ r______ h__ E- w-l g-a-g ’- g-a- r-o-w-n h-. -------------------------------- Ek wil graag ’n glas rooiwyn hê. 0
Jag skulle vilja ha ett glas vitt vin. E--w------a--’n-gl-s -itwyn-h-. E_ w__ g____ ’_ g___ w_____ h__ E- w-l g-a-g ’- g-a- w-t-y- h-. ------------------------------- Ek wil graag ’n glas witwyn hê. 0
Jag skulle vilja ha en flaska mousserande vin. Ek-w-- -ra-g-’--bot-el-sjam--n-- -ê. E_ w__ g____ ’_ b_____ s________ h__ E- w-l g-a-g ’- b-t-e- s-a-p-n-e h-. ------------------------------------ Ek wil graag ’n bottel sjampanje hê. 0
Tycker du om fisk? Hou-j- va--v--? H__ j_ v__ v___ H-u j- v-n v-s- --------------- Hou jy van vis? 0
Tycker du om nötkött? Hou -- --n-b------is? H__ j_ v__ b_________ H-u j- v-n b-e-v-e-s- --------------------- Hou jy van beesvleis? 0
Tycker du om griskött? H-u--y -a---arkv-eis? H__ j_ v__ v_________ H-u j- v-n v-r-v-e-s- --------------------- Hou jy van varkvleis? 0
Jag skulle vilja ha något utan kött. Ek wi- -ra-- --------der vl-is -ê. E_ w__ g____ i___ s_____ v____ h__ E- w-l g-a-g i-t- s-n-e- v-e-s h-. ---------------------------------- Ek wil graag iets sonder vleis hê. 0
Jag skulle vilja ha en grönsakstallrik. E- wil-g--a- -n---o--te--rd -ê. E_ w__ g____ ’_ g__________ h__ E- w-l g-a-g ’- g-o-n-e-o-d h-. ------------------------------- Ek wil graag ’n groentebord hê. 0
Jag skulle vilja ha något som inte tar lång tid. E--w-l--r--g-iets-h- wat -i- -----gaan---t nie. E_ w__ g____ i___ h_ w__ n__ l___ g___ v__ n___ E- w-l g-a-g i-t- h- w-t n-e l-n- g-a- v-t n-e- ----------------------------------------------- Ek wil graag iets hê wat nie lank gaan vat nie. 0
Vill ni ha ris till det? S--k-u--ys-d---by? S___ u r__ d______ S-e- u r-s d-a-b-? ------------------ Soek u rys daarby? 0
Vill ni ha nudlar till det? S-ek-- ---t---aar--? S___ u p____ d______ S-e- u p-s-a d-a-b-? -------------------- Soek u pasta daarby? 0
Vill ni ha potatis till det? Soe--u ---tap-els-daar-y? S___ u a_________ d______ S-e- u a-r-a-p-l- d-a-b-? ------------------------- Soek u aartappels daarby? 0
Det där tycker jag inte om. D-t sm-ak sleg. D__ s____ s____ D-t s-a-k s-e-. --------------- Dit smaak sleg. 0
Maten är kall. D-e ko---s kou-. D__ k__ i_ k____ D-e k-s i- k-u-. ---------------- Die kos is koud. 0
Det där har jag inte beställt. Ek-het--i- -ie -e-te- nie. E_ h__ d__ n__ b_____ n___ E- h-t d-t n-e b-s-e- n-e- -------------------------- Ek het dit nie bestel nie. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + afrikaans (1-100) MP3 afrikaans (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och reklam

Reklam är en särskild form av kommunikation. Den vill etablera kontakt mellan producenter och konsumenter. Som all typ av kommunikation har även den en lång historia. Det gjordes reklam för politiker och krogar redan under antiken. Reklamspråket använder specifika element av retorik. Därför att det har ett mål och är en planerad kommunikation. Vi som konsumenter bör göras medvetna; vårt intresse måste väckas. Men framför allt måste vi vilja ha produkten och köpa den. Därför är reklamspråket oftast väldigt enkelt. Endast ett fåtal ord och enkla paroller används. På så vis borde vårt minne kunna bevara innehållet. Vissa typer av ord som adjektiv och superlativer är vanliga. De beskriver produkten som särskilt fördelaktig. Som ett resultat därav är reklamspråket vanligtvis mycket positivt. Intressant nog, är reklamspråket alltid påverkat av kulturen. Det vill säga, reklamspråket säger mycket om samhället. Idag dominerar termer som ‘skönhet’ och ‘ungdom’ i många länder. Orden ‘framtid’ och ‘säkerhet’ förekommer också ofta. Särskilt i västerländska samhällen är engelska populärt. Engelska anses modernt och internationellt. Av den anledningen fungerar det bra tekniska produkter. Element från romanska språk står för njutning och passion. Det är populärt att använda för mat eller kosmetika. De som använder dialekt vill framhäva värden som hemland och tradition. Namn på produkter är ofta neologismer, eller nyskapade ord. De har normalt ingen betydelse, låter bara angenämt. Men vissa produktnamn kan verkligen göra karriär! Namnet på en dammsugare har till och med blivit ett verb - to hoover !
Visste du?
Holländska tillhör den västgermanska språkfamiljen. Det innebär att det är besläktat med tyska och engelska. Holländska är modersmål för cirka 25 miljoner människor. Majoriteten av dessa människor bor i Nederländerna och Belgien. Holländska talas också i Indonesien och Surinam. Detta beror på att Nederländerna var en kolonialmakt. Som ett resultat formade holländskan basen för åtskilliga kreolska språk. Även afrikaans, som talas i Sydafrika, har sitt ursprung i holländskan. Det är den yngsta medlemmen i den germanska språkfamiljen. Holländskan kännetecknas av att den innehåller många ord från andra språk. Förr i tiden hade franskan ett mycket stort inflytande på språket. Tyska ord adopteras också ofta. Fler och fler engelska termer har inkluderats under de senaste århundradena. Som ett resultat fruktar vissa att holländskan helt kommer att försvinna i framtiden.