Ordlista

sv På restaurangen 2   »   et Restoranis 2

30 [trettio]

På restaurangen 2

På restaurangen 2

30 [kolmkümmend]

Restoranis 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
En äppeljuice, tack. Ü-s-õ-----hl, -a--n. Ü__ õ________ p_____ Ü-s õ-n-m-h-, p-l-n- -------------------- Üks õunamahl, palun. 0
En lemonad / läsk, tack. Ü---limon--d- -al-n. Ü__ l________ p_____ Ü-s l-m-n-a-, p-l-n- -------------------- Üks limonaad, palun. 0
En tomatjuice, tack. Ü-s -o---imahl- -a-u-. Ü__ t__________ p_____ Ü-s t-m-t-m-h-, p-l-n- ---------------------- Üks tomatimahl, palun. 0
Jag skulle vilja ha ett glas rött vin. M--v-t--s me---ld----------un--- -----. M_ v_____ m_______ k_____ p_____ v_____ M- v-t-k- m-e-e-d- k-a-s- p-n-s- v-i-i- --------------------------------------- Ma võtaks meeleldi klaasi punast veini. 0
Jag skulle vilja ha ett glas vitt vin. M--võt-k- me-l-ldi-k----- v-lg-t---i--. M_ v_____ m_______ k_____ v_____ v_____ M- v-t-k- m-e-e-d- k-a-s- v-l-e- v-i-i- --------------------------------------- Ma võtaks meeleldi klaasi valget veini. 0
Jag skulle vilja ha en flaska mousserande vin. M--võ---s-m---e--i kl-asi----pus-. M_ v_____ m_______ k_____ š_______ M- v-t-k- m-e-e-d- k-a-s- š-m-u-t- ---------------------------------- Ma võtaks meeleldi klaasi šampust. 0
Tycker du om fisk? Me-ld-- --ll--k---? M______ s____ k____ M-e-d-b s-l-e k-l-? ------------------- Meeldib sulle kala? 0
Tycker du om nötkött? M-eld-b-su--- l-o-ali-a? M______ s____ l_________ M-e-d-b s-l-e l-o-a-i-a- ------------------------ Meeldib sulle loomaliha? 0
Tycker du om griskött? M-eld-b s-lle --a-i-a? M______ s____ s_______ M-e-d-b s-l-e s-a-i-a- ---------------------- Meeldib sulle sealiha? 0
Jag skulle vilja ha något utan kött. Ma-s----ks-- mid-g- -lm- -ih-t-. M_ s________ m_____ i___ l______ M- s-o-i-s-n m-d-g- i-m- l-h-t-. -------------------------------- Ma sooviksin midagi ilma lihata. 0
Jag skulle vilja ha en grönsakstallrik. M--s-o-ik-in -öög-----a-alikut. M_ s________ k_________________ M- s-o-i-s-n k-ö-i-i-j-v-l-k-t- ------------------------------- Ma sooviksin köögiviljavalikut. 0
Jag skulle vilja ha något som inte tar lång tid. Ma soov-ksi- m--a-----i-l--a ei läh--k--- aeg-. M_ s________ m______ m______ e_ l___ k___ a____ M- s-o-i-s-n m-d-g-, m-l-e-a e- l-h- k-u- a-g-. ----------------------------------------------- Ma sooviksin midagi, millega ei lähe kaua aega. 0
Vill ni ha ris till det? So---t- te --d-----s---? S______ t_ s___ r_______ S-o-i-e t- s-d- r-i-i-a- ------------------------ Soovite te seda riisiga? 0
Vill ni ha nudlar till det? S-ov-te-t----d- ----l--e--? S______ t_ s___ n__________ S-o-i-e t- s-d- n-u-l-t-g-? --------------------------- Soovite te seda nuudlitega? 0
Vill ni ha potatis till det? S--v-te ------- --rtu--teg-? S______ t_ s___ k___________ S-o-i-e t- s-d- k-r-u-i-e-a- ---------------------------- Soovite te seda kartulitega? 0
Det där tycker jag inte om. S---e- ---tse--u-le. S__ e_ m_____ m_____ S-e e- m-i-s- m-l-e- -------------------- See ei maitse mulle. 0
Maten är kall. To-- o- kü--. T___ o_ k____ T-i- o- k-l-. ------------- Toit on külm. 0
Det där har jag inte beställt. Ma ---t----nu----d-. M_ e_ t_______ s____ M- e- t-l-i-u- s-d-. -------------------- Ma ei tellinud seda. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + estniska (1-100) MP3 estniska (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och reklam

Reklam är en särskild form av kommunikation. Den vill etablera kontakt mellan producenter och konsumenter. Som all typ av kommunikation har även den en lång historia. Det gjordes reklam för politiker och krogar redan under antiken. Reklamspråket använder specifika element av retorik. Därför att det har ett mål och är en planerad kommunikation. Vi som konsumenter bör göras medvetna; vårt intresse måste väckas. Men framför allt måste vi vilja ha produkten och köpa den. Därför är reklamspråket oftast väldigt enkelt. Endast ett fåtal ord och enkla paroller används. På så vis borde vårt minne kunna bevara innehållet. Vissa typer av ord som adjektiv och superlativer är vanliga. De beskriver produkten som särskilt fördelaktig. Som ett resultat därav är reklamspråket vanligtvis mycket positivt. Intressant nog, är reklamspråket alltid påverkat av kulturen. Det vill säga, reklamspråket säger mycket om samhället. Idag dominerar termer som ‘skönhet’ och ‘ungdom’ i många länder. Orden ‘framtid’ och ‘säkerhet’ förekommer också ofta. Särskilt i västerländska samhällen är engelska populärt. Engelska anses modernt och internationellt. Av den anledningen fungerar det bra tekniska produkter. Element från romanska språk står för njutning och passion. Det är populärt att använda för mat eller kosmetika. De som använder dialekt vill framhäva värden som hemland och tradition. Namn på produkter är ofta neologismer, eller nyskapade ord. De har normalt ingen betydelse, låter bara angenämt. Men vissa produktnamn kan verkligen göra karriär! Namnet på en dammsugare har till och med blivit ett verb - to hoover !
Visste du?
Holländska tillhör den västgermanska språkfamiljen. Det innebär att det är besläktat med tyska och engelska. Holländska är modersmål för cirka 25 miljoner människor. Majoriteten av dessa människor bor i Nederländerna och Belgien. Holländska talas också i Indonesien och Surinam. Detta beror på att Nederländerna var en kolonialmakt. Som ett resultat formade holländskan basen för åtskilliga kreolska språk. Även afrikaans, som talas i Sydafrika, har sitt ursprung i holländskan. Det är den yngsta medlemmen i den germanska språkfamiljen. Holländskan kännetecknas av att den innehåller många ord från andra språk. Förr i tiden hade franskan ett mycket stort inflytande på språket. Tyska ord adopteras också ofta. Fler och fler engelska termer har inkluderats under de senaste århundradena. Som ett resultat fruktar vissa att holländskan helt kommer att försvinna i framtiden.