Ordlista

sv På restaurangen 2   »   lv Restorānā 2

30 [trettio]

På restaurangen 2

På restaurangen 2

30 [trīsdesmit]

Restorānā 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
En äppeljuice, tack. A--l-ī------u, lū-zu. A_______ s____ l_____ A-e-s-n- s-l-, l-d-u- --------------------- Apelsīnu sulu, lūdzu. 0
En lemonad / läsk, tack. L--o--di, l---u. L________ l_____ L-m-n-d-, l-d-u- ---------------- Limonādi, lūdzu. 0
En tomatjuice, tack. T-mā---sulu,-l--zu. T_____ s____ l_____ T-m-t- s-l-, l-d-u- ------------------- Tomātu sulu, lūdzu. 0
Jag skulle vilja ha ett glas rött vin. Es--a-prā--v-l-tos g--z-------nv-n-. E_ l______ v______ g____ s__________ E- l-b-r-t v-l-t-s g-ā-i s-r-a-v-n-. ------------------------------------ Es labprāt vēlētos glāzi sarkanvīna. 0
Jag skulle vilja ha ett glas vitt vin. Es-l-bpr---v---t-s glā-i baltv-n-. E_ l______ v______ g____ b________ E- l-b-r-t v-l-t-s g-ā-i b-l-v-n-. ---------------------------------- Es labprāt vēlētos glāzi baltvīna. 0
Jag skulle vilja ha en flaska mousserande vin. Es-la-prāt --l------u-e------r-st--ā--ī-a. E_ l______ v______ p_____ d_________ v____ E- l-b-r-t v-l-t-s p-d-l- d-i-k-t-š- v-n-. ------------------------------------------ Es labprāt vēlētos pudeli dzirkstošā vīna. 0
Tycker du om fisk? Va- --v-gar-- zi-is? V__ t__ g____ z_____ V-i t-v g-r-o z-v-s- -------------------- Vai tev garšo zivis? 0
Tycker du om nötkött? Va- tev g-rš- --el-o-u g-ļ-? V__ t__ g____ l_______ g____ V-i t-v g-r-o l-e-l-p- g-ļ-? ---------------------------- Vai tev garšo liellopu gaļa? 0
Tycker du om griskött? Va- te--g--š--cūk-a--? V__ t__ g____ c_______ V-i t-v g-r-o c-k-a-a- ---------------------- Vai tev garšo cūkgaļa? 0
Jag skulle vilja ha något utan kött. E----los --u- k---ez-ga-as. E_ v____ k___ k_ b__ g_____ E- v-l-s k-u- k- b-z g-ļ-s- --------------------------- Es vēlos kaut ko bez gaļas. 0
Jag skulle vilja ha en grönsakstallrik. Es ----s-dārz-ņ--pl-ti. E_ v____ d______ p_____ E- v-l-s d-r-e-u p-a-i- ----------------------- Es vēlos dārzeņu plati. 0
Jag skulle vilja ha något som inte tar lång tid. E--vē-os-ka-- k-, ----- -e---u il-- ----i-a. E_ v____ k___ k__ u_ k_ n_____ i___ j_______ E- v-l-s k-u- k-, u- k- n-b-t- i-g- j-g-i-a- -------------------------------------------- Es vēlos kaut ko, uz ko nebūtu ilgi jāgaida. 0
Vill ni ha ris till det? Va---ūs-t- vē-ati-s-ar r-si-m? V__ J__ t_ v_______ a_ r______ V-i J-s t- v-l-t-e- a- r-s-e-? ------------------------------ Vai Jūs to vēlaties ar rīsiem? 0
Vill ni ha nudlar till det? Va- J---to --la-ies-ar-n--e-ēm? V__ J__ t_ v_______ a_ n_______ V-i J-s t- v-l-t-e- a- n-d-l-m- ------------------------------- Vai Jūs to vēlaties ar nūdelēm? 0
Vill ni ha potatis till det? Vai J-s--o-v---t-es-ar kar-upe-i--? V__ J__ t_ v_______ a_ k___________ V-i J-s t- v-l-t-e- a- k-r-u-e-i-m- ----------------------------------- Vai Jūs to vēlaties ar kartupeļiem? 0
Det där tycker jag inte om. T-------n-g-ršo. T__ m__ n_______ T-s m-n n-g-r-o- ---------------- Tas man negaršo. 0
Maten är kall. Ēdi--s -r--uksts. Ē_____ i_ a______ Ē-i-n- i- a-k-t-. ----------------- Ēdiens ir auksts. 0
Det där har jag inte beställt. To-es -epasūtī-u. T_ e_ n__________ T- e- n-p-s-t-j-. ----------------- To es nepasūtīju. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + lettiska (1-100) MP3 lettiska (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och reklam

Reklam är en särskild form av kommunikation. Den vill etablera kontakt mellan producenter och konsumenter. Som all typ av kommunikation har även den en lång historia. Det gjordes reklam för politiker och krogar redan under antiken. Reklamspråket använder specifika element av retorik. Därför att det har ett mål och är en planerad kommunikation. Vi som konsumenter bör göras medvetna; vårt intresse måste väckas. Men framför allt måste vi vilja ha produkten och köpa den. Därför är reklamspråket oftast väldigt enkelt. Endast ett fåtal ord och enkla paroller används. På så vis borde vårt minne kunna bevara innehållet. Vissa typer av ord som adjektiv och superlativer är vanliga. De beskriver produkten som särskilt fördelaktig. Som ett resultat därav är reklamspråket vanligtvis mycket positivt. Intressant nog, är reklamspråket alltid påverkat av kulturen. Det vill säga, reklamspråket säger mycket om samhället. Idag dominerar termer som ‘skönhet’ och ‘ungdom’ i många länder. Orden ‘framtid’ och ‘säkerhet’ förekommer också ofta. Särskilt i västerländska samhällen är engelska populärt. Engelska anses modernt och internationellt. Av den anledningen fungerar det bra tekniska produkter. Element från romanska språk står för njutning och passion. Det är populärt att använda för mat eller kosmetika. De som använder dialekt vill framhäva värden som hemland och tradition. Namn på produkter är ofta neologismer, eller nyskapade ord. De har normalt ingen betydelse, låter bara angenämt. Men vissa produktnamn kan verkligen göra karriär! Namnet på en dammsugare har till och med blivit ett verb - to hoover !
Visste du?
Holländska tillhör den västgermanska språkfamiljen. Det innebär att det är besläktat med tyska och engelska. Holländska är modersmål för cirka 25 miljoner människor. Majoriteten av dessa människor bor i Nederländerna och Belgien. Holländska talas också i Indonesien och Surinam. Detta beror på att Nederländerna var en kolonialmakt. Som ett resultat formade holländskan basen för åtskilliga kreolska språk. Även afrikaans, som talas i Sydafrika, har sitt ursprung i holländskan. Det är den yngsta medlemmen i den germanska språkfamiljen. Holländskan kännetecknas av att den innehåller många ord från andra språk. Förr i tiden hade franskan ett mycket stort inflytande på språket. Tyska ord adopteras också ofta. Fler och fler engelska termer har inkluderats under de senaste århundradena. Som ett resultat fruktar vissa att holländskan helt kommer att försvinna i framtiden.