Ordlista

sv På restaurangen 2   »   af In die restaurant 2

30 [trettio]

På restaurangen 2

På restaurangen 2

30 [dertig]

In die restaurant 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska afrikaans Spela Mer
En äppeljuice, tack. ’---ppels-----s-ebl-e-. ’n appelsap, asseblief. ’- a-p-l-a-, a-s-b-i-f- ----------------------- ’n appelsap, asseblief. 0
En lemonad / läsk, tack. ’- li-on-d-,-asse-lief. ’n limonade, asseblief. ’- l-m-n-d-, a-s-b-i-f- ----------------------- ’n limonade, asseblief. 0
En tomatjuice, tack. ’n ta--tie--p, --s--li--. ’n tamatiesap, asseblief. ’- t-m-t-e-a-, a-s-b-i-f- ------------------------- ’n tamatiesap, asseblief. 0
Jag skulle vilja ha ett glas rött vin. Ek---l ---ag--- --as ------n -ê. Ek wil graag ’n glas rooiwyn hê. E- w-l g-a-g ’- g-a- r-o-w-n h-. -------------------------------- Ek wil graag ’n glas rooiwyn hê. 0
Jag skulle vilja ha ett glas vitt vin. E- w---g-a-- -n---a- wi-w---h-. Ek wil graag ’n glas witwyn hê. E- w-l g-a-g ’- g-a- w-t-y- h-. ------------------------------- Ek wil graag ’n glas witwyn hê. 0
Jag skulle vilja ha en flaska mousserande vin. E---i- --a-g -n --tt-----amp-n-e -ê. Ek wil graag ’n bottel sjampanje hê. E- w-l g-a-g ’- b-t-e- s-a-p-n-e h-. ------------------------------------ Ek wil graag ’n bottel sjampanje hê. 0
Tycker du om fisk? H---j--van----? Hou jy van vis? H-u j- v-n v-s- --------------- Hou jy van vis? 0
Tycker du om nötkött? Hou-jy-va- b--s---is? Hou jy van beesvleis? H-u j- v-n b-e-v-e-s- --------------------- Hou jy van beesvleis? 0
Tycker du om griskött? H-u--- van -ar----i-? Hou jy van varkvleis? H-u j- v-n v-r-v-e-s- --------------------- Hou jy van varkvleis? 0
Jag skulle vilja ha något utan kött. Ek --- ---------- --nder-v-ei- hê. Ek wil graag iets sonder vleis hê. E- w-l g-a-g i-t- s-n-e- v-e-s h-. ---------------------------------- Ek wil graag iets sonder vleis hê. 0
Jag skulle vilja ha en grönsakstallrik. E- wil gr-ag--n--ro-n--bor----. Ek wil graag ’n groentebord hê. E- w-l g-a-g ’- g-o-n-e-o-d h-. ------------------------------- Ek wil graag ’n groentebord hê. 0
Jag skulle vilja ha något som inte tar lång tid. Ek -i--g-a---ie-s-hê-wat -----a-k ga-- v------. Ek wil graag iets hê wat nie lank gaan vat nie. E- w-l g-a-g i-t- h- w-t n-e l-n- g-a- v-t n-e- ----------------------------------------------- Ek wil graag iets hê wat nie lank gaan vat nie. 0
Vill ni ha ris till det? S-ek---rys daar-y? Soek u rys daarby? S-e- u r-s d-a-b-? ------------------ Soek u rys daarby? 0
Vill ni ha nudlar till det? S--k-u -as---d--rb-? Soek u pasta daarby? S-e- u p-s-a d-a-b-? -------------------- Soek u pasta daarby? 0
Vill ni ha potatis till det? S-ek ---ar-app-ls-d---by? Soek u aartappels daarby? S-e- u a-r-a-p-l- d-a-b-? ------------------------- Soek u aartappels daarby? 0
Det där tycker jag inte om. Dit--maak-sleg. Dit smaak sleg. D-t s-a-k s-e-. --------------- Dit smaak sleg. 0
Maten är kall. D-- k-s is k--d. Die kos is koud. D-e k-s i- k-u-. ---------------- Die kos is koud. 0
Det där har jag inte beställt. Ek --t-d---n-----s--l ---. Ek het dit nie bestel nie. E- h-t d-t n-e b-s-e- n-e- -------------------------- Ek het dit nie bestel nie. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Språk och reklam

Reklam är en särskild form av kommunikation. Den vill etablera kontakt mellan producenter och konsumenter. Som all typ av kommunikation har även den en lång historia. Det gjordes reklam för politiker och krogar redan under antiken. Reklamspråket använder specifika element av retorik. Därför att det har ett mål och är en planerad kommunikation. Vi som konsumenter bör göras medvetna; vårt intresse måste väckas. Men framför allt måste vi vilja ha produkten och köpa den. Därför är reklamspråket oftast väldigt enkelt. Endast ett fåtal ord och enkla paroller används. På så vis borde vårt minne kunna bevara innehållet. Vissa typer av ord som adjektiv och superlativer är vanliga. De beskriver produkten som särskilt fördelaktig. Som ett resultat därav är reklamspråket vanligtvis mycket positivt. Intressant nog, är reklamspråket alltid påverkat av kulturen. Det vill säga, reklamspråket säger mycket om samhället. Idag dominerar termer som ‘skönhet’ och ‘ungdom’ i många länder. Orden ‘framtid’ och ‘säkerhet’ förekommer också ofta. Särskilt i västerländska samhällen är engelska populärt. Engelska anses modernt och internationellt. Av den anledningen fungerar det bra tekniska produkter. Element från romanska språk står för njutning och passion. Det är populärt att använda för mat eller kosmetika. De som använder dialekt vill framhäva värden som hemland och tradition. Namn på produkter är ofta neologismer, eller nyskapade ord. De har normalt ingen betydelse, låter bara angenämt. Men vissa produktnamn kan verkligen göra karriär! Namnet på en dammsugare har till och med blivit ett verb - to hoover !
Visste du?
Holländska tillhör den västgermanska språkfamiljen. Det innebär att det är besläktat med tyska och engelska. Holländska är modersmål för cirka 25 miljoner människor. Majoriteten av dessa människor bor i Nederländerna och Belgien. Holländska talas också i Indonesien och Surinam. Detta beror på att Nederländerna var en kolonialmakt. Som ett resultat formade holländskan basen för åtskilliga kreolska språk. Även afrikaans, som talas i Sydafrika, har sitt ursprung i holländskan. Det är den yngsta medlemmen i den germanska språkfamiljen. Holländskan kännetecknas av att den innehåller många ord från andra språk. Förr i tiden hade franskan ett mycket stort inflytande på språket. Tyska ord adopteras också ofta. Fler och fler engelska termer har inkluderats under de senaste århundradena. Som ett resultat fruktar vissa att holländskan helt kommer att försvinna i framtiden.